Göra slut med spelare?

[Franz]

Inspirerad av tråden om att göra slut med sin spelgrupp undrar jag om ni behövt göra slut med en enskild spelare? Då menar jag alltså att en spelare på ett eller annat sätt betett sig på ett vis som gör att hela gruppen känner att den här personen inte kan tillhöra spelgruppen längre. Och där man verkligen försökt allt, men inget hjälper utan att spelaren inte för vara med längre? Hur gjorde ni när ni uteslöt spelaren och var tyckte denne? Jag har haft två sådana exempel, dock från lång tid tillbaka:

Det första var en spelare som ständigt fuskade. Man var tvungen att vara på honom som en hök när han gjorde rollpersoner för så fort man vände ryggen till fuskade han med uträkningarna och låtsades att han räknat fel när man kom på honom. Han ville dessutom att äventyren skulle vara hans egna lilla enmansshow och frångick alltid gruppen till förmån för egna upptåg, vilka kunde ta flera timmar i anspråk.

Den andra spelaren började alltid med en rollperson som på ett eller annat sätt var intressant. Ungefär halvvägs in i äventyret förvandlades dock denna rollperson till en murder hobo som dödade allt och alla. Vid det här laget struntade spelaren helt i vilken känsla som SL ville förmedla och kunde typ dra plumpa skämt vid tillfällen som skulle vara sorgliga eller läskiga.

Då alla i spelgruppen var väldigt konflikträdda hanterade vi detta på det kanske inte jätteschyssta sättet att frysa ut spelarna, låta bli att berätta när vi skulle spela och låtsades att vi inte skulle spela när de frågade. Det kom tillslut till spelarnas kännedom vad vi höll på med och de blev väldigt ledsna men sa att de fattade vinken och skulle sluta fråga om spelmöten. Inte ett av mina proudest moments, och inte ett sätt jag skulle hanterat det på idag.

Så, vilka spelare har ni varit tvungen att göra slut med, varför, och hur gick ni tillväga?

 

[EvilSpook]

”Göra slut med spelare?”

Borde vi inte först skapa tråden ”Bli ihop med spelare?”?

Förlåt, jag hittar ut själv…
//EvilSpook

 

[Bifur]

Det ligger ju nära att lämna gruppen och det är så jag gjort. Jag har nog aldrig varit med om att alla andra vill bli av med en enskild spelare men i övrigt köra på oförändrat.

 

[nano]

Snart får vi väl starta tråden "Göra slut PÅ spelare?" där vi beskriver hur vi mördat folk vi spelat med.

 

[Dr_Dängrot]

jag varit med om detta en gång när jag söker igenom min minnesbank . Hade glömt av detta fram tills nu när den här tråden påminde mig

För ex antal år sedan när jag var ganska nyinflyttad så satte jag ihop en spelgrupp varav en av spelarna drog med en bekant ifrån sin innebandygrupp , spelaren sa att den här personen hade spelat massa drakar och demoner och mutant i ungdomen och ville komma tillbaka till rollspelens förtrollande värld nu i vuxen ålder .

Det började med att hen var helt socialt missanpassad och det kommer ifrån mig som har npf och funktionsvariation och kan ha svårt att läsa och tolka sociala koder.

Det första hen gjorde när hen kom till spelmötet (varenda gång) var att börja tjata om vi skulle beställa hemkörning av mat och dricka och sen låg hens fokus på att få sin mat resten av kvällen. Hen kunde dessutom äta flera gånger per spelmöte typ springa till kiosken i närheten och köpa chips eller korv med bröd osv osv . Har nu i efterhand funderat på om hen använde mat som nån sorts cooping mechanism för nått underliggande trauma.

