Personer i en by i svenska bondesamhället

[Mekanurg]

På Blixtsidan härstammar jag från en indelt småländsk knekt B som var soldat vid Jönköpings regemente. En av hans ättlingar, torparsonen A, vandrade på 1850-talet till Stockholm och arbetade där på en handelsträdgård i stans utkant. A fick tre barn, varav två (hans döttrar) emigrerade till Chicago för att få bättre liv -- hellre hembiträde i USA än piga i Sverige. 1800-talets släktnätverk kunde alltså bli geografiskt vidsträckta som följd av inhemsk urbanisering och amerikafarare. (Min farmor höll brevkontakt med USA-grenen av släkten tills den sista svensktalaren i Chicago avled på 1950-talet.)

 

[Skarpskytten]

På Blixtsidan härstammar jag från en indelt småländsk knekt B som var soldat vid Jönköpings regemente. En av hans ättlingar, torparsonen A, vandrade på 1850-talet till Stockholm och arbetade där på en handelsträdgård i stans utkant. A fick tre barn, varav två (hans döttrar) emigrerade till Chicago för att få bättre liv -- hellre hembiträde i USA än piga i Sverige. 1800-talets släktnätverk kunde alltså bli geografiskt vidsträckta som följd av inhemsk urbanisering och amerikafarare. (Min farmor höll brevkontakt med USA-grenen av släkten tills den sista svensktalaren i Chicago avled på 1950-talet.)

Nu var ju utvandringen ytterst marginell fram till slutet av 1860-talet, men en kul (?) trop för perioden efter det och fram till typ Åsa-Nisse hade kunnat vara återvändaren som gjort sin lycka i det stora landet och är parodiskt dryg över det. (Det finns en bra avhandling om återvändare till Bjärehalvön; skriven av en gammal gejmer för övrigt).

 

[Ulfgeir]

Du har eventuellt en klockare.

 

[Skarpskytten]

Du har garanterat (efter c 1850) en folkskolelärare. Som kan vara klockaren. Tror det är män länge, kvinnliga lärare kommer nog lite senare.

 

[Quadrante]

Jag ska går tillbaka till jobbet snart, men vill nämna en sak till här. Böcker som är guld för om man är intresserad av den svenska landsbygden för är fembandsverket Det svenska jordbrukets historia. För 1800-talet behöver man kolla på två volymer:

• Det svenska jordbrukets historia Bd 3 Den agrara revolutionen : 1700-1870 / Carl-Johan Gadd.
• Det svenska jordbrukets historia Bd 4 Jordbruket i industrisamhället : 1870-1945 / Mats Morell.

Fembandsverket | Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

www.ksla.se

 

[Skarpskytten]

Fembandsverket | Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

www.ksla.se

Wow! Det visste jag inte. Kulturgärning att göra dem allmänt tillgängliga.

 

[Klingonsylt]

Under vinterhalvåret, när det var tjäle och skogen avverkades, kunde det vara flera hundra tusen säsongsarbetare i norrlands skogar.

Morfar arbetade i skogsbruket med att köra häst och timmerdoning, visserligen var det under tidigt 1900-tal, men jag antar att den biten inte ändrades så mycket. Då var det lite högre status att vara hästförare än skogshuggare. Många kvinnor arbetade som kockor i skogshuggarläger också.

 

[Oscar Silferstjerna]

Etnologen Jonas Frykmans Horan i bondesamhället handlar om ogifta mödrar och de föreställningar som det omgivande samhället hade om dem. Ordet hora ska alltså inte förstås helt i vår nutida betydelse, även om det var ett nedsättande epitet redan då. Boken handlar också om vad det innebar att födas som ”oäkta” (noteringen ”fader okänd” är vanlig i födelseböckerna från denna tid). Att födas som ”oäkta” var, som bekant, ofta stigmatiserande, men också vanligt. Det var åtminstone ganska vanligt att de som föddes utom äktenskapet själva fick ”oäkta barn”. Den här boken ger alltså goda inblickar i hur hierarkier såg ut på svensk landsbygd före (och i början av) industrialiseringen.

 

[Genesis]

Ja, skolningen är ju en fråga, och en som är jobbigt uppdelad efter årtal. Men man kanske kan säga att man har en klockare som även undervisar bygdens barn, och inte vara så noga med om detta är en folkskola eller inte.

