Sinisa_
Aeronautisk bokbindare
- Joined
- 2 Jul 2022
- Messages
- 767
VRAKET
Små tankar om en äventyrsplats till den pågående kampanjen om den olycksdrabbade flodbåten S/S Liriope. På nåt sätt är det nästan en sorts version av Alien; smådjur som reser genom isolation och farlig mark, och så en fara ombord.
Nu handlar det om en sak som händer typ halvvägs till resans mål. Det är egentligen inte en central sak för kampanjen; så det är inte så att ett monster smyger sig ombord på S/S Liriope eller så härifrån. Snarare är den rent "äventyrstekniska" funktionen en annan, som jag kommer till strax.
Nå. S/S Liriope märker att en annan flodbåt ligger kapsejsad i vassen. Den har legat där i säg tre veckor. Kaptenen känner igen vraket som S/S Nordstjärnan, en postbåt som trafikerar floden mellan Kastanjehamn som ligger halvvägs till slottet Vargaväkte — resans mål — och ett par mindre byar söder om Krickdala. Kaptenen bestämmer att detta måste utforskas, och sätter Rollpersonerna, som visat sig dugliga äventyrare och utredare under resans gång, på uppgiften, kanske tillsammans med ett par besättningsmedlemmar och ett par andra passagerare.
Mina tankar:
- S/S Nordstjärnan förstördes av ugglan Egar, som är rätt gammal och grå, och enögd och dessutom på sitt enda öga såpass närsynt att han inte ser särskilt bra. Han kretsar över stora områden och lyssnar efter mat. Han är mager och svulten och inte särskilt mäktig med ugglemått mätt, men för en grupp smådjur är han ände en formidabel motståndare. Han har faktiskt anat att S/S Liriope tuffar uppför floden ett tag; han ser ibland båten i skymningen, man han tappar för det mesta bort henne när mörkret faller och passagerarna tystnar; Rollpersonerna har dock hört honom hoa och kretsa över båtens skorstenar och tak ibland, om nätterna; och när de hittar S/S Nordstjärnan växer deras oro förstås. Förr eller senare måste de ju också slåss mot Egar, tänker jag.
- Egar åt upp alla i besättningen utom en person; en bisamråtta som har barrikaderat sig i en halvt översvämmad hytt på nedre däck, där han tack och lov har tillgång till hela båtens matförråd: ost och nötter och rökt skalbaggskorv och en del bröd som klarat sig utan att bli fuktigt. Han kan inte ta sig ut, eftersom han då måste simma en bit under vatten, och han är rädd för en stor, hungrig gädda, som bor i vassen, och som har dykt upp båda gångerna han försökt ta sig ut. För övrigt är han rädd för att röra sig ute under den öppna himlen, ensam, medan Egar är någonstans där ute.
- Så långt allt väl.
- Jag vill att Kaptenen har något hemligt på gång med S/S Polstjärnan. Kaptenen har i många år gått förlust med sina kryssningar norrut, och har börjat försöka tjäna pengar på annat sätt. Hur? Ingen aning. Smuggling finns nog inte riktigt. Eller? Jag tänker att den hamn, inrymd kring rötterna på en väldig, susande gammal kastanj — Kastanjehamn — som man kommer att stanna till i ett par dagar efter halva resan, är central här. Kanske är det så enkelt som att S/S Nordstjärnan levererar något till någon där — kanske till Borgmästaren — eller så ska detta något ända till Vargaväkte; ja, det senare är nog bättre, för poängen är egentligen att Kaptenen ska ha ett tvingande, hemligt skäl att dumdristigt fortsätta resan norrut, också när det går allt sämre, och folk börjar försvinna eller plumsa i vattnet, eller till och med dö. Så Rollpersonerna behöver alltså hitta ett eller annat på den förstörda Nordstjärnan, som de inte förstår betydelsen av, men som Kaptenen förstår kommer leda till stora pengar. Kanske ett brev? Det är väl det enklaste, och det känns rimligt att man överlämnar all post till Kaptenen, och att hon då känner igen ett brev, och öppnar det i smyg, och inser att — vad? Vad för sorts brev är så viktigt att de ger en förmögenhet åt den som levererar det? Ett brev som går att använda som utpressning? Kan det finnas något skäl för Kaptenen att veta att S/S Nordstjärnan levererar sådana brev? Eller någon sorts… köpebrev, som kan bytas mot pengar uppe i slottet Vargaväkte? Eller bara typ att det står:
”Betala den som levererar detta brev ur våra skattkistor. 300 silvershilling. Hon känner till våg hemlighet och det är priset för att hon ska hålla tyst.”
