Joker: Folie à deux

[God45]

Vilken gräslig, tråkig, otillfredställande, ful och elak jäkla film. Liksom, jag gillade inte ens Joker. Jag ville ha en superskurkfilm och jag tyckte det politiska budskapet var tunt. Men jag förstår att folk gillade en film som hade lite eskapism och katarsis medan världen ser ut som den gör. Tror du jag är emot en film som pratar om att socialtjänsten inte får resurserna vi behöver? Men att göra uppföljaren till en hel film om hur folk är idioter för att de gillade din förra film och sedan göra den filmen till en rad sekvenser där vi ska tro att Jokern äntligen ska bli en superskurk bara för att sedan gå ”NÄÄÄ” om och om igen suger.

Hur kan musikalbitarna vara så här dåliga när ni har LADY GAGA i en av huvudrollerna?! Spelade inte Joaquin Phoenix Johnny Cash? Han kan väl sjunga? Varför är han så dålig på det i den här filmen?

Biten i mitten av filmen där de bryter ett musiknummer, tittar in i kameran och säger att de inte ger publiken vad de vill ha, kan sammanfatta hela filmen.

Bra bitar? Steve Coogan är riktigt bra som kass reporter. Harry Lawtey är fantastiskt slemmig men sexig som Harvey Dent, han skulle varit riktigt bra i rollen i en Batman film. Joaquin Phoenix är bra på att röka för att förmedla känslor, det låter tramsigt men det är på riktigt väldigt bra skådespel.

Men inget kan rädda att filmen verkar hata dig för att du ser den och är beslutsam att inte ge någon vad de vill ha. Du kommer inte gilla den här filmen om du vill ha en uppföljare till Joker, om du vill ha en musikal eller om du vill ha en film om superskurken Jokern.

Det lataste möjliga slutet också.

Sammanfattningsvis: Jag föredrar Jared Leto!

 

[Franz]

Jag har hört många göra samma tolkning som du att filmen skulle vara en trollning av sina fans. Men jag måste erkänna att jag inte riktigt kunde se det. Den gör absolut inte vad som förväntas av en uppföljare till första filmen, där är jag helt med, men jag tror att det handlar om att den hade ett helt annat tema (som visserligen går stick i stäv med första filmens tema).

Jag tycker inte filmen funkar som helehet alls. Och den funkar inte som uppföljare. Och musikalnumren funkar verkligen inte! Men jag tyckte den hade enskilda bitar som funkade. Foto och skådespeleri till exempel. Och temat om toxiskt kändisskap går som sagt stick i stäv med första filmen, men det är i sig självt intressant. Och hur den tar upp trauma och PTSD, förhöret med fastighetsskötaren från förra filmen var väldigt drabbande tycker jag.

Så jag skulle inte säga att filmen per se är bra, och jag tycker inte den funkar som helhet, men den har bitar som jag gillar.

Men, det var en grej jag ville fråga om. Hur tolkar du slutet? Jag tyckte verkligen sista scenen tematiskt var helt obegriplig! Vad ska det ens betyda?

 

[God45]

Jag läser slutet som ett sista antiklimax. Efter att karaktären varken fått bli serietidnings Jokern eller den politiska symbolen från första filmen får han inte ens uppnå acceptans eller få closure som en normal person. Han får inget svar på om HQ faktiskt är gravid eller inte och får inte växa som person.

Det är också att psykopaten gör en Joken grej men vi gillar inte att se det. Ville ni inte ha Joken publiken?! Va? Va?!

Det känns barnsligt och taskigt.

 

[God45]

Jag har hört många göra samma tolkning som du att filmen skulle vara en trollning av sina fans. Men jag måste erkänna att jag inte riktigt kunde se det. Den gör absolut inte vad som förväntas av en uppföljare till första filmen, där är jag helt med, men jag tror att det handlar om att den hade ett helt annat tema (som visserligen går stick i stäv med första filmens tema).

Jag tycker inte filmen funkar som helehet alls. Och den funkar inte som uppföljare. Och musikalnumren funkar verkligen inte! Men jag tyckte den hade enskilda bitar som funkade. Foto och skådespeleri till exempel. Och temat om toxiskt kändisskap går som sagt stick i stäv med första filmen, men det är i sig självt intressant. Och hur den tar upp trauma och PTSD, förhöret med fastighetsskötaren från förra filmen var väldigt drabbande tycker jag.

Så jag skulle inte säga att filmen per se är bra, och jag tycker inte den funkar som helhet, men den har bitar som jag gillar.