Allt det hade jag som sl överseende med men det som fick mig och övriga i gruppen att göra slut med hen var att hen var en mobbare , en av spelarna i gruppen var kraftigt överviktig och ganska självmedveten och känslig kring sin vikt och den nya personen satt och anmärkte på hens vikt och att hen borde äta mindre och banta mer och massa passive aggressive kommentarer om hens vikt vid flera tillfällen

Vi ställde aldrig till med en scen eller nått utan vi slutade bara höra av oss till hen när vi skulle spela och ringde hen sa vi att vi hade annat att göra eller att vi slutat spela.

Det var kanske fegt gjort men det var minsta motståndets lag där och då .

 

[zonk]

Det har blivit ett par tre tillfällen där gruppen fått be en spelare att sluta. Då har vi tagit en diskussion om varför det inte funkar. Det har inte varit så roligt men det var kanske ärligast iaf. Försökt vara tydliga men så neutrala som möjligt. Men det är inte lätt.

Vi har även haft ett par som provspelat och där vi inte känt det klickat. Inte roligt att meddela heller, men vad gör man.

Men det här var ett slag sen nu. I efterhand känns det bra att man iaf sagt varför personen inte fick fortsätta vara med, och det var verkligen så att gruppen hade lagt ner annars. Så inte roligt, men nödvändigt. Det har inte varit personer i bekantskapskretsen dock - bara folk jag spelat med. Kan tänka mig att det blir jobbigare om det är folk man känner sen innan, jobbar med, e.d.

 

[TobiasEkwall]

Det här är ju inte det lättaste. Vi har gjort det här en gång. Där vi bjöd in en ny kille från internet, som gärna ville vara med. Total katastrof. Eller ja, inge dog ju eller så, men katastrof i trevligt-umgänge-en-fredag-sammanhang. Såhär när man är vuxen och utbildad kan man ju förstå att han nog hade rätt grav autism och kunnat hantera det bättre. Men, men vi tog ett samtal om att vi nog i te matchade så bra sen var det inte mer med det.

Sen finns det åtminstone ett tillfälle när vi borde gjort slut med en spelare. Men i te riktigt kom till skott på grund av sociala regler och så. Men det "löste sig" ändå när hon brakade ihop med en av de andra spelarna och bråkade lös om helt orollspelsrelaterade grejer. Sen såg vi henne aldrig mer.

Men det är svårt. Gränslandet mellan att man inte vill vuxenmobba ut folk som inte passar in samtidigt som man inte vill ägna sin fritid åt att hänga med störiga människor. Då är det någonstans lättare att lämna en hel spelgrupp. Då säger man bara tack och hej.

 

[anth]

Det här inlägget är inte riktat mot trådskaparen, utan mot alla konflikträdda.
(min erfarenhet är att det är en majoritet av alla svenskar)
Och ja, jag lider också lite av konflikträdsla.

###

Det finns två sorters spelare:
De man vill spela med och de man inte vill spela med.

Av de man inte vill spela med finns det två typer av spelare:
De som är erkänner sina brister och de som förnekar dem.

De som förnekar sina brister är svårast att ha att göra med, eftersom de aldrig blir bättre.
Där är det bäst att bara säga att de inte är önskvärda i spelgruppen längre.

Men det är fortfarande bäst att vara ärlig att säga vad man tycker.

###

Det STORA problemet är dock inte problemspelarna, utan de konflikträdda som inte vågar säga ifrån.
- Det finns böcker om konflikthantering - läs en sån.
- Det finns kurser om konflikthantering - gå en sån.
Konflikträdsla är nämligen inte bara något som förstör vid spelbordet - det kan även förstöra andra saker i ens liv med.

Det värsta man kan göra är att frysa ut en spelare utan berätta varför.
Hur ska denne någonsin kunna förbättra sig om ingen berättar vad den gör för fel?

Det näst värsta man kan göra är om ingen enskild individ vågar ta initiativet; istället går man samman och alla spelare konfronterar den enskilde som grupp.
Hur kan man ens tro att det ska fungera? Den ensamme kommer automatiskt få taggarna utåt och ingent gott kommer från det.

