WRNU:s filmklubb 2024 v22

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v22 2024 – #593 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1. Jag tänker se minst en film i veckan (även om jag inte lovar något just de här veckan).
2. Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio eller streaming, och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
3. Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
4. Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

 

[Khan]

Jag har sett Halvdan Viking.

En svensk barnfilm löst baserat på de tio böckerna av Martin Widmark och Mats Vänehem.

Nä. Det här var verkligen ingenting att hänga i julgranen.

Böckerna är för det mesta medryckande, engagerande och har någon sorts levande karaktärsgalleri. Men här är allt platt utom den för filmen nya filuren Espen spelad av Claes Månsson. En tokrolig uppfinnare som tycker det är lite jobbigt att allt redan är uppfunnet. Passar perfekt i en barnfilm. Men får han fokus? Nä. Siktar vi istället på andra vuxna B- och C-skådisar som inte vet om de är i en seriös film, en komedi eller en barnfilm? Japp. Jag har lättare att förlåta att barnskådisarna inte är fenomenala, för det är inte alltid lätt att vara som 10-, eller 12-åring. De är bra. Inte fantastiska, men helt acceptabla. Det är de vuxna som är problemet.

Och inte bara dem. Alltihop ska utspela sig i två olika byar på var sin sida en stor icke namngiven älv - på bilderna stor som Pite elle Göta älv. Men här är den knappt ens ett litet dike. Det borde gå att hoppa över, för nog tusan tror jag Ronjas helvetesgap är större. Nästan så att Thore Skogman hade större glugg mellan framtänderna. Byarna i sig är också bara pinsamt usla. Det ska inte vara stora bebyggelser, men det känns aldrig som att vi ser mer än ett hus i varje by, plus någon vedbod och uthus. Billigt och uselt. Jag får känslan av att de drog ut till någon vikingaby i landet, där glada entutiaster som byggt sig ett långhus lät dem filma där gratis.

Ovanpå det har vi ofta katastrofala kläder. Våra huvudroller har helt okej kostym, men flera gånger ser saker och ting bara fult OCH otidsenligt ut. Jag kan gå med på det ena eller det andra, men lyckas du klämma in båda måste du banne mig berätta en bra historia och ge mig bra dialog. Särskilt när böckerna illustreras av en utbildad arkeolog och är ruskigt välresearchade vad gäller vikingatid. Att då flera av filurerna i filmen har på sig en kohud och knappt något mer är bara pinsamt.

TLDR
Låt bli. Titta hellre på en avstängd TV än den här filmen.

 

[krank]

Jag såg just Silent Möbius: The Motion Picture. Den är från 1991, medan animeserien jag såg är från 1998.

Storyn här är i grunden liknande, men det här är bara en 60-minutersfilm så den är mycket tightare – faktum är att den är så tight att det känns som att det saknas en bit. Det finns ett märkligt tidshopp på fyra år som aldrig förklaras – och ett ganska stort antal karaktärer som aldrig riktigt introduceras eller förklaras. Det här är en timme 100% ägnad åt Katsumi; de andra AMP-poliserna är med men vi får nätt och jämnt veta vad de heter. Har man sett den senare animen eller (antar jag) läst mangan så känner man ju igen sig såklart, men jag har ingen aning om hur väl det funkar om man inte gör det.

FIlmen skiljer sig också från den sju år nyare animeserien genom att vara sjujävla mycket snyggare. Jesus wept, vad snyggt det är, bitvis. Det är helt enkelt ruskigt snygga bakgrunder, det är mycket mer attention to detail och animation och design av mekaniska detaljer, det är ansiktsuttryck och kroppsspråk som ibland påminner mig om Akira… Det är helt enkelt väldigt, väldigt snyggt. Om man gillar brötig anime-cyberpunk då, såklart, och det gör man väl.

En annan skillnad är att det är ganska mycket mer… snuskigt. Inte superexplicit eller så, men vi får iaf en rätt onödig nakenscen i en dusch, och ett par av Lucifer Hawks:en är definitivt mer snopptentakliga än de är i serien.

Jag ska nog se tvåan imorgon. Den här kan jag rekommendera mest för att den är jävla snygg.

BETYG: 4/5

 

[Conan]

Har sett Knives Out (2019)

Ungefär lika bra som en sämre Beck-film.

2/5

 

[SaaJeflaLess]

Jag har precis sett Final Destination 4. Premissen är den samma som i alla andra FD.. Gigantisk olycka, några överlever för att en av dom ser det hända innan det sker i en form av varsel. Sen gäller det att komma undan dödens design för dom alla.

