Skribenter/text får för mycket kreativt utrymme – eller mer samskapande!

[Gabrielle de Bourg]

Något jag reflekterat mycket över under en tid har varit hur många kreativa beslut som tas av skribenter. När jag skriver äventyr ska jag utöver handlingen komma på alla involverade SLP:er som ska få beskrivningar och skapa äventyrsplatser, komma på hur de ser ut och vad som sker på dem och vad som ska stå på eventuella handouts. Sedan ska illustratörer tolka det jag skrivit i en karaktärsbeskrivningen, en kartritare göra karta utefter platsbeskrivningar och mina skisser och en formgivare göra handouts utefter vad jag har skrivit. Oftast sker också allt sådant i kommunikation mellan projektledare, så jag har sällan insyn på vad som sker (vilket är förståeligt för att balansera saker).

Mer och mer har jag börjat ifrågasätta detta (och få jobba mer samarbetsmässigt). Till att börja med är text jättelätt att ändra på, så om det av olika anledningar är utmanande att få till något för att passa texten (t ex bilder eller kartor) har jag ibland känt att jag hellre ändrar texten så att det ska funka. Till exempel om vi fått en illustration men där en detalj mellan den och texten skiljer sig men illustrationen är bra… så är det ju busenkelt att ändra så texten stämmer!

Framförallt är den stora saken jag börjat ifrågasätta är att inte ha någon input tidigt i processen från andra. Ibland har jag haft nöjet att få ha direktkontakt med t ex illustratörer tidigt i processen, som då har fått komma med förslag och input i hur karaktärer kan se ut – och då har jag tänkt på hur mycket bättre det blivit! Eller som när jag suttit med under kartskapar-workshops på Tekniska och hur värdefull den kunskapen varit i att skapa platser och där jag märker hur deras synsätt bidragit och får skrivandet att gynnas av det, eller där jag jobbat i något som utgår från verkliga platser så har jag flyttat på delar av handlingen till något som har en bra karta, för det har varit mer värt och inspirerande. Eller om någon är bra på att göra en viss typ av dokument för handouts bakar jag ju hellre in det i handlingen!

Det är ju också något som går åt andra hållet med. I en produkt har jag t ex varit med och fått bidra med små utfyllnadstexter på formgivarens beställning, vilket har varit väldigt kul – men de krävde också sammanhanget av vad som fanns på sidorna under formgivningen för att göra bra.

Att få ta hjälp av varandra har jag känt är jätteinspirerande för mig. Dessutom går det väldigt i linje med rollspel, som ändå handlar om samskapande, så då vill man ju ta vara på det även i skrivandeprocessen också!

 

[The Airborne Toxic Event]

Som konsult tycker jag detta låter utmärkt. Sällan man kan sätta sig ner och bara veta vad kunden vill ha. Och sällan det kunden tror att de vill är vad de faktiskt behöver. Det kräver ett antal workshops att komma fram till vad man tror att båda parter tror är rätt. Sedan får man konfigurera allting och testa, det är oftast då som man inser vad som faktiskt krävs.
Det är väl lite samma här? Det är först när man jobbat ett tag som man inser hur tolkningar har gjorts och vem som är bäst lämpad att göra olika saker. Kanske är det illustratören som skall fatta mer beslut kring SLP:er och den som gör kartan får lite kreativ frihet som sedan jag som skribent anpassar mig efter. Sällan jag känner att jag har en klar och tydlig tanke exakt hur en stad eller SLP skall se ut eller vara.
Kloka tankar.

 

[Svarte Faraonen]

Jag tycker generellt det är mycket roligare att vara i kontakt med illustratörer under processens lopp och kunna ta in deras idéer. Detta bygger dock också på att illustratören själv är engagerad i själva slutprodukten och inte bara ser det som en beställning där den slutliga helheten inte är på deras bord. Här vill jag ge shoutouts till Per Gradin och Frida Bergholtz, som båda är illustratörer jag upplever har det intresset och därmed är kul att jobba ihop med som skribent. Mycket ”här är en cool grej – kan vi jobba in den?” åt båda hållen.

