Det här är nog fortfarande mitt favoritomslag någonsin (och då tyckte jag ändå inte själva boken var särskilt bra, såvitt jag kan minnas):
Jag älskar den här bilden! Färgsättningen är väldigt tilltalande för mig. Monstret (monstren) är läskigt (läskiga). Huvudkaraktärerna är coola utan att vara överdriven (varken överdrivet macho eller överdrivet sexiga). Och bilden är typ "hyperdetaljerad". En sån där där man upptäcker fler saker ju längre man tittar. Det finns ju två monster (ett uppenbart till vänster, och ett lite mer dolt till höger). Det är nån liten ap-katt som gömmer sig under kvinnans mantel. Kvinnan har både svärd och dolk som det ser ut hängandes från bältet, och inte bara sin stav.
Det är ett omslag som både får mig att vilja läsa boken och se vad som händer med de här personerna, och det är ett omslag som får mig att hitta på egna historier kring den här bilden.