Ja, nu läste jag om fjärdingsmannen på Ugglan från 1908 och där framgår det att fjördimgsmannauppdraget fram till nyligen hade roterat bland bönderna (dvs jordägare eller arrendatorer av hemman) utan ersättning. Så det var en sak som man turades om med. Utan ersättning. Grattis Per, i år är det din tur att vara polis över dina grannar utan betalning!
Intressant! Jag sökte lite i Litteraturbanken. Detta hittade jag i
En skräddares krigsäfventyr från 1889:
En fjerdingsman är en stor man på landsbygden .
Konungen befaller landshöfdingen ; landshöfdingen rör
sig icke ur fläcken utan befaller kronofogden , krono
fogden sitter i sin soffa och beordrar länsmannen , läns
mannen går om han vill , annars skickar han fjerdings -
mannen . Fj erdingsmannen är den som göra ’ t skall .
Fjerdingsmannens embete innehafves stundom vexel -
vis af bönderna sjelfva , eller också för beständigt af
någon pålitlig karl , som kan med tillhjelp af en lathund
räkna ut ränta ; han är alltid af jordbrukareklassen ,
ofta blott en torpareson . Fördelen af denna inrättning
är så känd , så länge brukad , att man glömt huru mycket
hon är värd . Allt går härigenom så tyst och stilla
tillväga , alla lagar och kungörelser uppläsas af presten ,
och när det kommer till utförande , är det blott en fol
kets like , en gammal bekant , god vän och bror , som
handhafver allting , i synnerhet det obehagligaste , såsom
utmätningar och pantning för innestående kronoutskyl -
der . Ingenting vigtigt försummas , men ingenting sker
med våld eller obillighet . Inga sablar , inga bajonetter ,
icke galoner ens behöfvas för ordningens upprätthållande
bland det fredliga , vid god behandling vana folket
EDIT: Jag hade nästan antagit att man hade nyttjat soldattorparen till detta, om denne nu både vad god med vapen och kunde räkna (i och med att de tydligen ofta tjänsgjorde som skollärare).