Jag har sett den senaste Pixar-filmen
Elemental (2023), och även om det inte
egentligen är en Disney-film så tänkte jag att fortsätta min tradition av hur jag skriver recensioner för animerade Disney-filmer. Regissören för för Elemental är Peter Sohn, vilket är en av anledningarna till varför jag inte var så taggad på den här filmen. Sohn har nämligen bara regisserat en enda film förut -
The Good Dinosaur (2015) vilket noterbart är Pixars enda flopp (om vi bortser från Covid-presterande Luca). Problemen med The Good Dinosaur är mångtaliga men det värsta är att storyn helt enkelt inte är engagerande.
Det var strax efter han blev färdig med The Good Dinosaur som Sohn började arbeta på Elemental, vilken han i sin pitch till sina chefer förklarade som att den skulle tackla frågan "Could fire and water ever connect? Could opposites connect?"
Han presenterade en värld fylld av individer som istället för att vara människor är en slags elementar, och de fyra representerade elementen är givetvis eld, vatten, jord och vind. De bor tillsammans i en multikulturell megastad som starkt inspireras av Sohns egen uppväxt i New York under 70-talet. Ovanpå det ville han naturligtvis slänga in en romans också och har nämnde, bland annat, filmerna Guess who's coming to dinner, Moonstruck och Amelie som inspiration.
Tidig concept art från Sohn själv.
Designer av vind-personer.
Produktionen av filmen var på det stora hela problemfri och de förseningar som borde uppstått pga covid undveks på det stora hela iom. att det tyngsta arbetet med filmen först och främst kommer i slutstadiet, och då var covid-restriktioner på nedgång igen.
När man arbetade med filmen så var man tydlig med att man gång på gång ville satsa på vara "mer än bara element i kostymer" - det skulle påverka deras sätt att leva, röra på sig, interagera med saker och så vidare. Att de var element skulle inte bara en visuell gimmick, det skulle också påverka deras personligheter och deras relationer till andra element.
Man använde sig av venndiagram för att teckna ned allting man tänker sig tillhör de fyra elementen för att se hur man kunde lägga detta i karaktärers personligheter ('water is cool, transparent and goes with the flow'). Man letade också efter områden där venndiagramen overlappade, så att man kunde hitta naturliga connections.
För att designa staden var man naturligtvis inspirerad av New York, men eftersom man ville designa staden utifrån ett perspektiv som gjorde det jobbigt för stadens minsta minoritetsgrupp, eld, så lät man också konceptuellt designa staden som väldigt vatten-tung. Man lät därför designteam sitta ned tillsammans, 'for many, many hours' och titta på Youtube på guidade turer av bland annat Amsterdam och Venedig.
Filmen blev också fruktansvärt dyr. Den hade en budget på 200 miljoner dollar, att jämföra med Spider-Man: Across the Spiderverse som kostade 100 miljoner dollar, eller Frozen 2, Disneys titanprojekt, som kostade 150 miljoner dollar.
När filmen först släpptes gick det inte jättebra och publiken svek. De hade en noterbart svag opening weekend. Enligt analytiker berodde det på dålig marketing (jag såg själv trailern och var genuint opepp), att folk höll i bio-pengarna för att se nya Spindelmannen istället samt att Pixar-konsumenter numera är vana vid att se filmen på streaming i hemmet istället.
Såhär skrev ett par tidningar om filmens motgångar.
"it would take endurance of historical proportions for Elemental to make the comeback to profitability." - The Wrap
During Elemental's fourth weekend, Variety wrote that while the film held well weeks after a "disastrous opening" there would be "no hope of recouping its $200 million production budget domestically."
Men så hände något. I Augusti kom det en anstormning av folk för att se Elemental och projektet som man hos Disney nervöst antog vara ett brutalt misslyckande lyckades tillsist dra in runt 450 miljoner dollar. Under en kort period låg den tom. över Spiderman: Across the Spiderverse (den är numera omkörd med råge). Men Disney verkade nöjda och har redan planerat lite nöjesparksattraktioner och liknande. Exakt hur det kommer sig att filmen gjorde en så dramatisk vändning vet jag inte, kanske Disney slog igång rejält med sin 'stealth-marketing', dvs betala Tiktokstjärnor och Youtubers för att prata om hur bra filmen är?
Våra huvudkarktärer, Wade och Ember, går på bio tillsammans.
Ember är en ung tjej i en megastad som bor i 'Firetown', ett slags immigrant quarters där hon driver en liten matbutik tillsammans med sin far. Hon ser mycket upp till sin pappa och gör allt hon kan för att leva upp till hans förväntningar, vilket innebär att hon vill upperätthålla traditioner från ett land hon inte har några minnen av. Den lilla mataffären är faderns liv och leverne och det är givet att hon en dag ska ärva faderns roll som butiksinnehavare i deras lilla community.
Pga hotas butiken av nedstängning pga vattenskador och Wade, en inspektör, är den enda som kan hjälpa henne lösa situationen. Naturligtvis är hon mycket skeptisk mot Wade, han är ju gjord av vatten, och särskilt pappan gillar inte vattenfolk. Sedan följer en typisk romans mellan Wade och Ember, träffa familjen-scener, dejter, problemlösande, rasism och synen på kulturer etc.
Filmen är också väldigt vacker, färger exploderar ur skärmen gång på gång och våra huvudkaraktärer, Ember och Wade, är mycket härliga att följa. Särskilt Wade gillar jag starkt.
Jag förväntade mig en 2/5 film, men blev positivt överraskad. De använder elementen mycket mer än jag förväntade mig, det är inte bara en 'visual gimmick', så att säga och jag skulle filmens initiella svala mottagande helt och hållet på hur jäkla dåliga personerna var som gjorde trailern, som får filmen att framstå som tja... tråkig.
Elemental får en stark
3/5. Det är ett kompetent hantverk och jag blev glad av att se den. Det är väl ändå helt okey?