- Ja, ni märker, det är himla öppet. Det är liksom den delen av skrivandet som är… problemlösande utifrån vissa ramar och parametrar. Och ibland kör man fast, och det hjälper att bara skriva ner det, och kanske kasta ut en massa frågor. Så jag gör det.
- Det vore kul om brevet som hittas ombord på vraket också är något som skapar ett mini-äventyr i Kastanjehamn. Typ att någon har väntat på ”/” Nordstjärnan, och kanske till och med letat efter båten, men inte hittat vraket, eftersom det legat försvunnet i vassen. Några ljusskygga typer. Kastanjehamn tänker jag lite är som Mos Eisley eller Bri eller så. En gränsvärld där man kan stöta på en stigfinnar-räv som äter både möss och kaniner, eller en halt korp som förljer någon hädisk religion, och sådär. Och när någon får veta att S/S Liriope passerat vraket efter S/S Nordstjärnan, och levererar post därifrån, så… försöker denne någon få tag i det brev de hittade där.
- Till problemet hör väl att jag inte riktigt har bestämt vem det är som numera äger slottet Vargaväkte. Spelarna har faktiskt inte riktigt frågat, trots att vi spelat några veckor. Skumt. Men så är det ju ibland. De vet bara att de ska leverera en salamanderflicka — som ju är en prinsessa i hemlighet, men det hör inte riktigt hit här — till en lövgroda som är slottets skogsvaktare, och som ska ta hand om henne över vintern, därför att hon är i lite fara i Krickdala. Så… alltså, kanske har det ändå något att göra med ormsekten, som reser med båten och som ska gömma ett bultande ormhjärta i norden, för att befria dess ägare från söderns kaotiska inflytande (för er som inte är insatta i Tistelriddare har vi väl nu rört oss ut över gränsen till ren gallimatias, men det är som det är).
- Vem skulle vilja bo på ett slott långt uppe i norr? Det är väl kanske någon i ormsekten, trots allt, om nu ormhjärtat ska lämnas där? Så någon gammal otäck råtta eller padda som kan en del drakmagi, helt enkelt? På något sätt vet jag inte om jag vill att allt knytas till samma nod, men det är nog oundvikligt här.
- Kan det vara så att bisamråttan som gömmer sig ombord på vraket, också är med i ormsekten? Och skulle förbereda ett eller annat uppe i slottet Vargaväkte? Och berättar det för medlemmarna i ormsekten som reser med S/S Liriope? Kanske. Fast man vill inte göra det mer invecklat än nödvändigt heller, eftersom spelarna måste kunna nysta ut mysteriet. Då är det bättre att hålla det enkelt, och säga att bisamråttan bara är typ kocken, som överlevde attacken. Sen kan ha vara mystisk eller intressant och ovanlig och sådär ändå.
- Såhär kanske. Slottet Vargaväkte ägs av en gammal padda, som är med i en sekt som dyrkar och tjänar en visirsnok som lever i södern, och som lär sina undersåtar en del drakmagi. Leva för evigt genom att plocka sina organ ur kropparna, skicka ett öga i en glaspärla ut i rymden, förvandla sig till halvreptiler; sådana skumma, liksom ”egyptiska” grejer, om uttrycket ursäktas. S/S Nordstjärnan ska leverera ett brev till den här Herr Padda Agamickel Bey Taxmaspada. I brevet står — ”Förbered för hjärtats ankomst om en månad. Betala den som överlämnar detta brev 300 silvershilling, för hemlighetens bevarande.” S/S Nordstjärnan slås sönder av ugglan. Brevet ligger där, i vraket. Rollpersonerna hittar det; Kaptenen öppnar det av någon anledning; varför? V a r f ö r? Hon vet att Kaptenen på Nordstjärnan, hennes rival, har ett avtal med Herr Agamickel Bey Taxmaspada, och betalar oskäliga priser för post? Mja. Kanske. Något åt det hållet. Men det skaver lite alltihop, det där med att den som levererar brevet ska få massa pengar. Ormsekten borde ju döda personen istället? Kan det vara en kod som ormsekten använder? ”Betala den som levererar detta brev med rubiner” — dvs döda personen? Det är kanske bra.
