Jag har kanske en naiv syn på företag men i mitt huvud så är det här kanske en bra grej på sikt. Megaföretag som ser sina licenser som kassakor och inget annat är inget vi behöver mer av. Snarare vill jag se företag som äger och älskar sina varumärken och vill att folk ska få tillgång till deras skapelser. Inte som när t.ex WB skrotade Batgirl för att kunna göra skatteavdrag.
Skulle inte alls säga att det är naivt! Ja, alltså, för allt negativt och doom and gloom i underhållsbranschen så är ju mycket av det som sker att de stora giganterna börjar spricka så det står härliga till. Vi ser här vad som händer med Asmodee och många av andra Embracers varumärken, stora filmstudios som WB och t o m Disney har svårt med Marvel och Star Wars, något som setts som vattentätt. Gäller även på tv-spelssidan, där många av de stora megafranchisen tappar och där att ha spel exklusivt börjar ge allt mindre.
Samtidigt ser vi många success stories som kommer från andra håll. Storfilmerna förra året var Barbie och Oppenheimer, två auteurverk som lockade publik mycket för att de just fick vara en stark skaparberättelse (och hade mycket mer rimliga budgetar, cirka halva-en tredjedel av andra storfilmer). På tv-spelssidan blev t ex Baldur's Gate 3 en stor hit, som må ha haft DnD i ryggen men mycket till en stor del kom från skaparna Larians rykte. "Oväntade" succéer som Lethal Company och Helldivers 2 visade också hur viktigt ett kul koncept och att bejaka communitiet är; speciellt för att hålla spel vid liv! På rollspelssidan blev många brända på DnD och började titta och flockas bland allt fler nya spel.
Helt enkelt, det är väl lite i ett tumult där en del raserar, men där vi också ser en del av det som kan resa sig upp från det och bygga upp på nytt.