Sinisa_
Aeronautisk bokbindare
- Joined
- 2 Jul 2022
- Messages
- 767
Lite mer ugglerier till Tistelriddare, spelet där rollpersonerna är gnagare, katter och rävar i en Wes Andersonskt excentrisk fast sömnig småstad, som undersöker ockulta mysterier med drag av Lovecraft och Studio Ghibli. Typ.
*
*
Några saker som nu är kanon om ugglorna:
- De kan äta upp en varelse, kräkas upp benen och ge dessa en sorts skenliv, och de kan även foga samman ben från många olika sorters djur till nya varelser. Jag tänker mig till exempel att de har skapat en stor spindel- eller krabbliknande figur vars kropp också är en bur där små nyfikna möss och råttor kan låsas in och fraktas ner i underjorden.
- Den här hanteringen gör att de är illa sedda av korparna, som är budbärare mellan de levandes och de dödas riken; det pågår ett kallt krig mellan ugglor och korpar i storskogen.
- Jag tror inte att ugglorna kommer åt de dödas själar, bara deras ben, och vissa ekon eller spår av en varelses livskraft som finns kvar i dessa. Vad det betyder mer exakt vet jag väl inte riktigt än.
- Ugglorna påstår sig vaka över världsbrunnarna som leder till andra plan och andra universum. De vill se till att dessa förblir stängda, för i alla världar utom en -- den som de och rollpersonerna lever i, som de kallar för Annwyn -- är Det Vilda skiljt från Talet. I Annwyn, som är magiskt och ovanligt, finns talande vargar och ormar. I Annwyn finns älvor och glupor och drakar och andra sagovarelser. Om dessa slipper ut i de andra världarna, kommer de ställa till kaos, skrämma livet ur små människobarn, äta upp mammor och pappor. På sätt och vis betraktar ugglorna Annwyn som ett fängelse för fantastiska varelser, och sig själva som fångvaktare.
- En liten inre krets bland ugglornas shamaner och prästinnor känner till en hemlighet: världsbrunnarna måste förbli slutna, inte därför hålla varelser inne i världen, utan för att hålla något ute: Modern Med Klor, den urvarelse eller "gudinna" som för länge sen skapade allt liv ur tre ägg, för att kunna jaga och döda det, och vars tjänare och utvalda döttrar ugglorna en gång i tiden var. Modern Med Klor använde en sorts "stjärnport" av ben -- som kanske var en levande varelse, en sorts orm bestående av gamla trollkarlars och magiska varelsers ben, som bet sig själv i svansen och öppnade en reva mellan världarna -- för att färdas genom multiversum och hitta nya jaktmarker. Ugglorna var hennes vasaller och spejare, men de gjorde uppror, förvisade henne till natten bortom världarna, stal stjärnporten och flydde.
- I den inre kretsen finns tre faktioner:
1) De som anser att världsbrunnarna till varje pris måste hållas stängda, och att alla som färdas genom dem, till exempel nyfikna smådjur, måste dödas.
2) De som anser att man försiktigt bör använda stjärnporten (som ska heta något annat, kanske "Tusenfinger", eller nåt sånt, nåt som anspelar på att den/ det består av en massa ben), för att samla makt och ockult kunskap, inför den slutgiltiga striden mot Modern Med Klor, som utan tvekan för eller senare kommer att återvända.
3) De som i hemlighet ångrar förräderiet, och dyrkar Modern Med Klor vid hemska avgudabilder av sten djupt inne i storskogen, och arbetar för att hitta henne och släppa in henne i världen, i hopp om att bli skonade, eller återfå sin gamla position som hennes vasaller.
- Ugglornas stora "bibliotek" är ett väldigt, magiskt grottsystem, där deras sagocykler och berättelser för evigt studsar runt som ekon, i allt djupare, allt mer svåråtkomliga kammare. Fast de använder också magiska runor i mongolisk-rysk stil.
*
*
Några saker som nu är kanon om ugglorna:
- De kan äta upp en varelse, kräkas upp benen och ge dessa en sorts skenliv, och de kan även foga samman ben från många olika sorters djur till nya varelser. Jag tänker mig till exempel att de har skapat en stor spindel- eller krabbliknande figur vars kropp också är en bur där små nyfikna möss och råttor kan låsas in och fraktas ner i underjorden.
- Den här hanteringen gör att de är illa sedda av korparna, som är budbärare mellan de levandes och de dödas riken; det pågår ett kallt krig mellan ugglor och korpar i storskogen.
- Jag tror inte att ugglorna kommer åt de dödas själar, bara deras ben, och vissa ekon eller spår av en varelses livskraft som finns kvar i dessa. Vad det betyder mer exakt vet jag väl inte riktigt än.
- Ugglorna påstår sig vaka över världsbrunnarna som leder till andra plan och andra universum. De vill se till att dessa förblir stängda, för i alla världar utom en -- den som de och rollpersonerna lever i, som de kallar för Annwyn -- är Det Vilda skiljt från Talet. I Annwyn, som är magiskt och ovanligt, finns talande vargar och ormar. I Annwyn finns älvor och glupor och drakar och andra sagovarelser. Om dessa slipper ut i de andra världarna, kommer de ställa till kaos, skrämma livet ur små människobarn, äta upp mammor och pappor. På sätt och vis betraktar ugglorna Annwyn som ett fängelse för fantastiska varelser, och sig själva som fångvaktare.
- En liten inre krets bland ugglornas shamaner och prästinnor känner till en hemlighet: världsbrunnarna måste förbli slutna, inte därför hålla varelser inne i världen, utan för att hålla något ute: Modern Med Klor, den urvarelse eller "gudinna" som för länge sen skapade allt liv ur tre ägg, för att kunna jaga och döda det, och vars tjänare och utvalda döttrar ugglorna en gång i tiden var. Modern Med Klor använde en sorts "stjärnport" av ben -- som kanske var en levande varelse, en sorts orm bestående av gamla trollkarlars och magiska varelsers ben, som bet sig själv i svansen och öppnade en reva mellan världarna -- för att färdas genom multiversum och hitta nya jaktmarker. Ugglorna var hennes vasaller och spejare, men de gjorde uppror, förvisade henne till natten bortom världarna, stal stjärnporten och flydde.
- I den inre kretsen finns tre faktioner:
1) De som anser att världsbrunnarna till varje pris måste hållas stängda, och att alla som färdas genom dem, till exempel nyfikna smådjur, måste dödas.
2) De som anser att man försiktigt bör använda stjärnporten (som ska heta något annat, kanske "Tusenfinger", eller nåt sånt, nåt som anspelar på att den/ det består av en massa ben), för att samla makt och ockult kunskap, inför den slutgiltiga striden mot Modern Med Klor, som utan tvekan för eller senare kommer att återvända.
3) De som i hemlighet ångrar förräderiet, och dyrkar Modern Med Klor vid hemska avgudabilder av sten djupt inne i storskogen, och arbetar för att hitta henne och släppa in henne i världen, i hopp om att bli skonade, eller återfå sin gamla position som hennes vasaller.
- Ugglornas stora "bibliotek" är ett väldigt, magiskt grottsystem, där deras sagocykler och berättelser för evigt studsar runt som ekon, i allt djupare, allt mer svåråtkomliga kammare. Fast de använder också magiska runor i mongolisk-rysk stil.
Last edited:
