WRNU:s filmklubb 2022 v21

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v21 2022 – #489 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
5) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

 

[Gamiel]

300
En testosteron förgiftad, extremt stiliserad tolkning av Slaget vid Thermopyle med fokus på de trehundra spartanerna som var där o i nästa helt ignorerande de 7000 andra grekiska stridande.

Den här filmen är nog en av de mest historiskt inkorrekta filmerna som ska vara baserad på en historisk händelse jag har set. O det är inte bara historisk inkorrekthet för att man vill ge publiken vad man tror de vill se i form a v design (p.g.a. etablerad popkultur om hur det såg ut), utan det är en hel del annat. En del av iden med filmen är att den är en återberättelse av slaget av den enda överlevande av de trehundra till de spartanska styrkorna så man kan ta mycket av som sker med en nypa salt, men samtidigt så är de scener som utspelar utanför själva berättandet i samma stiliserade stil som resten av filmen o spartanerna vi ser är kläda i samma ohistoriska läderfillingar, mantel o hjälm kombo.

Den här filmen är väldigt problematisk i hur den framställer perserna, o att det är endast de macho spartanska krigarna som egentligen vet hur man ska slåss eller har mod. Är du inte bland dem (eller spartanska drottningen Gorgo) så är du en fegis, okunnig, dekadent, missbildad, och/eller monstruös. Att filmen inte gör mer på att påpeka spartanernas dåliga sidor och/eller hyckleri (ex. deras konstanta skrikande om att de slås för frihet när de själva är slavägare) är ett klart minus.

Den här filmen är underhållande i sina överdrifter och macho attityd men man bör nog se den med en vän för kunna häckla den bra. Samtidigt så är den väldigt välgjord, med en massa bra våldsscener o stilistiska händelser.

Om du ska spela Age of Sigmar eller Wh40k så är den här nog riktigt bra för inspiration, men då mer i fråga om de persiska kejsardömets folk o styrkor som kommer i en massa olika skepnader o designer, som kan passa lika bra för Kaos styrkor som för Imperiet/Ordningsalliansen.

 

[Gamiel]

300: Rise of an Empire
Uppföljaren till filmen ovan. Den är fortfarande testosteron förgiftad och problematisk men inte lika mycket o är i mångt o mycket en bättre film än första 300. Inte lika bra häcklings material. Men du bör se 300 innan du ser den här eftersom flertalet av det riktigt roliga grejerna är blinkningar till första filmen o man missar det roliga om man inte set den. Saknar dock förfarande påpekningar om att folket som skriker om frihet är slavägare o kolonisatörer.

Den persiska flottan, som är huvudmotståndaren här, är inte lika multikulturell som den persiska armen (som var huvudmotståndaren i första filmen), så den är inte like inspirerande på det sättet men har ände grejer om du kan använda för mörkare/hårdare världar/grupper.

 

[Bolongo]

Allting överallt på en gång

Läste att Michelle Yeoh sagt i intervjuer att hon fick den här rollen för att Jackie Chan tackade nej. Lustigt sammanträffande, den första film jag såg henne i var faktiskt Supercop, med just Jackie Chan.

Men det var nog tur att det blev som det blev, jag har svårt att föreställa mig hur filmen hade blivit om Jackie tackat ja. Manuset måste ha sett rätt annorlunda ut vid den tidpunkten.

Filmen vi fick är i vilket fall väldigt underhållande. Det är som en klassisk Hong Kong-rulle, med en helt hämningslös blandning av drama, humor, sentimentalitet och action. Jag har kastat ett getöga på den svenska recensionsfloran och noterat att förståelsen för den här sortens genreblandning är extremt låg. Även de som gillar filmen verkar förvirrade av den. Ingen tycks ha de för mig uppenbara referensramarna. Kulturskymning råder...

Det är ändå inte en ren HK-film, den har faktiskt en begriplig röd tråd och en lättfattlig sensmoral på slutet. Men detta är inte den verkliga poängen, anser jag, det är bara ett skelett att hänga upp de enskilda scenerna på. Behållningen med filmen är inte slutet, det är kreativiteten i det som händer längs vägen.

 

[Rickard]

Men det var nog tur att det blev som det blev, jag har svårt att föreställa mig hur filmen hade blivit om Jackie tackat ja. Manuset måste ha sett rätt annorlunda ut vid den tidpunkten.