Precis som många tv-serier jag har sett har det kämpigt säsong 4 så är den här lätt den svagaste av dom 5.
Den gjordes för att visas i 3D och det märks på ett ocharmigt vis (i jämförelse med Fredagen den 13:e del 3 som fortfarande funkar i 2D för mig)
Det lär nog dröja innan jag ser om den här... Det enda som var bra var

Spoiler

nazisten efter att ha misslyckats sätta fyr på ett kors hos en svart man som blir släpad brinnandes levande efter sin egen bärgningsbil samtidigt som WARs "Why can´t we be friends" spelades på stereon. Jag skrattade högt.

Jag gillar del 1-3 samt 5 så det här var lite trist men så blir det ibland!
2/5

 

[krank]

Nu har jag sett Silent Möbius 2 också.

Efter del 1 funderade jag på om den egentligen var så snygg och så bra som den kändes eller om jag bara var avtrubbad efter den betydligt fulare serien, men nu har jag sett ett par avsnitt av Ghost in the Shell: Stand Alone Complex emellan också. Och… nog för att GitS:SaC är en väldans snygg och bra serie på många sätt, men det här är fortfarande riktigt, riktigt, riktigt snyggt. Jag placerar nog Silent Möbius 1 och 2 väldigt högt på snyggaste-animes-jag-sett-listan.

De här två filmerna infriar också på många sätt löftet jag inte tyckte serien gjorde. Eller ja, vi får väl egentligen tekniskt sett färre svar här än i serien, men det är också typ inget filler alls utan bara rock and roll all the time. Det är mer fokuserat, mer intressant, mer bra oftare.

Film 2 utspelar sig typ… ganska direkt efter den första delen av första filmen. Slutet av första filmen ligger fortfarande en bit i framtiden, det finns fortfarande en stor chunk av tid som inte är accounted for. Och händelser – i slutet av film 1 har Katsumi svärdet Grosspolliner (ja, nä, den här franchisen har konstiga namn) men vi får aldrig se hur hon får det. Och jag tror att vi här får en glimt av Robert DeVice, även om jag är tacksam över att de inte skohornade in nån kärlekshistoria i den här filmen.

Överlag får jag känslan av att de under produktionen av första filmen inte visste om de skulle få göra fler filmer, så de tog liksom början och så gjorde de slutet och så limmade de ihop dem till en film – för att liksom få en hyfsat komplett story med början och slut, intro och payoff. Sedan fick de en tvåa, så då började de fylla ut hålet – och jag misstänker att de hade planer för film 3, 4 etc. Första filmen gav ett ramverk, som man sen kunde fylla i. Jag tänker att man nog skulle kunna klippa ihop film 1 och 2 till en tvåtimmarsrulle utan jättestora problem…

Tyvärr blev det ju bara två. Himla synd, för som sagt är de här två båda väldigt snygga. Ettan lite mer än tvåan tror jag, men det är ändå top notch.

Vad kan man mer säga? Det är mycket mindre snoppiga tentakler och ingen nakenduschscen den här gången. Ett par spekulativa vinklar i en underklädesschen visserligen, men inte alls lika påtagligt som i första filmen. Vilket jag tycker är bra. Det här är en film med enbart kvinnor i huvudrollen, de får vara otroligt badass och intressanta allihop och det handlar överhuvudtaget inte om kärlek eller sex – så när de sexualiserar kvinnorna ifråga känns det rätt lökigt.

Jag borde kanske läsa mangan, för att se hur det ser ut där?

BETYG: 4/5

 

[Anarchclown]

Jag har sett två filmer denna vecka. Furiosa och Abigail.
Furiosa är en bra film. Jag hatar konceptet prequel. Filmen är inte lika bra som Fury Road mest för att den har en längre och aningen mindre effektiv historia att berätta. Filmen är dock jättesnygg bitvis och hur George Miller som är typ hundra år gammal fortsätter klämma ur sig nya koncept för galna gäng och underhållande karaktärer är oförståeligt. 4/5

Abigail är genuint underhållande. Inget fel på den alls. Den handlar om ett gäng brottslingar som kidnappar en liten flicka. Jag rekommenderar den verkligen men vill inte tala för mycket om den för att trailern verkligen spoilar filmen på ett sätt som stör många redan som det är. 3½/5

 

[krank]

Jag kom just hem efter Furiosa. Det var väldigt få i salongen. Det var synd, för jag tyckte att filmen var riktigt bra. Inte Fury Road-bra, men bra. Storyn kändes lagom spretig och inte riktigt så förutsägbar som jag misstänkte från början. Filmen är snygg överlag, och dugligt skådespelad. Tristast var good guy-älskaren Furiosa hade, jag tyckte inte karaktären behövde ett kärleksintresse alls.