 

[Genesis]

Etnologen Jonas Frykmans Horan i bondesamhället handlar om ogifta mödrar och de föreställningar som det omgivande samhället hade. Ordet hora ska alltså inte förstås helt i vår nutida betydelse, även om det var ett nedsättande epitet redan då. Boken handlar också om vad det innebar att födas som ”oäkta”. Det var, som bekant, ofta stigmatiserande, men också vanligt. Den här boken ger alltså goda inblickar i hur hierarkier såg ut på svensk landsbygd före (och i början av) industrialiseringen.

Ja, "hor" var ju fram tills relativt nyligen liktydigt med äktenskapsbrott. Wikipedia säger:

Man skilde sedan medeltiden mellan tre typer av utomäktenskapligt sexuellt umgänge
1 Lönskaläge, där ingendera parten var gift.
2 Enkelt hor, där ena parten redan var gift med någon annan.
3 Dubbelt hor, där båda parterna redan var gifta med någon annan

(Älskar ordet "länskaläge"!)

 

[Skarpskytten]

Ja, skolningen är ju en fråga, och en som är jobbigt uppdelad efter årtal. Men man kanske kan säga att man har en klockare som även undervisar bygdens barn, och inte vara så noga med om detta är en folkskola eller inte.

Tror att vara lärare var ett vänligt extraknäck för indelta soldater också.

 

[Genesis]

Finns det skogsbruk så kan det ju också såklart finnas kolare!

 

[Genesis]

Tror att vara lärare var ett vänligt extraknäck för indelta soldater också.

Intressant!

 

[Skarpskytten]

Ja, "hor" var ju fram tills relativt nyligen liktydigt med äktenskapsbrott. Wikipedia säger:

Man skilde sedan medeltiden mellan tre typer av utomäktenskapligt sexuellt umgänge
1 Lönskaläge, där ingendera parten var gift.
2 Enkelt hor, där ena parten redan var gift med någon annan.
3 Dubbelt hor, där båda parterna redan var gifta med någon annan

(Älskar ordet "länskaläge"!)

Jag har lagt mången timme av mitt liv på att plöja sockenstämmoprotkoll, och typ 90% handlar om ett av följande tre ting:

1) Någon är skyldig någon pengar (borgensmän råkar ofta illa ut)
2) Någon har slagit någon
3) Någon har haft sex med någon hen inte borde (ofta handlar det om vem som är far till ungen och ska pynta för underhållet)

 

[Skarpskytten]

Finns det skogsbruk så kan det ju också såklart finnas kolare!

Fast kolarna finns väl snarare i bergslagen, där det finns ett behov av träkol på nära håll?

 

[Skarpskytten]

Intressant!

Indelta soldater kunde nämligen ofta läsa, minns inte varför. Men kan tipsa om boken du ska läsa om du vill veta mer ...

 

[Oscar Silferstjerna]

Ja, "hor" var ju fram tills relativt nyligen liktydigt med äktenskapsbrott. Wikipedia säger:

Man skilde sedan medeltiden mellan tre typer av utomäktenskapligt sexuellt umgänge
1 Lönskaläge, där ingendera parten var gift.
2 Enkelt hor, där ena parten redan var gift med någon annan.
3 Dubbelt hor, där båda parterna redan var gifta med någon annan

(Älskar ordet "länskaläge"!)

Ja, precis. Vad jag minns reder Frykman ut detta tämligen detaljerat. Mycket begränsande vidskeplighet omgav sexualiteten. Föreställningar om det övernaturliga (näcken, tomtar och troll etc.) kan också kopplas till olika begränsningar av rörelsefrihet. Män och kvinnor rörde sig i landskapet på olika sätt och utifrån olika regler/normer.

 

[Mekanurg]

Du har garanterat (efter c 1850) en folkskolelärare. Som kan vara klockaren. Tror det är män länge, kvinnliga lärare kommer nog lite senare.

Första generationens folkskollärare på 1850/60-talet var ofta avdankade knektar (dvs en som lämnat sin militära tjänst). En sådan karl förväntades kunna hålla efter bångstyriga ungar.

 

[Mekanurg]

Fast kolarna finns väl snarare i bergslagen, där det finns ett behov av träkol på nära håll?

Omfattande gruvdrift i Småland under 1800-talet. Små järnfyndigheter som sinade mot slutet av seklet och är bortglömda idag. Kolningen ledde till att Smålands urskog skövlades. Alltså är den storskog som vi ser idag på småländska höglandet mindre än 150 år gammal.

 

[Genesis]

Fast kolarna finns väl snarare i bergslagen, där det finns ett behov av träkol på nära håll?

Ah, så är det såklart. Jag som är uppvuxen i Bergslagen tog det för givet att det fanns överallt.

Fast nu när jag tänker efter är det ju lite frestande att rakt av förlägga orten i Bergslagen istället …