Jag tror inte att Jackie hade klarat den rollen; det hade bara blivit ännu en Jackie Chan-film. Fokuset hade nog också legat mer på Michelles make, för det märktes tydligt i koreografin och upplägget att det var en roll för Jackie. Så istället för en uppfriskande film hade det varit en i mängden (typ The Tuxedo eller The Medallion). Smart val att halvvägs in inse ett intressantare perspektiv.

Intressant iakttagelse om förvirring på grund av avsaknad av referensramarna. Själv önskar jag att Dr Strange hade varit visuellt mer som Everything Everywhere All at Once.

 

[Rickard]

Valhalla
2019

Det här här spelfilmen bygger på Ulven är lös och Resan till Utgårdaloke från den danska serietidningen med samma namn men den avviker från huvudhistorien genom att sätta Röskva i centrum och upphöja hennes status. Delar av allra sista berättelsen (Völvans syner) är också med på ett hörn. Det känns lite som om de har tittat på Sagan om ringen och tänkt "Så där ska vi också göra". Jättarna känns som halvorcher. Färgskalan går i gult och mörkblått. Datorgrafiken är sparsmakad, då de har varit smarta och gjort många praktiska effekter. Av någon konstig anledning har de gjort Freja till en argsint sköldmö som slåss i Hong Kong-actionstil; det är väl den enda förändringen som jag kan klaga på.

Jag ser vad de försöker göra, men filmen är otajt, vilket är mycket i hur seriealbumen är upplagda. Jag önskar att de hade gjort en tv-serie istället så att de kunnat bygga upp mer mot poängen som de försöker med och kunnat fördjupa karaktärerna mer än bara nämna dem vid namn. Hade en mer kompetent person stått vid rodret tror jag dock att de hade lyckats göra det i denna 1h 40min långa film. Just nu känns det bara som något man kan softa till en lugn söndagsförmiddag.

BETYG: 3/5

 

[krank]

Jag har sett Snake Eyes: GI Goe Origins, som jag antar skapades eftersom Hasbro såg hur uppskattat Marvels försök att göra en Origins-film gick och tänkte att "en sån ska vi också ha"…

Det här hade kunnat vara en rätt duglig ninjafilm om ninjasvärd, ninjabröder och ninjaära. Tyvärr finns det några grejer som saboterar. Först och främst förstår jag verkligen inte varför man gör ninjafilm och använder amerikansk klippteknik. Jag tycker inte ens att slagsmål på film är intressant, men när man ändå ska ha ninjaslagsmål så tänker jag att det är ninjaslagsmål man vill se – och ninjaslagsmål blir ofantligt mycket bättre med långa klipp, och inte så mycket inzoomad shakycam. Det finns ett par snygga klipp i den här filmen, men i rätt hög grad är det swish, klipp, swosh, klipp, skak, swish, klipp. Det funkar inte.

En annan grej som saboterar är att… det är en GI Joefilm. Och de som gjorde den kunde inte nöja sig med att bara ha Snake Eyes och Storm Shadow i den, och låta det här vara en renodlad origin-story löskopplad från resten. Nej, vi bara måste blanda in Cobra och GI Joe, och i det här fallet Scarlett och Baroness. Baroness, som heter DeCobray.

Vi tar det igen: DeCobray.

Att GI Joe och Cobra läggs in i smeten innebär alltså ett ganska rejält stilbrott – filmen försöker vara seriös ninjafilm om ninjabröder och ninjaära, och så plötsligt kommer 80-talscartoons och folk med ordvitsnamn.

Det blir inte bättre av att varken Scarlett eller Baroness funkar. Oklart om det är det dassiga manuset, den ointresserade regin eller skådespelarna som saknar karisma och pizzazz, men båda de här karaktärerna blir verkligen bara ett stort "meh".

Så. Det här är en rätt snygg film om hur Snake Eyes absolut inte blir tränad till ninja utan bara får genomgå lite basic training innan han plötsligt ska utsättas för tester, och som duger att slökolla på om man inte har bättre för sig.

(Det här med att Snake Eyes faktiskt inte alls tränas ordentligt av Hard Master, och att hans dräkt krystas in helt utan förklaring i slutscenerna, får mig att fundera på om det här kanske egentligen är en helt annan film som nån köpt upp och kitbashat in GI Joe-grejer i.)

BETYG: 3−/5

 

[Max Raven]

Jag har sett Den Fladdermusmannen (2022)

En re-re-re-reboot av Batman, den här gången med lite mer deckare och lätt samtidskommentar. Nästan som om någon läst serietidningen (utöver Millers The Dark Knight) och gjort filmmanus från den.

Den är väldigt lång, som DC-filmerna ofta är, men på ett bra sätt - med få undantag känns scenerna som att de har något syfte och underhåller. Jag tar gärna mer sånt här. Men kan ni ha med Robin någon gång så vi kan ha fladderpappa istället för surmannen igen?

Bra+.

 

[Bolongo]

Nu har jag varit och sett Tom Cruise: The Movie.

Alltså, den var allt man kan förvänta sig av en uppföljare till Top Gun som faktiskt tar hänsyn till hur lång tid som har gått, och gjord av någon som uppenbarligen har sett Creed.

Plus att Tompas insisterande på att alla flygscenerna skulle vara på riktigt verkligen tillför något. Oerhört kompetent hantverk på alla sätt. Inget världsrevolutionerande, men om du vet vad det här är för sorts film så får du den bästa möjliga versionen av det.

 

[Conan]

Top Gun 1986

På ytan gillar jag det mesta med filmen, 80-tals bonazan, sex-appealen, klyschorna och settingen.

Men är ändå väldigt svårt att ryckas med av det halvtaskiga manuset och hantverket.

2/5 med det sagt ser ändå fram emot att se uppföljaren

 

[DeBracy]

Jag har sett Metal Lords (2022), en film om två snubbar i high school som har ett band, men ingen basist. Och den ena bryr sig kanske inte så mycket om musik i början, men en av de finare sakerna i filmen är att han man lite får följa med på resan när han börjar göra det.

Tyckte inte det var nån vidare film som helthet, den spretade en del. Men det fanns några grejer jag gillade (Emily var cool, och jag gillade "twisten" att en snubbe som man kanske skulle väntat sig inte var genomschysst istället var 100 % genomschysst) och jag plockade fram en gitarr för att jag blev sugen på att spela.

Jag knuffar upp den till en svag trea för att vara snäll. För det var en ganska snäll film. Och vi kan behöva mer snäll i världen.

 

[Max Raven]

Idag har jag sett The Big Lebowski, en komedi-noir.

"Where's the money Lebowski?"

Två kötthuvuden bryter sig in i the Dudes (Jeff Lebowskis tilltallsnamn) lägenhet, dunkar honom i toalettstolen och kissar på hans matta. The Dudes försök att få en ersättning för mattan (och hans vän Walter) drar in honom i en röra full av knäppgökar med egna agendor. The Dude, en mestadels avslappnad snubbe, studsas runt ett starkt persongalleri och agerar ofrivillig privatdeckare. Och allt han ville ha var något att ersätta mattan. Den band verkligen ihop rummet, vet ni.

Klassisk film, av goda anledningar.

 

[DeBracy]

Jag har sett Passengers (2016) som jag var lite nyfiken på när den kom, men inte sett förrän nu. Å ena sidan tyckte jag mycket av den var bra, välspelat, snyggt, osv... men att det var ganska rejäla klumpar smolk i bägaren av anledningar som @krank skrivit om i en filmklubb från 2017 t.ex. Typ psykologiskt trovärdigt, men inte så kul utfört för att uttrycka det milt.

Ändå en krankisk trea och kvällens bättre film.

 

[krank]

Jag har sett om Skyfall. Jag såg den senast 2013, verkar det som.

Det här är en schysst berg-och-dalbana, en kul actionfylld resa med snygga stunts och miljöer. Vad den inte är, är sammanhängande. Jag menar okej, jämfört med Quantum of Solace så visst, då hänger den ihop någorlunda. Inga delar i storyn liksom saknas. Jag behöver aldrig pausa och fundera på hur saker och ting hänger ihop.

Men… skurkens plan är helt osammanhängande. Plotten har så många hål att man skulle kunna tro att den var en av skurkarna efter att Bond var klar med honom.