Det bästa man kan göra är att spelledaren har ett enskilt samtal med problemspelaren - men klarar inte spelledaren av det är det faktiskt inte spelaren som är problemet i gruppen, utan spelledaren.

Det näst bästa är att spelledaren letar reda på någon som INTE är konflikträdd som istället tar diskussionen med problemspelaren.
Är detta en person inom gruppen kan det fungera, men är det någon utanför gruppen kommer problemspelaren för alltid tycka att spelledaren är en feg usling.

###

Jag har två tips:

Att börja en ny kampanj med en session zero där man går igenom det sociala kontraktet så att alla är överens.
Här är några exempel:
- Det är INTE ok att fuska med tärningsslag.
- Spelledaren slår slag öppna och fudgear inte.
- Det är INTE OK att använda mobiler eller laptops vid spelbordet och mobiler ska vara satta i tyst läge.
- Inga regeldiskussioner vid spelbordet, spelledaren improviserar en lösning, sedan kollar man upp regeln efter spelmötet till nästa gång.
- Ingen mat och dryck vid spelbordet, utom vid utsatta matpauser. Om någon hela tiden måste äta, ha en 10-minuters paus varje timme.
- Inget out of character snack eller skämt under spel.
- Alla rollpersoner har en personlighet som spelarna ska rollspela. Ändrar man personlighet för att det passar situation (t.ex. genom att bli murder hobo), så får man INGA förbättringspoäng (eller t.o.m. försämring) denna spelsession.
Observera att detta förvandlar oskrivna regler till ytterst tydliga och nedskrivna regler och det ska vara absolut nolltolerans för brott mot dessa under spelet.

Att aktivt bygga upp en kultur runt spelbordet där det är OK att kritisera.
T.ex. att spelledaren har enskilda samtal med ALLA spelarna efter VARJE spelsesion där man frågar vad som var bra/dåligt med spelsessionen - men även själv säger vad man tycker.
Man kan t.o.m. gå så långt att i det sociala kontraktet bestämmer man att varje spelare/speleldare MÅSTE nämna en sak som man tyckte var dåligt och som kan förbättras - ordet perfekt finns inte.
Men är man konflikträdd och inte klarar av att påpeka fel är det rådet meningslöst och man är tillbaka på ruta ett.

Om ni säger att ni redan börjat en kampanj och därför inte kan ha en session zero - så är det bull shit.
Säg bara att nästa gång alla är med så börjar ni med en session zero och får därmed en "omstart" av kampanjen.
Session zero betyder INTE att det är det första som händer i en kampanj.
Session zero betyder att alla spelare omkalibrerar sig och därmed är överens om hur man förväntas spela.
Det borde dessutom vara uppenbart för ALLA spelare att har man en session zero mitt i en kampanj så SKA det leda till förändringar (annars hade man inte behövt ha den).

###

Ett närliggande problem är att alla människor är olika och har olika toleranströsklar.
Det kan vara så att vissa spelare tycker att en spelare beter sig oacceptabelt, medan andra tycker att det är OK beteende.
Men även här handlar det om att VÅGA diskutera problem och inte bara sitta tyst.

Jag tycker att grundregeln ska vara att alla ska anpassa sig efter den med lägst toleranströskel.
Om någon tycker att detta är en dum idé låt oss ta ett par exempel:
- Säg att en av spelarna är blind.
- Säg att en av spelarna är döv.
- Säg att en av spelarna bara talar engelska.
- Säg att en av spelarna måste avbryta en gång i timmen för att ta medicin.
Skulle ni INTE anpassa er efter någon av dessa spelare?

 

[Rickard]

. Vi har gjort det här en gång. Där vi bjöd in en ny kille från internet, som gärna ville vara med. Total katastrof. Eller ja, inge dog ju eller så, men katastrof i trevligt-umgänge-en-fredag-sammanhang.

