Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

[Ulfgeir]

Men vad är "för länge"?

Fungerar det att avstränga under natten, för sedan att uppstränga vid frukostrutinen?

Kan tycka att vapnet är rätt värdelöst om det inte kan vara uppsträngd en hel dag...

Fungerar ett tag. Men beror både på materialet i bågen och strängen, samt omgivande väderlek. Jag märker ju exempelvis på min egna båge att är det för varmt ute så töjer sig strängen om den är uppsträngad under en hel dag. Nu kör jag ju en klen 52 lbs långbåge (med glasfiberbacking) och dacron-strängar. Har varit med om att stränghöjden sjunkt med upp till 1-1.5 cm vissa dagar. Det påverkar definitivt pilbanan om du har ett fast nockläge på strängen.

Och som Zire sa, om strängen skadas och går av så kan det så liknas med ett torrsläpp (du drar upp och släpper utan att ha pil på bågen), vilket definitivt kan skada bågen. Har sett bågar gå sönder och det är inte vackert. Både långbågar och även en compoundbåge.

Jag kör med bågsträngare enligt den videon som var innan på min båge. inte för att jag inte kan spänna den genom att böja runt benet, utan för att undvika att den blir skev vid uppspänning. Så på min 40 lbs moderna lågbåge (flatbåge) gör jag som så att jag klive rin i bågen och sätter under lemmen mot utsidan av min högra fot, och sedan bågens rygg mot baksidan av låret på andra benet, och böjer upp övre lemmen med hela vänstra underarmen.

 

[Quadrante]

Lätt att låta ”dra vapen/spänna båge” vara en handling om man är överraskad och redan gjort om man har tid att förbereda.

 

[Gamiel]

Lätt att låta ”dra vapen/spänna båge” vara en handling om man är överraskad och redan gjort om man har tid att förbereda.

Borde vara minst två handlingar: dra fram bågen, respektive spänna den.

 

[Quadrante]

Borde vara minst två handlingar: dra fram bågen, respektive spänna den.

Beror givetvis på systemet och vad en handling innebär i det.

 

[Rymdhamster]

Hur länge en båge kan vara strängad utan att den tar skada beror på bågen i sig (material, kvalitet, och hur hög spänning den utsätts för). En del moderna bågar (typ "tränignsbågar", inte högpresterande tävlingsbågar) kan vara strängade hela säsongen, och strängas bara av till vinterförvaringen.

Omständigheterna spelar också in (främst temperatur och väta), men generellt att ha bågen strängad merparten av dagen och stränga av den till kvällen är inte _orimligt_, i synnerhet om det bara rör sig om kortare perioder där den får "vila" ett längre tag efteråt.

Och det går säkerligen att konstruera bågar utifrån just ett sånt behov också, med lite robustare material och sträng, på bekostnad av vikt och ren kostnad.

 

[Boganis]

Fast, historiskt har ju eurasier använt kompositbåger från hästryggen? Jag tror det måste vara möjligt att ha en båge uppsträngad över längre tid. Svårt att tro att det var ohanterbart för dessa bågskytande ryttare, eller gav deras båger så stor nackdel att en dag med uppsträngning gjorde att deras vapen felade.

De lyckades erövra ganska stora landområder på det sättet...

 

[Genesis]

Fast, historiskt har ju eurasier använt kompositbåger från hästryggen? Jag tror det måste vara möjligt att ha en båge uppsträngad över längre tid. Svårt att tro att det var ohanterbart för dessa bågskytande ryttare, eller gav deras båger så stor nackdel att en dag med uppsträngning gjorde att deras vapen felade.

De lyckades erövra ganska stora landområder på det sättet...

Men i krigföring är det väl inte ett särskilt stort problem att det tar någon minut att stränga bågen? Det är väl för äventyrare som blir anfallna när de ligger och sover som problemet uppstår, typ. Ett slag är ju inte över på tre minuter, liksom, och du vet generellt långt i förväg när fienden är nära.

 

[Boganis]

Det är väl för äventyrare som blir anfallna när de ligger och sover som problemet uppstår, typ.

Nja, avståndsvapen i mörker är ju inte så effektivt, uppsträngd eller ej...

Och när man rider ut med sin kompositbåge kan det ju ta ett tag innan man börjar skjuta med den. Det har jag svårt att se för mig att de gjorde på hästryggen, eller att alla ryttare hoppade av hästen, strängde upp bågen, hoppade på hästen igen för sedan att försvara sig eller attackera med kompositbåger från hästryggen.

