Världen har rätt lite med själva regelsystemet att göra. Ett magigille säger exempelvis att magikern ska bara använda magi om det finns 100% chans att lyckas. Man kanske kan läsa mellan raderna och se det som en PR-grej, men alla som spelat med DoD:s magisystem vet att magikerna blir kassa.
Det är intressant att allting är en smältdegel - att alla som sökt sig till Chronopia i princip har gjort det för att undkomma De hängivna som tagit över kontinenten - ett incitament för att inte vilja ta sig utanför stadsmurarna. Jag tycker om demonaspekten som försöker förleda människorna; jag hade glömt bort det. Känns såpass Mutant Chronicles-aktigt att jag faktiskt drog inspiration från Chronopia till MC nu när jag spelledde det senast.
Jag är rätt trött på inflationen av ordet "svart". Känns fantasilöst. Allting är också klätt i superlativ i typiskt amerikansk stil.
Sedan finns det massor av gonzo-saker. Att ha berättarstuket är ett kul sätt att presentera världen, men funkar dåligt när man ska rabbla upp spindeldemoner i torn, elddemoner, gudar som slåss i skyn och vad nu kan förekomma i stan. Som spelledare vet jag inte ens hur jag ska hantera det.
---
Allt som allt så känns spelet som någon som vill använda varumärket Drakar och demoner, tar en fantasyvärld och sedan göra ytliga förändringar för att regelsystemet ska se ut som om det hör hemma med världen. Det finns dock en känsla i staden. En känsla jag skulle vilja fånga och förmedla. Kan dock inte sätta fingret på vad som gör Chronopia-världen till just Chronopia. När vi snackat om spelet så känns det som att vi alla vill göra en stad, men ingen ko är helig. Inte ens kejsaren.
Kejsaren, ja. Funderade på vad han är för en filur. Jag antar att det är en tidsresenär som sett möjliga slut i framtiden och försöker använda Chronopia för att styra om olika tidslinjer, därav de konstiga besluten att gurkor har hög skatt ena veckan och att användandet av magi är förbjuden en annan. Gudarna som slogs på himlen kändes också som en del av metaplotten, med Morgana som slogs mot Kabal eller något.