Förklara serien The Unwritten för mig!

[Khan]

/.../ (ok, The Unwritten är bättre, men den är ju typ århundradets bästa serie hittills) /.../

The Unwritten är en serie från Vertigo med start 2010. Jag har läst de tre första volymerna, och jag måste säga att jag inte fattar grejen. Det börjar bra, men det blir inte bättre, utan snarast bara rörigt. Jag känner att världen och premissen bara flödar bort genom tredje volymen utan att jag får grepp om vart det är på väg eller varför jag ska bry mig.

Varför ska man gilla The Unwritten? Litet extra hojt till @JohanL som skrev citatet ovan i en annan tråd, men alla får gärna förklara varför Unwritten är värd att fortsätta med.

 

[Jocke]

Jag råkade börja med volym två, som jag tyckte var okej. Följde upp med ettan och trean som jag inte gillade alls. Så jag var fel person att svara.

 

[JohanL]

Svårt att säga saker som varför någon som inte gillar den ändå borde - man gillar olika saker, och en läsares komplexitet är en annans rörighet. Och så är det förstås en förutsättning att man gillar det allerstädes närvarande meta-greppet, annars är det kört på förhand. Själv tycker jag att det är komplext, extremt intelligent, literärt, mycket skickligt utfört, och alltid intressant när det engagerar med sitt eget källmaterial (litet på samma vis som Die gjorde, fast där The Unwritten gör en mycket vettigare Tolkien-analys än den jag skulle säga direkt felaktiga i Die). Vad är fiktion? Vad är en fiktiv person, och hur ska man förhålla sig till dem? Hur vill andra kontrollera dig genom vilka berättelser du får tillgång till?

Choose Your Own Adventure-numret som kommer en bit in är fullständigt mindblowing, tycker jag, när det berättar en birolls bakgrundshistoria utan att egentligen göra det.

 

[JohanL]

Sedan blir det aldrig gammalt att det finns en rätt känd serieförfattare som heter Tom Taylor också.

 

[Jocke]

Svårt att säga saker som varför någon som inte gillar den ändå borde - man gillar olika saker, och en läsares komplexitet är en annans rörighet. Och så är det förstås en förutsättning att man gillar det allerstädes närvarande meta-greppet, annars är det kört på förhand. Själv tycker jag att det är komplext, extremt intelligent, literärt, mycket skickligt utfört, och alltid intressant när det engagerar med sitt eget källmaterial (litet på samma vis som Die gjorde, fast där The Unwritten gör en mycket vettigare Tolkien-analys än den jag skulle säga direkt felaktiga i Die). Vad är fiktion? Vad är en fiktiv person, och hur ska man förhålla sig till dem? Hur vill andra kontrollera dig genom vilka berättelser du får tillgång till?

Choose Your Own Adventure-numret som kommer en bit in är fullständigt mindblowing, tycker jag, när det berättar en birolls bakgrundshistoria utan att egentligen göra det.

Minns att jag gillade en bi-historia om fabledjur i en trappa. Och att iden "tänk om en romanfigur.. något något" egentligen borde vara intressant - som den tex är i Gone Girl men att det inte funkade alls för mig.

 

[Khan]

Sedan blir det aldrig gammalt att det finns en rätt känd serieförfattare som heter Tom Taylor också.

Hans två första volymer av Injustice är helt sabla fantastiska!