Effekterna funkade bra, men det kändes mer CGI än i originalet och en del av klippen hade greenscreenkänsla på samma sätt som den där från Black Widow som folk brukar ha som exempel på hur dåligt det kan bli.

Jag tycker att Chris Hemsworth spelade postapokalops-Russel Brand väldigt bra.

BETYG: 4/5

 

[Rymdhamster]

Så nån har slängt up hela föreställningen av Starship (2011) på youtube (länk till IMDB; inte copyrightat material på youtube) så jag kastade mig över den.

Räknas en teater/musikalföreställning som en film? Idag gör den det i alla fall. Detta är din klassiska "pojke-möter-robotflicka-flicka-möter-insektspojke"-historia i vad jag skulle kalla en "välproducerad studentspexupsättning", tungt inspirerad av Aliens, Starship troopers, och (tror jag) lite Pochahontas for good meassure. Då den är från 2011 finns det fortarande ett par tropes jag inte är superförtjust i, så som "blond bimbo" och "en smula proplematisk gestaltning av en annan etnicitet". Men den senare är i och för sig gjord som parodi på en annan problematisk gestalning (Vasquez från Aliens) så den kanske klarar sig på den punkten. Och den driver med en hel del machostereotyper också vilket jag tycker är kul.

Hur som helst. Är man okej med studenthumor, musikaler, och teateruppsättningar med synliga dockspelare på scen så är detta en riktigt underhållande show med ett par rätt sköna sånger, lite intressanta relationer, och ett par rätt kul skäm så är denna klart att rekomendera! Jag gillar den starkt.

Betyg 5/5 (För vad den är)

 

[wilper]

Jag såg Civil War (2024). En rulle från A24, som verkar vara en rätt pålitlig källa till bra filmer. Det handlar om krigsfotografer i ett kommande amerikanskt inbördeskrig. Fint foto, bra handling. Den ser jag nog gärna om om några år.

Fyra stjärnor.

 

[wilper]

Jag såg Seeking Justice (2011). Nicolas Cage är en lärare i New Orleans som hamnar i en knipa. Det är en thriller och trots sin låga budget helt OK.

Tre stjärnor.

 

[wilper]

Jag såg 211 (2018) med Nicolas Cage som småstadspolis. Hade han fått någon scentid i filmen där han spelade huvudrollen hade jag kanske orkat med de övriga skådisarnas sorgliga ursäkt till skådespelande längre än 10 minuter innan jag tryckte på stopp och svor.

En stjärna.

 

[lowdice]

Såg 57 seconds. (https://www.imdb.com/title/tt18083578/)

Mest intressant om du har ett sällskap som är intresserad av att pausa filmen och diskutera hur du/ni hade gjort. Inget någon _behöver_ se, jag såg det mest för att vi med kort varsel inte kunde komma på något annat att titta på.

 

[Rickard]

Biônicos
2024

Cyberpunkfilm från Brazilien. Hela plotten hänger upp sig på att idrottsmän och -kvinnor blir åsidosatta när implantat är en del av verkligheten. Några av dessa vill hämnas genom att göra en stöt och det blir en sorts Point Break utan Keanu Reeves. Gör de någonting mer av plotten? Nej. Det är överskådespelari, undermåligt filmade actionscener och noll djup i karaktärer och värld. CGI:n är schysst med en hologramfylld stad som annars är konstigt folktom ... nästan som om de inte haft råd att fylla staden med människor. Bläddra igenom filmen om du vill ha lite schyssta miljöer, men annars det detta bara något om du desperat vill slökolla på något.

BETYG: 2/5

 

[Feuflux]

På Disney+ kan man hitta en massa Alien-filmer. Jag och sonen (snart 14) har sett på den första, från 1979 när Sigourney var 30 år gammal.

Man kan tro att sonen borde snubblat på någon populärkulturell referens, sett nåt klipp på youtube eller så, men han hade ingen referensram till Alien alls. Blank slate. Själv hade jag sett filmen en gång tidigare. Gissningsvis i högstadiet (dvs 1994-1997 nånstans) så det var inte igår. Jag mindes en del av plotten, vilka som överlevde (inte många...) och de överraskningar som fanns. Jag mindes typ ingenting om estetiken eller om Mother.

