Problemet är väl att vi samtidigt måste konstatera att det inte är tillräckligt många som tycker det är roligt?
Här tycker jag samberättarspelen och spel där man generar äventyr funkar bättre, där spelledaren blir en del av kreativiteten, istället för att behöva plugga in saker i förväg för att sedan presentera för spelarna. Just det tycker jag är det som känns som "arbete", inte att spelleda. Själva spelledandet gör mig ingenting; det gör att man får fyra nya vänner, enligt min erfarenhet.
Låt spelledare få göra egna äventyr också. Just att "arrangera" känns så konstigt, egentligen. Dyk upp till ett
Mörk Borg-pass med ett egenskrivet äventyr, om du känner för det. Vem säger att spelmakarens/arrangörens äventyr är guld värd? Nu finns det förvisso kvalitetskontroll i äventyren på konvent. Vet äventyr som blivit refucerade för att de inte höll måttet. Å andra sidan har jag också fått uppleva skitäventyr, så kvalitetskontrollen finns väl inte alltid. På samma sätt kan en spelledare paja (eller rädda) ett äventyr.
Det finns också ett problem med spelpassen. En spelledare kan inte alltid vara med på alla pass och måste då ibland spelleda flera olika spel, vilket gör att mängden att plugga in blir märkbart större. Jag förstår att spelpassen finns där av utrymmesskäl men hade hellre sett ett mer dynamiskt flöde. Låt Troubleshooters finnas i alla spelpass, men låt varje spelpass ha ett begränsat antal platser för alla rollspel. Om spelledare 1 är tillgänglig spelpass 1, 2 och 6 så låt den få anmäla sig till Troubleshooters de spelpassen. Sedan får anmälningsystemet (eller en person) sitta och fundera på hur allt ska få plats. Om det inte finns några som vill spela Troubleshooters på pass två, föreslå för spelledaren ett annat spel att spelleda.
Känner just att
Indierummet har löst många av de här sakerna. Dropin med spel som folk kan.