Jag brukar alltid vilja att först träffas utanför speltid och bara känna av varandra. Ta en fika och snacka rollspel. Jag tycker man känner av personer tillräckligt på det sättet. Det har funnits folk jag inte bjudit in efter fikan.

 

[Conan]

Har haft ett antal personer som varit med och testat några gånger men som inte verkar funkat så bra eller eventuellt inte varit så intresserade. Såna har varit lätta att sortera bort genom att helt enkelt inte höra av sig eller förhålla sig lite avigt.

Men en i vår originalgrupp petades efter att ha börjar missbruka diverse substanser till den grad att han inte kunde hantera spelandet. Först blev han petad som spelledare och sen även som spelare. Tror han märkte själv att det inte funka, men är ändå ett tapp som jag fortfarande är lite deppig över.

 

[TobiasEkwall]

Sen har vi ju det än mer socialt lättantändligt: När man faktiskt för slut med en spelare. Något som ändå hänt inom olika spelgrupper jag varit i. Det har inte varit helt ovanligt både att folk hookar ihop på olika sätt i spelgruppen och sedan hookar isär så att säga.

 

[RasmusL]

Sen har vi ju det än mer socialt lättantändligt: När man faktiskt för slut med en spelare. Något som ändå hänt inom olika spelgrupper jag varit i. Det har inte varit helt ovanligt både att folk hookar ihop på olika sätt i spelgruppen och sedan hookar isär så att säga.

Ja, det är ett jäkla sätt att hålla på och bli tillsammans och gå isär, har förlorat flera spelare så Att folk inte förstår vad som är viktigt i livet...

 

[Dr_Dängrot]

Ja, det är ett jäkla sätt att hålla på och bli tillsammans och gå isär, har förlorat flera spelare så Att folk inte förstår vad som är viktigt i livet...

Det är därför jag längtar tills vi får ett rollspels ai , inget mer drama någonsin och aldrig mer någon som ställer in ett spelmöte och inget mer behöva offra sig och spelleda det gruppen vill spela utan från och med den dagen är det my way untill thee end

 

[Franz]

Det är därför jag längtar tills vi får ett rollspels ai , inget mer drama någonsin och aldrig mer någon som ställer in ett spelmöte och inget mer behöva offra sig och spelleda det gruppen vill spela utan från och med den dagen är det my way untill thee end

Vad sägs om ett solorollspel som handlar om en rollspelsession med flera spelare, det borde ju täcka behovet och eliminera problemet med spelare som kommer försent etc.?

 

[IcarusDream]

Jag har kickat spelare eller tagit diskussionen med dem att de inte passar in i spelgruppen eller bryter mot för många sociala kontrakt.

Jag har till och med kickat min nuvarande sambo från en spelgrupp (detta var innan vi blev ihop och sen flyttade ihop), så hon vet att inte ens hon är säker

 

[Björn den gode]

Svar till anth (citeringsfunktionen funkade sådär när jag försökte dela upp det i logiska delar).

Jag förstår att du försöker hjälpa dysfunktionella grupper till ett trevligare spelande och jag tror också att jag delar problembeskrivningen av att det är ett vanligare problem med grupper som pratar för lite / lyfter för lite konflikter än tvärt om, men jag tycker att den aggressiva retoriken är lite olyckligt om du just vänder dig till konflikträdda människor, känns som att man väldigt lätt blir defensiv när du skriver om hur man bör göra, använder versaler och skriver saker som bullshit.

