Problemet är väl att vi samtidigt måste konstatera att det inte är tillräckligt många som tycker det är roligt?
Här tycker jag samberättarspelen och spel där man generar äventyr funkar bättre, där spelledaren blir en del av kreativiteten, istället för att behöva plugga in saker i förväg för att sedan presentera för spelarna. Just det tycker jag är det som känns som "arbete", inte att spelleda. Själva spelledandet gör mig ingenting; det gör att man får fyra nya vänner, enligt min erfarenhet.
Det här gillar jag, låt spelledarnas tillgänglighet diktera tiderna!
Tycker det är så otroligt svårt att avgöra vad som är bra/dåligt. Om det är spelet, äventyret, spelledaren, gruppen, min egna dagsform, eller bara skoskav och motljus. Rollspel kan som få andra speltyper ge "false positives", särskilt på konvent. Men jag håller klart med om att det finns lite övertro på äventyr överlag.
Det här skulle göra att jag slutade arrangera saker, faktiskt. Inte till någons stora förlust antagligen, med tanke på hur små arrangemang jag gjort, men som principsak. Jag gillar inte när det blir tävling av det, för det skapar en annan form av motivation. Brukar inte delta i game jams där det delas ut priser heller, för det gör att det slutar vara det kreativa som är motivationen.
Jag kan absolut hålla med om att tävlandet har rejäla nackdelar också men det finns såklart alternativ! Lite från toppen av huvudet (alla med olika nackdelar såklart
:
Jag tycker det är sjukt imponerande om någon/några sitter och läser igenom scenarion som de inte tänker spela. Det är knappt att jag kan förstå att ens någon skulle vilja göra det frivilligt år efter år.
Jag förstår faktiskt inte vad du menar. All min speltestning senaste åren har varit i Indierummet och det är rätt experimentiella saker vi har spelat där. Alienòr eller mitt egna Imagine, exempelvis. Var även med om ett halvlajv, på Indierummet, där vi gick omkring och skapade upplevelser för varandra medan vi aldrig kommunicerade verbalt och alla lyssnade på samma musikslinga.
Låter som en fullständig mardröm att organisera, med lokaler etc. Gissar också att det skapar stort tryck vissa tider (efter lunch?) och inget tryck andra tider, vilket sannolikt leder till större spelledarbrist snarare än mindre.
Jag har inga bra anledningar i slutänden. Bara att mitt intryck alltid blivit att indierummet är en separat klick, kombinerat med lite blandade subjektiva upplevelser av den klicken.
det här klarar ju outlook på vilket kontor som helst, varje dag?
Och dubbelbokningar, missar, och att möten går över tiden klarar människorna som kommer till mötena på kontoren!
Allt det du beskriver är (ivf i mina senaste prs upplevelse) 100% männskliga misstag som nuvarande lokalsystem på GC inte heller är helt skyddad från. Men jag tror vi har pratat om det här förr, så jag kan väl bara konstatera att om man inte vill att det ska funka så kommer det inte att funka.
Indierummet är absolut en separat grej, lite apart från övriga arrangemang. Men vi försöker att vara så välkomnande vi kan.
Och det gör ni bra tycker jag. Som sporadiskt besökare på LinCons Indierum tycker jag det är ett trevligt koncept som fungerar bra.
Jag tycker mest att det är lite kul bonus att det finns andra grejer att göra utöver konventens kärnarrangemang: Indierummet.
Nej, jag ska väl erkänna att mitt rant inte fokuserar enbart på frågan som föreligger, utan även hela konceptet. Men, jag tror definitivt den ålderdomliga approachen för formen gör det osmidigt att anpassa sig.
