Jag har nu sett de två första avsnitten. Jag är inte överväldigad men den är genomgående över medel - bra tempo, bra skådespelarinsatser, huvudsakligen bra scenografi. Mycket av det som fick mig att gilla de första böckerna har serien fått till rätt anslag på.
Lite blandade reflektioner:
- Den stora utmaningen i seriens intrig kommer så klart senare, bok 1-2 är nog på alla vis de enklaste att hantera.
- Överlag framstår de flesta personer i serien som lite mognare och mer eftertänksamma jämfört med min minnesbild av boken - vilket bara känns realistiskt och bra.
- Det känns lite oklart varför vissa ändringar gjorts - varför Perrin ges en fru och varför Nynaeve plockas bort i intrigen för att sedan komma tillbaka. Det finns kanske en poäng som utkristalliseras senare men jag ser den inte riktigt än. Men det är heller inget som stör och i valet med frun kan det säkert vara något som utvecklas.
- Det känns lite skakigt att påstå att Draken återfödd kan vara en kvinna som Moiraine säger, utan att ändra premisserna för intrigen - ganska mycket av det som är drivkraften för många grupper så som det beskrivs i böckerna ställs på huvudet om det skulle kunna så. Får se om det återkommer som en grej.
- Första och hittills enda grejen jag hakat upp mig på i scenografin, som vi ju diskuterade en del före premiären: Vitrockarnas kläder. Någon slags klädnader med massa skärp och symboliska armskydd på vänster arm. Inte så snyggt (subjektivt så klart) men även till synes opraktiskt för vad som ska vara en stridande stryka.
Vad kul med en sån här tråd!
Som jag tidigare sa så tycker jag att serien hittills är mycket bra! Framförallt om man jämför med fantasyserier i stil med Witcher, Shadow and bone och Cursed så är produktionsvärdet skyhögt och stämingen är på allvar. Fotot känns stort och episkt, framförallt med hjälp av musiken som jag verkligen gillar. Jag är glad att serien inte är glättig och tramsig Det finns ju en hel del fånigheter i Jordans böcker, men det är bortskalat till förmån för de sakerna åtminstone jag gillar. Gillar även skådespelarna, tycker verkligen att alla porträtterar karaktärerna spot on! Gillar även actionscenerna, att de inte ryggar för att visa blod, tarmar och grisigheter! Har saknat det här råa våldet i fantasy.
Vad gäller ändringar som gjorts så tycker jag att de är hit or miss. Har läst att många klagat på tempot, att saker går för fort. Men när jag nyligen läste om första boken tyckte jag att den var rätt seg, så jag är glad att de skruvat upp tempot lite.
Angående att Nynaeve försvinner ut historien för att sedan komma tillbaka, det hände ju i boken med. Hon är inte med i början men möter upp dem senare. Eller menar
@Bifur att hon möter upp dem på en annan plats i boken?
Angående att Perrin har en fru så tänker jag såhär: Perrins karaktär i böckerna är en väldigt stor och stark men väldigt osäker person som ser sig själv som en stor klumpeduns som alltid är rädd att skada andra. Då Robert Jordan typ inte vet vad "show, don't tell" innebär förklaras detta genom inre monologer, sida upp och sida ner. Jag tror de ville ha en yttre händelse för att förklara Perrins karaktär. Jag tycker att det är ett bra beslut, jag önskar att Jordan hade visat fler saker genom händelser och inte genom en massa berättande.
En sak som retade mig var att Moirraine redan från början säger att någon av dem är draken återfödd och att alla reagerar så casual på det. Draken återfödd är liksom förutbestämd att förstöra världen och om någon av grabbarna är draken så betyder det att han kan bruka Kraften, vilket betyder att han är något av det mest fruktade och hatade som finns i den här världen och dessutom förutbestämd att bli galen och döda alla sina närstående. Men alla verkar liksom ta det med en axelryckning.
Det finns en del andra saker som jag inte tycker va så bra. Alla ser att en andra amré av trollocker är på väg mot byn och Moirraine säger att de måste ge sig av då trollockerna är ute efter dem. Men liksom, skulle trollockerna när de då når byn säga: "Ah, de är inte här. Jaja, vi drar väl vidare då, det är ju ingen vits med att skada folket i byn här. Vi är ju inga monster". Nej, de skulle såklart döda alla i byn i alla fall. Tycker även det är lite fjompigt när de står på färjan över floden, trollockerna är typ sju meter bort och ingen har pilbåge?
Är inte överfötjust i hur de visar när någon använder Kraften. alla "fartränder" eller vad man ska kalla det. Det är kanske jag som är bokpurist här, då man i böckerna inte kan se om någon använder Kraften, men tycker inte det är så snyggt. Man hade kunnat göra det lite mindre in your face. Jämför med när Gandalf och Saruman fajtas i Sagan om Ringen, både i Orthanc och på Caradras. Man gjorde så att man fattade att det var magi där med kameraarbete och ljudeffekter, det behövdes inga fartränder.
Rörande kostymerna och att saker känns rent. Jo, vitrockarna är ju riktigt rena, men tycker att det ändå passar, att det gör dem obehagliga. Vi kan väl i alla fall enas om att huvudpersonerna på färden inte känns så rena, där är det rätt skitigt tycker jag. Utom Moirraine dårå som lyckas hålla sina kläder rena trots att hon får ett värdshus vält över sig....
Angående vitrockarna så tycker jag dock att det är konstigt att de lyckas döda aes sedaier. Hur tusan lyckas de med det?! Jag antog typ att de har gaffelrot (ört som gör att man inte kan bruka Kraften) som de förgiftar aes sedaier med, kanske smetar det på pilar eller så. Men min fru trodde att man i serierna måste röra på händerna för att bruka Kraften och att det var därför som vitrockarna huggit av händerna på hon som brändes. Lite otydligt.
Så, det var mina spontana tankar av de första avsnitten. Tyckte som sagt att de var riktigt riktigt bra! Inte perfekta, men bra! Ska bli spännande att se hur det artar sig!