 

[Quadrante]

Om vi skulle ha möjlighet att undersöka saken skulle vi nog ganska snabbt märka att "den ständigt redo" inte alls är så redo som vi vant oss i spel. Vapen och rustning ligger bortpackat under större delen av tiden. Bågen och pilarna inlindade och strängen upprullad. Men redo och alterta är de. Redo att ta sig en stund att förbereda sig. ... och red de ut i strid eller jakt så spände de nog bågen först. De red bara inte hela dagar "ut i strid och på jakt".

 

[JohanL]

"functionally no one used gold in any amount in every-day transactions in the ancient or medieval Mediterranean (or most other places!), because a gold coin at almost any size was such an enormous monetary unit as to be unsuited to most transactions. That in turn conceals some of the sharpness of wealth and class distinctions in pre-modern society in ways that flatten and frankly ‘modernize’ these societies. And it also misunderstands the economic systems of these societies, because it doesn’t understand what sort of transactions people would even want to use money for, which further flattens and modernizes these societies."

Collections: Coinage and the Tyranny of Fantasy ‘Gold’

This week on the blog I want to take a brief detour into discussing historical coinage, particularly in the context of modern fantasy and roleplaying settings. In particular, the notions I want to …

acoup.blog

 

[Tarsus]

"functionally no one used gold in any amount in every-day transactions in the ancient or medieval Mediterranean (or most other places!)

Inte så konstigt heller eftersom det fanns en kraftigt begränsad mängd ädelmetall i omlopp som kunde användas som valuta, något som man slipper när man haft dvärgar och annat knytt som grävt upp guld i tiotusentals år. Åke Rosénius prickade det rätt i en av sina seriestrippar.

 

[TobiasEkwall]

"functionally no one used gold in any amount in every-day transactions in the ancient or medieval Mediterranean (or most other places!), because a gold coin at almost any size was such an enormous monetary unit as to be unsuited to most transactions. That in turn conceals some of the sharpness of wealth and class distinctions in pre-modern society in ways that flatten and frankly ‘modernize’ these societies. And it also misunderstands the economic systems of these societies, because it doesn’t understand what sort of transactions people would even want to use money for, which further flattens and modernizes these societies."

Collections: Coinage and the Tyranny of Fantasy ‘Gold’

This week on the blog I want to take a brief detour into discussing historical coinage, particularly in the context of modern fantasy and roleplaying settings. In particular, the notions I want to …

acoup.blog

Jag löste den i går, bra i vanlig ordning.

Men en grej som jag tänkte på är att han gör en koppling mellan fantasy (synd i synnerhet) och feodal tid, eller antiken.

Men jag fick en tydlig insikt när jag läste "lost mines of phandelver" att DnD fantasy inte är medeltidsfantasy utan vilda västern med svärd och magi istället för revolvrar.
Det hade varit fräckt att se dnds pengasysten jämfört med Amerikas på 1800-talet i stället

 

[erikt]

"functionally no one used gold in any amount in every-day transactions in the ancient or medieval Mediterranean (or most other places!), because a gold coin at almost any size was such an enormous monetary unit as to be unsuited to most transactions. That in turn conceals some of the sharpness of wealth and class distinctions in pre-modern society in ways that flatten and frankly ‘modernize’ these societies. And it also misunderstands the economic systems of these societies, because it doesn’t understand what sort of transactions people would even want to use money for, which further flattens and modernizes these societies."

Collections: Coinage and the Tyranny of Fantasy ‘Gold’

This week on the blog I want to take a brief detour into discussing historical coinage, particularly in the context of modern fantasy and roleplaying settings. In particular, the notions I want to …

acoup.blog

Intressant nog så var gammel-DnD väl medvetet om att spelets ekonomi inte alls var historiskt korrekt.

There is no question that the prices and costs of the game are based on
inflationary economy, one where a sudden influx of silver and gold has
driven everything well beyond its normal value. The reasoning behind this
is simple. An active campaign will most certainly bring a steady flow of
wealth into the base area, as adventurers come from successful trips into
dungeon and wilderness. If the economy of the area is one which more
accurately reflects that of medieval England, let us say, where coppers and
silver coins are usual and a gold piece remarkable, such an influx of new
money, even in copper and silver, would cause an inflationory spiral. This
would necessitate you adjusting costs accordingly and then upping
dungeon treasures somewhat to keep pace. If a near-maximum is as-
sumed, then the economics of the area con remain relatively constant, and
the DM will have to adiust costs only for things in demand or short supply
-weapons, oil, holy water, men-at-arms, whatever.