Men, det var en grej jag ville fråga om. Hur tolkar du slutet? Jag tyckte verkligen sista scenen tematiskt var helt obegriplig! Vad ska det ens betyda?

Jag tror du har helt rätt i att filmen har ett problem i att den är en Jokern film och uppföljaren till första Joker filmen.

 

[Franz]

Jag läser slutet som ett sista antiklimax. Efter att karaktären varken fått bli serietidnings Jokern eller den politiska symbolen från första filmen får han inte ens uppnå acceptans eller få closure som en normal person.

Han får inget svar på om HQ faktiskt är gravid eller inte och får inte växa som person.

Precis, men jag tycker det förstör temat som filmen själv bygger upp. Han frånsäger sig sitt kändisskap och undviker därmed martyrdöden som hade jämnat staden vid marken. Filmen verkar vilja skildra att detta är en bra sak att göra, och att det ger Arthur någon slags inre frid. Men det temat tycker jag förstörs av slutet. Vad ska vi ta med oss liksom? Så jag tycker nog att han växer som person men att det belönas med att han mördas.

Gravid-historien var också väldigt konstig. Det ledde ingenstans.

 

[God45]

Precis, men jag tycker det förstör temat som filmen själv bygger upp. Han frånsäger sig sitt kändisskap och undviker därmed martyrdöden som hade jämnat staden vid marken. Filmen verkar vilja skildra att detta är en bra sak att göra, och att det ger Arthur någon slags inre frid. Men det temat tycker jag förstörs av slutet. Vad ska vi ta med oss liksom? Så jag tycker nog att han växer som person men att det belönas med att han mördas.

Gravid-historien var också väldigt konstig. Det ledde ingenstans.

Ja, eller hur? Det bryter med temat som filmen går efter. Jag tror att om slutet inte hade varit så hade jag varit lite mindre hård mot filmen.

Ja, att vi inte får reda på om hon ljuger om att hon är gravid, precis som att hon ljög om annat, eller inte är så skumt!

 

[Franz]

Ja, eller hur? Det bryter med temat som filmen går efter. Jag tror att om slutet inte hade varit så hade jag varit lite mindre hård mot filmen.

Jag håller med. Jag gillade nog filmen lite mer än du, men jag tror ändå inte att jag gillade den som helhet, och mycket beror på slutet. Jag har diskuterat filmen med kompisar som verkligen gillar den och det har varit jätteintressant, men även de talar väldigt undvikande om slutet. En av mina bästa kompisar som älskar filmen har lovat mig en lång diskussion om den över en whisky i mellandagarna, då ska jag pressa honom lite om slutet

Jag tänkte ju först att slutet var en slags twist om att detta är en hemlig prequel till The Dark Knight och att vi fick veta hur Jokern fick sina ärr, men det hänger ju inte alls ihop med vad som händer med Havey Dent i denna film. Och det hade ändå inte funkat tematiskt.

 

[JohanL]

Dark Knight och att vi fick veta hur Jokern fick sina ärr, men det hänger ju inte alls ihop med vad som händer med Havey Dent i denna film. Och det hade ändå inte funkat tematiskt.

Det vore också fundamentalt narrativt fel att besvara den frågan. Liksom, det är ju hela poängen!

 

[Henke]

Såg filmen som helt okopplad övriga Joker och Batman-filmer (ok, bortsett första delen då ). Som jag påpekat tidigare gå gillade jag den för hur den bryter och blandar konventioner. Jag tror någon beskrev det som att filmen är som att Jokern själv skulle ha regisserat. Allt är mest galet kaos men samtidigt smärtsamt och ensamt.

Sen går jag inte alltid på betygsättning av olika kriterier i en film, utan ibland är det bara magkänslan och hur filmen får mig att känna. Något i filmen gav mig (trots och kanske på grund av allt galet, trasigt och musikaliskt) en bra känsla.

 

[Jim Profit]

Jag blev faktiskt förvånad över att den var så pass dålig...

 

[Anthrox]

Kollade på den nu och håller inte med i er bedömning. Visst, den var inte fantastisk, men den var oerhört genomtänkt. Typ 70% av filmen var ju bara Arthurs förvirrade sinne och inget som hände egentligen. Och apropå slutscenen så läste jag den som en signal att jokern inte är en person, det är en identitet som många anammar (vilket också var vad första filmen signalerade, Arthur startade en rörelse, eller ett medvetande hos andra. Det har aldrig varit han som är skurken som batman slåss mot). Överlag uppskattade jag filmen.