- Jag slutar tänka högt här. Kanske någon får en tanke.
Små tankar om en äventyrsplats till den pågående kampanjen om den olycksdrabbade flodbåten S/S Liriope. På nåt sätt är det nästan en sorts version av Alien; smådjur som reser genom isolation och farlig mark, och så en fara ombord.
Nu handlar det om en sak som händer typ halvvägs till resans mål. Det är egentligen inte en central sak för kampanjen; så det är inte så att ett monster smyger sig ombord på S/S Liriope eller så härifrån. Snarare är den rent "äventyrstekniska" funktionen en annan, som jag kommer till strax.
Nå. S/S Liriope märker att en annan flodbåt ligger kapsejsad i vassen. Den har legat där i säg tre veckor. Kaptenen känner igen vraket som S/S Nordstjärnan, en postbåt som trafikerar floden mellan Kastanjehamn som ligger halvvägs till slottet Vargaväkte — resans mål — och ett par mindre byar söder om Krickdala. Kaptenen bestämmer att detta måste utforskas, och sätter Rollpersonerna, som visat sig dugliga äventyrare och utredare under resans gång, på uppgiften, kanske tillsammans med ett par besättningsmedlemmar och ett par andra passagerare.
Mina tankar:
- S/S Nordstjärnan förstördes av ugglan Egar, som är rätt gammal och grå, och enögd och dessutom på sitt enda öga såpass närsynt att han inte ser särskilt bra. Han kretsar över stora områden och lyssnar efter mat. Han är mager och svulten och inte särskilt mäktig med ugglemått mätt, men för en grupp smådjur är han ände en formidabel motståndare. Han har faktiskt anat att S/S Liriope tuffar uppför floden ett tag; han ser ibland båten i skymningen, man han tappar för det mesta bort henne när mörkret faller och passagerarna tystnar; Rollpersonerna har dock hört honom hoa och kretsa över båtens skorstenar och tak ibland, om nätterna; och när de hittar S/S Nordstjärnan växer deras oro förstås. Förr eller senare måste de ju också slåss mot Egar, tänker jag.
- Egar åt upp alla i besättningen utom en person; en bisamråtta som har barrikaderat sig i en halvt översvämmad hytt på nedre däck, där han tack och lov har tillgång till hela båtens matförråd: ost och nötter och rökt skalbaggskorv och en del bröd som klarat sig utan att bli fuktigt. Han kan inte ta sig ut, eftersom han då måste simma en bit under vatten, och han är rädd för en stor, hungrig gädda, som bor i vassen, och som har dykt upp båda gångerna han försökt ta sig ut. För övrigt är han rädd för att röra sig ute under den öppna himlen, ensam, medan Egar är någonstans där ute.
- Så långt allt väl.
- Jag vill att Kaptenen har något hemligt på gång med S/S Polstjärnan. Kaptenen har i många år gått förlust med sina kryssningar norrut, och har börjat försöka tjäna pengar på annat sätt. Hur? Ingen aning. Smuggling finns nog inte riktigt. Eller? Jag tänker att den hamn, inrymd kring rötterna på en väldig, susande gammal kastanj — Kastanjehamn — som man kommer att stanna till i ett par dagar efter halva resan, är central här. Kanske är det så enkelt som att S/S Nordstjärnan levererar något till någon där — kanske till Borgmästaren — eller så ska detta något ända till Vargaväkte; ja, det senare är nog bättre, för poängen är egentligen att Kaptenen ska ha ett tvingande, hemligt skäl att dumdristigt fortsätta resan norrut, också när det går allt sämre, och folk börjar försvinna eller plumsa i vattnet, eller till och med dö. Så Rollpersonerna behöver alltså hitta ett eller annat på den förstörda Nordstjärnan, som de inte förstår betydelsen av, men som Kaptenen förstår kommer leda till stora pengar. Kanske ett brev? Det är väl det enklaste, och det känns rimligt att man överlämnar all post till Kaptenen, och att hon då känner igen ett brev, och öppnar det i smyg, och inser att — vad? Vad för sorts brev är så viktigt att de ger en förmögenhet åt den som levererar det? Ett brev som går att använda som utpressning? Kan det finnas något skäl för Kaptenen att veta att S/S Nordstjärnan levererar sådana brev? Eller någon sorts… köpebrev, som kan bytas mot pengar uppe i slottet Vargaväkte? Eller bara typ att det står:
”Betala den som levererar detta brev ur våra skattkistor. 300 silvershilling. Hon känner till våg hemlighet och det är priset för att hon ska hålla tyst.”