Jag tror att det som framför allt gör att plotten inte alls hänger ihop är att det påstås att alltihop var precis så som skurken planerade det hela tiden. Går man på det spåret blir allt snabbt orimligt – dels förutsätter det att skurken vetat saker han inte rimligen kan tänkas ha vetat – sånt som beror på ren slump till exempel. Och dels innebär det att skurken valt det dummaste och mest ineffektiva sättet att nå sitt mål.

Men. Om man justerar en enda replik, den där det sägs att skurken hela tiden planerade att bli infångad och istället säger att skurken hade backupplaner för allt, inklusive att bli infångad så hänger det ihop lite bättre. Då kan man tänka sig att det finns dussintals, kanske hundratals icke-aktiverade contingencies som aldrig kom i spel. Och då har vi plötsligt inte värdens mest komplicerade plan vars kulmen tydligen var en extremt uppenbar, dödsdömd och klumpig attack under en inquest.

Nå. Den här filmen är alltså inte den smartast skrivna någonsin, men den har snygga set pieces och en tydlig röd tråd. Jag kan rekommendera den, men jag kan verkligen inte stå bakom en femma längre.

BETYG: 4/5

 

[Rickard]

Svart krabba
2022

Baserat på Ukrainas bidrag i Eurovision så kände jag att Svart krabba hade ett liknande tema med en mamma som kämpar för sitt barn under krig. Jag fick reda på att någon gång i framtiden attackerar en främmande makt Sverige från norr och vi åker på stordäng. En grupp människor blir ihopsatta för att stoppa kriget. Noomi Rapace brukar välja filmer som är utmanade, och hon brukar vara med i intressanta koncept, men varenda film jag har sett med henne har varit medioker, så jag tänker placera henne i det facket och tänka på det när jag väljer filmer i fortsättningen. Svensk film när den är som mest lagom, vilket man kan säga om i princip alla svenska produktioner.

BETYG: 3/5

 

[Lukas]

Jag har sett Everything Everywhere All at Once

Om jag skulle föröska beskriva den här filmen skulle jag säga att den är en korsning av liftarens guide till galaxen och en kampsportfilm. Men den beskrivningen gör filmen inte rättvisa.
Jag var underhållen underfilmen då jag för ovanlighetenskull inte hade någon aning vad som skulle hända i förväg, och jag är underhållen nu efteråt när jag försöker sätta ord på vilken genre filmen var i. Det bästa svaret är kanske titeln på filmen.

Värd att se om ni vill se något ni inte sett förr.

 

[Gamiel]

Såg den här i v22 men ingen ny tråd för denna veka har startat än:

Thunderbolt (1995 film)
En Jackie Chan racing rulle. Jag är lite osäker på den exakta handlingen p.g.a. att av någon anledning så dök inte undertexten upp och det var ingen engelsk dubb trots att man tryckte på engelsk audio (dock dök den franska dubben upp om man tryckte på fransk audio) så under större delen av filmen så fatar jag inte dialogen för det mesta är på kinesiska, o möjligen japanska (fast de kunde ju varit kinesiska m japanska accent) med lite engelska här o där. Som jag har förstått det (har inte läst upp om handlingen när jag skriver det här) så handlar det om att Jackie Chan spelare en bilmekaniker o recerförare (eller så har han träning för det senare) som blivit inhyrd av polisen för att vara där som bärgare när man nattetid stoppar bilar för att fånga drågsmugglare, tror jag. Han råkar vara där när en av smuggelbilen racar förbi utan några efterföljande poliser så han hoppar in i bilen han är i trycker gasen i botten och följer efter. Att han inte bara lyckas komma ikapp utan håller sedan jämna steg med kuriren gör att den senare bestämmer sig för att han är någon han vill raca emot på en riktig bana, o gör ett antal grejer för att framtvinga detta...

Den här filmen är väldigt mitten av 90-talet när det kommer till design, teknologi (vissa har mobiltelefoner men fler har personsökare), klippningen, och att färgsättningen känns väldigt grå, även när man rör sig där det finns klara färger (även om den inte är på långa vägar så grå som Vikings o liknande). Den är också så in i norden sponsrad av Mitsubishi.

Om du gillar racing och/eller kampsortrullar så är det här nog något för dig. Den är något mörkare och blodigare än jag är van att se Jackie Chan, så var uppmärksam på det, den är inte något man kan titta med yngre släktingar. Våldet är i flera scener obekvämt istället för bara kool/slapstikigt.