Just det ja, jag hade ju tänkt skriva en liten uppdatering nu när lillen snart är 6 månader gammal.
Jag måste säga att det gått väldigt bra! Att ha barn är tusen gånger kämpigare än vad man någonsin kunde föreställa sig, det går verkligen inte att förbereda sig, men det är även tusen gånger roligare än vad an kunde föreställa sig! Att se honom bli alldeles överlycklig och hänförd av små vardagliga saker, att hitta på roliga lekar ihop, busa och skoja ihop. Det är verkligen jätteroligt!
Det är några saker som jag verkligen inte hade räknat med som överraskade mig. Bland annat hur man måste kriga för att skapa ett riktigt starkt band mellan sig själv och barnet. Hittills är det ju frugan som varit föräldraledig med lillen (min föräldraledighet börjar i januari) vilket gör att man inte är med lika ofta vilket i sin tur gör en lite tafatt och orolig i en del situationer. Jag har pratat med många andra pappor om detta och många har sagt att de på grund av den här osäkerheten drar sig undan under barnets första år. Det är inte ett alternativ för mig, så jag ligger mycket på för att ta igen tiden då jag jobbat så att jag är närvarande, men ibland känner man sig lite mer handfallen än vad jag trodde jag skulle göra.
En annan sak jag märkt är hur viktigt det som föräldrar är att vara ett stabilt team. Det är ju ett känt faktum att vissa par skaffar barn för att rädda ett dåligt förhållande. Nu vill jag inte lägga mig i hur andra sköter sin relation, men jag kan inte begripa hur detta kan vara en bra strategi. När båda sovit bara några få timmar, lägenheten är kaos och barnet kräver uppmärksamhet så är det ju lätt att komma i liven på varandra och om relationen redan är dålig så vill jag inte tänka på vilka bråk som kan uppstå. Där tycker jag själv att jag har en väldig tur, jag och min fru är väldigt lyckliga ihop och är ett riktigt bra team, så vi kommer ihåg att stötta varandra, att hjälpa varandra och ha överseende om den andre inte är på väldens bästa humör. Samt att vi är väldigt bra på att dela på uppgifter, när vi båda är lediga tar turas vi om med morgonrutinerna etc.
Jag tycker även (och såhär tycker nog alla föräldrar om just sitt barn) att vi har haft väldig tur som fått en riktigt lättskött krabat! Han är på gott humör för det mesta. Han sover hela nätterna, så även om den lille banditen ofta vaknar klockan fem och vill upp så har man i alla fall fått en hel natts god sömn fram tills dess. Han gråter bara när han är hungrig eller riktigt trött. Han är lättroad och tycker att det mesta är kul och spännande. Han gillar att vara ute och träffa nytt folk.
Dessutom har vi väldigt tur med att vi har familj i närheten, så de gånger vi varit alldeles slut så har vi kunnat få avlastning i form av barnvakt.
Med andra ord har allt gått väldigt bra hittills! Som sagt, superkämpigt ibland, men alltid mer roligt än kämpigt! Är så tacksam att ha fått den här lilla krabaten som familjemedlem! Nu väntar jag bara med iver på att han är stor nog för att kunna introduceras till rollspelens underbara värld!!!
View attachment 9167