”WTF?!” ögonblick genom pacing

[God45]

Så jag spelar Arkham City bara nästan 15 år efter att det släpptes. Och jag reagerade på en sak i pacingen som jag verkligen gillar.

Så vi har att man spelar Batman och har lite sci-fi utrustning, men inte så mycket, och man är i en dystopisk fängelsestad som i Escape from New York. Så saker är inte reslistiska. Men det man håller på med är ett gängkrig mellan tre olika grupper vars ledare är karismatiska galningar men som ändå bara är typ normala gäng. ”Superskurkarna” är en kort kille med fysiska handikapp som är riktigt elak, en galning målad som en clown, en kille med en brännskada och en kattjuv. Det farligaste man stöter på är när en grupp killar har skjutvapen.

Och sedan, out of fucking nowhere, anfalls man av den tre meter höga odödliga zombie hulken som bor i kloakerna och äter elektricitet som han också skjuter på en.

Det är inte att det är det första overkliga som händer. Det är att det är en sådan massiv eskalation på en gång från ingenstans.

Jag tror det här kan fungera i rollspel men jag kommer inte på några exempel från äventyr. Vet ni några?

 

[Ymir]

Första gången rollpersonerna i min Neotech-kampanj blev attackerade av en sjukhusclown och hans entourage av luchadordvärgar var lite ett sådant ögonblick. Det fanns en liten hint tidigare att sjukhusclownen spionerade på dem, men att han var en pro assassin hade de nog inte väntat sig, inte heller att han hade en van full med gigarbetande mini-estrellas som extraknäckte som hitmen och bara väntade på att släppas lösa på sjukhusområdet.

Man bör vara försiktig med plötslig eskalering dock, det är något som ska användas med måtta. Förvåning är inte alltid så roligt att rollspela på, och även om jag äääälskar helt oförutsägbar manga/anime som plötsligt går från att vara high-school slice of life till apokalyptisk-biblisk dödsångest-scifi, och önskar att västerländsk media också vågade göra sånt, så fungerar det inte lika bra i rollspel då det ofta finns ett lite känsligt socialt kontrakt angående vad som är spelarnas förväntningar på kampanjen.

 

[Franz]

I Härskarserien, som är en äventyrstrilogi till Drakar och Demoner. I de två första delarna tar sig rollpersonerna an rivaliserande handelshus och onda kultister. Sen i slutet på del två möter de hux flux en odöd drake och hoppar in i en portal till helvetet! Där hamnar de mitt i ett maktspel supermäktiga demonhärskare emellan!!

 

[God45]

I Härskarserien, som är en äventyrstrilogi till Drakar och Demoner. I de två första delarna tar sig rollpersonerna an rivaliserande handelshus och onda kultister. Sen i slutet på del två möter de hux flux en odöd drake och hoppar in i en portal till helvetet! Där hamnar de mitt i ett maktspel supermäktiga demonhärskare emellan!!

Det här är vad jag snackar om!

Liksom, det ändrar inte genren eller något. Det bara går till 11 omedelbart

Har folk gillat det när du spelat Härskarserien?

 

[Franz]

Det här är vad jag snackar om!

Liksom, det ändrar inte genren eller något. Det bara går till 11 omedelbart

Har folk gillat det när du spelat Härskarserien?

Jag verkar ju vara en av få som uppskattar den äventyrstrilogin, vår spelgrupp har haft väldigt kul med den! Vi tyckte det var ett väldigt kul koncept att det blev så over the top så snabbt! Sen är tyvärr det tredje äventyret en rätt dålig avslutning, men det har att göra med att det inte är så bra konstruerat, inte att konceptet är fel.

 

[Theo]

Kingdom & Commonwealth-kampanjen till Clockwork & Chivalry (althistoriskt 1600-tal med fungerande häxkonster, alkemisk elementarmagi och urverks-mecha) håller sig för det mesta förhållandevis grundad om än skruvad. I de första äventyren handskas rollpersonerna mest med spioner, häxor, soldater från båda sidor (det utspelas under engelska inbördeskriget), slavhandlare och någon gång vandöda i det krigshärjade England och Cornwall. I det fjärde och sista äventyret reser de till månen i ett urverksdrivet luftskepp.

 

[adrian_of_arcane_lore]

Jag tror det här kan fungera i rollspel men jag kommer inte på några exempel från äventyr. Vet ni några?

Jag spelar ju väldigt mkt Call of Cthulhu och besläktade spel (Delta Green och liknande), och då händer ju sånt här precis hela tiden.
Fyra sessioner av att gå runt och undersöka saker, hitta ledtrådar, prata med NPCs, kanske hamna i ett knytnävsslagsmål och sedan öppnar man bakdörren på ett gammalt hamnmagasin och verkligheten går sönder.

Det är ju lite därför sanity-mekaniken finns i Cthulhu spel, den är ju till för att förstärka just den enorma kontrasten mellan det normala och det abnormala, det är ju inte en "skräck" eller "stress"-mekanik, utan en "vad fan är det som händer!?"-mekanik.

 

[Skarpskytten]

Kanske några av de mer ökända negadungeons kvalar in?

Death Frost Doom är ju lite så:
1) Den här dungen försöker döda mig på subtila sätt men om jag inte rör vid något är det lugnt. Och det finns inte en käft i den.
2) Vad är det för en spak? Det här stället är tråkigt, vi drar i den och ser om det händer något.
3) Armageddon.

 

[God45]

Kanske några av de mer ökända negadungeons kvalar in?

Death Frost Doom är ju lite så:
1) Den här dungen försöker döda mig på subtila sätt men om jag inte rör vid något är det lugnt. Och det finns inte en käft i den.
2) Vad är det för en spak? Det här stället är tråkigt, vi drar i den och ser om det händer något.
3) Armageddon.

Älskar den!