Jag tycker också att de konkreta tipsen är lite märkliga:

Jag har två tips:

Att börja en ny kampanj med en session zero där man går igenom det sociala kontraktet så att alla är överens.
Här är några exempel:
- Det är INTE ok att fuska med tärningsslag.
- Spelledaren slår slag öppna och fudgear inte.
- Det är INTE OK att använda mobiler eller laptops vid spelbordet och mobiler ska vara satta i tyst läge.
- Inga regeldiskussioner vid spelbordet, spelledaren improviserar en lösning, sedan kollar man upp regeln efter spelmötet till nästa gång.
- Ingen mat och dryck vid spelbordet, utom vid utsatta matpauser. Om någon hela tiden måste äta, ha en 10-minuters paus varje timme.
- Inget out of character snack eller skämt under spel.
- Alla rollpersoner har en personlighet som spelarna ska rollspela. Ändrar man personlighet för att det passar situation (t.ex. genom att bli murder hobo), så får man INGA förbättringspoäng (eller t.o.m. försämring) denna spelsession.
Observera att detta förvandlar oskrivna regler till ytterst tydliga och nedskrivna regler och det ska vara absolut nolltolerans för brott mot dessa under spelet.

För det första så har jag aldrig varit med om eller hört någon som faktiskt har ett nedskrivet socialt kontrakt med tydliga regler, är det något din grupp har eller något du tänker behövs i mer dysfunktionella grupper? Själv tycker jag det låter lite kontraproduktivt och passar rätt dåligt med dom flesta spelstilar, för dom flesta personer upplever jag, vill inte umgås så här regelstyrt. Snarare kanske en grupp kan vara överens om att det blir tråkigt om det är för mycket out of character snack, men om det kommer ett skämt då och då så gör det bara det hela roligare. Man kanske inte har något emot att en spelare som inte hunnit med middagen äter en macka i början av spelmötet utan att för den skull vilja att folk äter vid spelbordet hela tiden. Ibland kan det vara värt att ta en regeldiskussion, om det till exempel är ett missförstånd som dessutom leder till att en karaktär dör men inte annars, och så vidare, och att försöka lista alla regler med undantag och if-satser tror jag antingen blir ogörbart, eller i vart fall så långt att det passerar mångas tröskel för vad dom tycker är acceptabelt att försöka läsa in sig på inför ett spelmöte med några vänner.

Att aktivt bygga upp en kultur runt spelbordet där det är OK att kritisera.
T.ex. att spelledaren har enskilda samtal med ALLA spelarna efter VARJE spelsesion där man frågar vad som var bra/dåligt med spelsessionen - men även själv säger vad man tycker.
Man kan t.o.m. gå så långt att i det sociala kontraktet bestämmer man att varje spelare/speleldare MÅSTE nämna en sak som man tyckte var dåligt och som kan förbättras - ordet perfekt finns inte.
Men är man konflikträdd och inte klarar av att påpeka fel är det rådet meningslöst och man är tillbaka på ruta ett.

Det här tycker jag också låter som ett ganska läskigt verktyg som dessutom riskerar att inte bara få folk att känna sig obekväma men som i fel grupp gör att folk börjar leta fel för att ha något att säga och att det helt enkelt blir mindre kul redan tidigare under kvällen när man istället för att fokusera på spelet fokuserar på det man stör sig på.

Mina två tips skulle istället vara att:

1. Våga prata med varandra, om du upplever något som jobbigt försök bygga en kultur där det är ok att säga det och att det dessutom ändras på. Det kan vara läskigt i början men om tryggheten finns där i gruppen tror jag att det är bästa sättet. För det är så svårt att veta vad folk stör sig på och inte och vi har som kanske märkts väldigt olika ingångar till rollspel.

2. Använd er av positiva feedbackrundor, det går ut på att efter varje kväll så turas man om med en omvänd 'hot-seat' där en person i taget sitter tyst (det är viktigt, många är så ovana eller obekväma med att få beröm att man gärna vill ursäkta det och direkt säga något snällt tillbaka) och övriga spelare (och sl om man har en sådan) berättar om konkreta saker som man uppskattade med den spelarens spel under kvällen.

Genom att lyfta fram vad som är bra så får det förutom effekten av att folk känner sig bra också gärna medvetet och undermedvetet att man gör mer av det som gruppen tycker är bra.