- Ja, ni märker, det är himla öppet. Det är liksom den delen av skrivandet som är… problemlösande utifrån vissa ramar och parametrar. Och ibland kör man fast, och det hjälper att bara skriva ner det, och kanske kasta ut en massa frågor. Så jag gör det.
- Det vore kul om brevet som hittas ombord på vraket också är något som skapar ett mini-äventyr i Kastanjehamn. Typ att någon har väntat på ”/” Nordstjärnan, och kanske till och med letat efter båten, men inte hittat vraket, eftersom det legat försvunnet i vassen. Några ljusskygga typer. Kastanjehamn tänker jag lite är som Mos Eisley eller Bri eller så. En gränsvärld där man kan stöta på en stigfinnar-räv som äter både möss och kaniner, eller en halt korp som förljer någon hädisk religion, och sådär. Och när någon får veta att S/S Liriope passerat vraket efter S/S Nordstjärnan, och levererar post därifrån, så… försöker denne någon få tag i det brev de hittade där.
- Till problemet hör väl att jag inte riktigt har bestämt vem det är som numera äger slottet Vargaväkte. Spelarna har faktiskt inte riktigt frågat, trots att vi spelat några veckor. Skumt. Men så är det ju ibland. De vet bara att de ska leverera en salamanderflicka — som ju är en prinsessa i hemlighet, men det hör inte riktigt hit här — till en lövgroda som är slottets skogsvaktare, och som ska ta hand om henne över vintern, därför att hon är i lite fara i Krickdala. Så… alltså, kanske har det ändå något att göra med ormsekten, som reser med båten och som ska gömma ett bultande ormhjärta i norden, för att befria dess ägare från söderns kaotiska inflytande (för er som inte är insatta i Tistelriddare har vi väl nu rört oss ut över gränsen till ren gallimatias, men det är som det är).
- Vem skulle vilja bo på ett slott långt uppe i norr? Det är väl kanske någon i ormsekten, trots allt, om nu ormhjärtat ska lämnas där? Så någon gammal otäck råtta eller padda som kan en del drakmagi, helt enkelt? På något sätt vet jag inte om jag vill att allt knytas till samma nod, men det är nog oundvikligt här.
- Kan det vara så att bisamråttan som gömmer sig ombord på vraket, också är med i ormsekten? Och skulle förbereda ett eller annat uppe i slottet Vargaväkte? Och berättar det för medlemmarna i ormsekten som reser med S/S Liriope? Kanske. Fast man vill inte göra det mer invecklat än nödvändigt heller, eftersom spelarna måste kunna nysta ut mysteriet. Då är det bättre att hålla det enkelt, och säga att bisamråttan bara är typ kocken, som överlevde attacken. Sen kan ha vara mystisk eller intressant och ovanlig och sådär ändå.
- Såhär kanske. Slottet Vargaväkte ägs av en gammal padda, som är med i en sekt som dyrkar och tjänar en visirsnok som lever i södern, och som lär sina undersåtar en del drakmagi. Leva för evigt genom att plocka sina organ ur kropparna, skicka ett öga i en glaspärla ut i rymden, förvandla sig till halvreptiler; sådana skumma, liksom ”egyptiska” grejer, om uttrycket ursäktas. S/S Nordstjärnan ska leverera ett brev till den här Herr Padda Agamickel Bey Taxmaspada. I brevet står — ”Förbered för hjärtats ankomst om en månad. Betala den som överlämnar detta brev 300 silvershilling, för hemlighetens bevarande.” S/S Nordstjärnan slås sönder av ugglan. Brevet ligger där, i vraket. Rollpersonerna hittar det; Kaptenen öppnar det av någon anledning; varför? V a r f ö r? Hon vet att Kaptenen på Nordstjärnan, hennes rival, har ett avtal med Herr Agamickel Bey Taxmaspada, och betalar oskäliga priser för post? Mja. Kanske. Något åt det hållet. Men det skaver lite alltihop, det där med att den som levererar brevet ska få massa pengar. Ormsekten borde ju döda personen istället? Kan det vara en kod som ormsekten använder? ”Betala den som levererar detta brev med rubiner” — dvs döda personen? Det är kanske bra.
- Jag slutar tänka högt här. Kanske någon får en tanke.