 

[Gurgeh]

Jag har ju noterat att det är väldigt vanligt med rollspelsskribenter som har skrivit, eller tänker skriva, ett rollspel eller äventyr, och söker efter någon som kan illustrera det, medan det är otroligt ovanligt med illustratörer som har ritat, eller tänker rita, några bilder och söker efter någon som kan skriva ett rollspel till dem.

(Simon Stålenhag naturligtvis.)

Men jag skulle gärna se ett tajtare samarbete mellan text och bild i rollspelsprodukter. Det förekommer ju ibland när det är samma person som ansvarar för båda delarna.

 

[entomophobiac]

Att få ta hjälp av varandra har jag känt är jätteinspirerande för mig. Dessutom går det väldigt i linje med rollspel, som ändå handlar om samskapande, så då vill man ju ta vara på det även i skrivandeprocessen också!

Såg en video om skapandet av Futurama häromdagen, och enligt den la Groening et al nästan tre år på att förbereda sitt universum med en rejäl pärm skisser och koncept innan de ens pitchade det till FOX. Självklart är det bara en bråkdel som faktiskt används, men just att på den nivån tänka igenom någonting konceptuellt innan det faktiskt blir dags att producera någonting verkar ju helt lysande för att faktiskt öka kvaliteten på det som skapas.

Kreativt samarbete, där alla deltagare får fatta beslut om det de är bäst på, och ett gediget förarbete för att få något att stå på. DET hade varit drömmen.

 

[Svarte Faraonen]

Såg en video om skapandet av Futurama häromdagen, och enligt den la Groening et al nästan tre år på att förbereda sitt universum med en rejäl pärm skisser och koncept innan de ens pitchade det till FOX. Självklart är det bara en bråkdel som faktiskt används, men just att på den nivån tänka igenom någonting konceptuellt innan det faktiskt blir dags att producera någonting verkar ju helt lysande för att faktiskt öka kvaliteten på det som skapas.

Kreativt samarbete, där alla deltagare får fatta beslut om det de är bäst på, och ett gediget förarbete för att få något att stå på. DET hade varit drömmen.

När jag har jobbat med att skriva saker har det framför allt varit skribenten/skribenterna som har gjort det förarbetet, vilket väl påverkar dynamiken. Jag vet inte i vilken mån det sker att rollspelsförlag kommer med en kravspec och en utarbetad vision till en skribent som sedan ska genomföra det – det sker kanske mer bland större aktörer. Annars, om det är skribenten som gör det jobbet är det väl rimligt att denne också har lite mer inflytande?

 

[entomophobiac]

Annars, om det är skribenten som gör det jobbet är det väl rimligt att denne också har lite mer inflytande?

Jag har aldrig jobbat med rollspel professionellt, så kan inte riktigt uttala mig. Men det låter absolut rimligt.

I digitala spel dyker den här dynamiken också ofta upp, med grafiker och även programmerare som en sorts leverantörer till andra personers visioner. Men då brukar det snarare vara en företagskulturell grej än någon praxis. Min erfarenhet är att du nästan alltid tjänar på att involvera så många olika perspektiv som möjligt, så länge någon får ha sista ordet inom varje centralt område.

 

[Gabrielle de Bourg]

Jag vet inte i vilken mån det sker att rollspelsförlag kommer med en kravspec och en utarbetad vision till en skribent som sedan ska genomföra det – det sker kanske mer bland större aktörer. Annars, om det är skribenten som gör det jobbet är det väl rimligt att denne också har lite mer inflytande?

Det växlar ju hur färdig specen är, men då har det oftast varit till äventyr, där det ibland kan vara ganska strikt exakt hur något ska vara utformat (t ex med väldigt specifika mallar) och där man kan ta fram innehåll men där vissa ramar är rätt förbestämda. Men då är det mer eller mindre alltid som en del i en större produkt, snarare än en egen; ironiskt nog har jag typ märkt att ju fler sidor jag ska producera, desto mer utrymme har jag.

Men t o m då är det sällan man t ex har bilder helt klara, med undantag där det är något med etablerade bilder (typ konstböcker, art från Nisse osv).