När vi spelar ett spel där rollpersonernas liv står på spel, där det finns ett uppdrag, äventyr eller mysterium du kan misslyckas med, då blir vi utmanade och motiverade till att göra vårt bästa för att lyckas med detta. Vi försöker naturligtvis att använda alla resurser som står oss till buds. Det är därför många spelgrupper kämpar med ”minmaxande”, alltså där spelare försöker att göra rollpersoner som är så effektiva som möjligt på att klara äventyr, utan att ta hänsyn till om de är intressanta eller rimliga personer. Vi får krigaren med Karisma 1, för krigaren behöver inte vara karismatisk. Många ogillar detta beteende, men det är ett naturligt svar på vad spelet ofta presenterar spelarna med. Att säga ”Här är en uppgift ni ska försöka klara av, och här är verktygen ni får använda för att klara av det. Om ni misslyckas så kanske ni förlorar er plats i spelet och måste börja om,” och sedan förvänta sig att spelarna inte kommer att använda verktygen på ett optimalt sätt är att förvänta sig att de går emot sina instinkter.
Men om vi istället säger ”Ni får själva bestämma om rollpersonerna vinner eller inte” tar vi bort hela utmaningen. Det finns liksom ingen poäng med att försöka vinna, för vill man det är det bara att säga det. Detta desarmerar tävlingsinstinkten och gör att spelarna kan koncentrera sig på den verkliga utmaningen: att skapa en intressant historia. Det är därför ”play to lose” fungerar så bra för att bygga berättelser. Det tar bort alla distraktioner. Ingen spelare vill sabba spelet, men om du gör det svårt att sabba så presenterar du en utmaning. Gör du det lätt att sabba spelet tar du bort utmaningen, och ingen kommer att göra det.
Detta är svaret på en fråga jag ofta får när jag talar om den här typen av spel. Jag säger att ”om någon hittar på något så är det sant”. Folk blir förfärade och säger ”Men om vi spelar fantasy och någon hittar på att det kommer utomjordingar med laserkanoner? Det skulle ju sabba spelet totalt!”. Och mitt svar är alltid ”Men varför skulle de vilja göra det? Varför försöker de att sabba spelet? Sluta spela med folk som vill förstöra.” Sanningen är såklart att ingen kommer att slänga in de där laserkanonerna, för de vill inte sabba spelet. Och gör de det, ja, då har ni antagligen olika bild av vad spelet bör handla om och vad som passar in. Då har ni lite jobb att göra med att bygga en gemensam estetisk vision, som vi talade om i början. Och ni löser det genom att prata om det som vuxna människor. Svårare än så är det inte.