Så. En film från 70-talet lider givetvis av långsamhetsproblematiken som en modern filmtittare upplever med all gammal produktion. Ibland spenderar man flera minuter med att titta på personer som går över ett landskap, men det funkar här. Det går aldrig så långsamt att det stör (till skillnad från när frun försökte kolla på orginal-filmen om de 101 dalmatinerna med döttrarna, men de gav upp och gick och gjorde något annat istället). Det är gott om blinkande lampor på alla paneler, och Mother-rummet ser ut som en sexkammare för någon som tänder på dioder, men det känns ju igen från annan SciFi och sonen kommenterar det aldrig, så det stör helt enkelt inte heller så mycket. Dystopi-teknik-nivån pratar vi lite om, "det är typ cyberpunk" säger han, och "företaget som byggt skeppet snålar in på allt de kan" säger jag.

Det är inte läskigt alls för mig. Det är väl för välkänt, även om jag nu bara sett filmen en gång tidigare. Jag tycker det är lite roligt när Brett tillåts ensam leta efter en katt när en farlig varelse springer lös. Don't split the party har ju sagts i rollspelssammanhang 1000 gånger. In med kaptenen själv i en lufttrumma där alla vet att ett farligt monster springer runt, det blir bra. Hämta kylpatronerna ni medan jag springer runt ensam och letar efter katten eftersom det gick skitbra sist någon letade efter en katt ensam!

Två scener tycker sonen är läskiga. Dels när Ash flippar ur och Parker slår av andriodens huvud så det sprutar vitt gojs. Är man CGI-van uppstår ju "hur har de gjort det här?"-faktorn, och vid det här laget har ju jag påtalat 1979 ett antal gånger.

Gång två är när Parker dödas av Alien (jag hade nog skjutit järnet i allmän överlevnadsskräck där, även om min kompis stod felplacerad, men förhoppningsvis slipper jag testa den teorin i praktiken). Jag hade överlag väntat mig lite mer försvar och skottlossning. Nu dog alla "billigt". Vilket är väldigt verklighetstroget och inte filmiskt, vilket passar riktigt bra här.

Vi snackar lite rimligheten i att ha med sig en katt på rymduppdrag.

Sonen var imponerad och det här var bra bonding. Rekommenderas som allmänbildning om inte annat. Vi lär väl se tvåan om inte alltför länge. Den har jag också bara sett en gång, också sent 90-tal.

 

[krank]

"Jag borde se om Alien" tänker jag typ nån gång i veckan. Kanske lika bra att det inte blir av riktigt så ofta. Det är en jävla bra film alltså. Kul att höra att det inte bara är nostalgiskt skimmer utan att den faktiskt verkar ha åldrats hyfsat =)

 

[Franz]

Det finns en grej kring Alien som jag funderat kring i flera år. Nu har jag inte sett filmen på jättelänge så jag kan minnas fel, men kanske @Feuflux eller @krank eller någon annan kan säga om jag kommer ihåg saker rätt.

I och med alla uppföljare, både vad gäller filmer och spel, så gestaltas xenomorphs som aggressiva varelser. Men får man inte intryck i den här första filmen att den helst vill bli lämnad ifred? Det första mordet sker efter att Brett gastar efter katten Jones. Det verkar rentav som att varelsen vaknar. Rörande Dallas så dödas han först efter att han gormat och joxat med en eldkastare i ventilationssystemet. Och i slutet när det bara är Ripley och xenomorphen kvar skadar den först inte Ripley utan ligger och chillar bland några rör trots att den torde veta att Ripley är där. Det är först när Ripley skadar den som den blir aggressiv.

Visserligen är Parkers och Lamberts död kanske ett undantag här (kommer inte riktigt ihåg), men skulle man ändå inte kunna göra tolkningen att xenomorphen bara vill bli lämnad ifred, kanske för att vila eller gå i dvala, och hade de inte stört den hela tiden så hade ingen dött?

 

[Selly]

I och med alla uppföljare, både vad gäller filmer och spel, så gestaltas xenomorphs som aggressiva varelser. Men får man inte intryck i den här första filmen att den helst vill bli lämnad ifred?

»You still don't understand what you're dealing with, do you? A perfect organism. Its structural perfection is matched only by its hostility.«
– Bilbot Milkman

 

[Franz]

»You still don't understand what you're dealing with, do you? A perfect organism. Its structural perfection is matched only by its hostility.«
– Bilbot Milkman

Absolut, men det förutsätter ju att Ash har rätt i detta.

 

[Badmojo]

Testa gärna spelet Alien: Isolation som är lika bra och är direkt gjort utifrån Alien-estetik/spänning.