The economic systems of areas beyond the more active campaign areas
can be viably based on lesser wealth only until the stream of loot begins to
pour outwards into them. While it is possible to reduce treasure in these
area to some extent so as to prolong the period of lower costs, what kind
of a dragon hoard, for example, doesn't have gold and gems? It is simply
more heroic for players to have their characters swaggering around with
pouches full of gems and tossing out gold pieces than it is for them to have
coppers. Heroic fantasy is made of fortunes and king's ransoms in loot
gained most cleverly and bravely and lost in a twinkling by various means
- thievery, gambling, debauchery, gift-giving, bribes, and so forth. The
"reality" AD&D seeks to create through role playing is that of the mythical
heroes such as Conan, Fafhrd and the Gray Mouser, Kothar, Elric, and their
ilk. When treasure is spoken of, it is more stirring when participants know
it to be TREASURE!

-- AD&D 1e Dungeon Master's Guide

 

[TobiasEkwall]

Det får mig ju osökt att tänka på Spanien och Portugal på 1500-tslet som ska ha dragit på sig en förödande inflation efter att ha varit ut och "äventyrart"
(Läs rånmördat)
Och fått till sig en massa, massa mer guld än vad de hade förut

 

[Quadrante]

Anekdotisk om värden. När man sitter och försöker jämföra värden (ofta ur sparsamma och fragmentariska källor) så upptäcker man an värdeindex/varukorgens värde* ofta är rätt ( eller nästan) konstant men att antalet mynt och typ av mynt varierar.

* Värdet i förhållande till varandra, i förhållande till löner eller straffvärden.

Så från att genom åren varit förespråkare för inflation och superdetaljerat värde/mynt-system, så ser jag hellre abstrakta värden. Lite som man gör med annat (till exempel kroppspoäng eller vad man nu abstraherar). Värdet är konstant för spelaren, men beskrivningen av vad värdet innebär i världen får variera.

 

[Faehrengaust]

Är den inte vacker?



Hade gärna velat testa en sådan när jag fäktades med rapir, men fick aldrig chansen. Borde funka fint till att låsa upp motståndarens blad ett par sekunder så att man själv kan stöta.

Den här typen av dolk har jag använt:



Man kan göra ungefär samma med dem. Man låter motståndarens blad glida ner till parerstången och sedan vrider man med handleden så att man får bladet mellan ens egna blad och den böjda delen på parerstången. Då kan man hålla fast motståndarens blad under en eller ett par sekunder vilket är tillräckligt för att skicka iväg en stöt eller två.

De är ju så fina...

 

[lupmet]

Hade gärna velat testa en sådan när jag fäktades med rapir, men fick aldrig chansen. Borde funka fint till att låsa upp motståndarens blad ett par sekunder så att man själv kan stöta.

Tod i Tod's Workshop gör en del experiment och avfärdar det som något som skulle fungera i praktiken. Jag får nog säga att jag håller mig till den allmänna slutsatsen att om det var något som fungerade och var bra skulle vi haft fler exemplar bevarade.

 

[Faehrengaust]

Tod i Tod's Workshop gör en del experiment och avfärdar det som något som skulle fungera i praktiken. Jag får nog säga att jag håller mig till den allmänna slutsatsen att om det var något som fungerade och var bra skulle vi haft fler exemplar bevarade.

Intressant video, men det finns nog ett par små felaktiga antaganden.

Ordet "break" i fäktning har inget att göra med svärd som går av utan det handlar om att bryta den andras initiativ, attack eller gard. Att låsa motståndarens svärd för bara en sekund gör just det. Sen kan det dock vara precis som Tod sa att detta ord uppkommit senare, så är ofta fallet, det vet jag inget om i detta fall. Men man ska absolut inte fastna i tanken att man ska ha av svärd med dolken, det är en fullkomligt vansinnig tanke.

Det andra antagandet som jag vänder mig emot är att detta skulle vara någon form av generellt självförsvarsvapen. Det tror jag inte på (utan att ha några vidare belägg iof). Jag känner mig väldigt säker på att detta är ett väldigt specialiserat duellvapen. Skälet till det är att detta vapen är specialiserat på att fånga rapirer eller väldigt smala svärd. Mot andra vapen så är detta antagligen sämre än en vanlig parerdolk (eller ännu hellre bucklare) och den är dessutom väldigt mycket dyrare/svårare att tillverka.

Så jag tror det rör sig om ett specialiserat duellvapen för rapir. Det förklarar också varför det finns så få av dem. Det var inte så många som förväntades hamna i rapirdueller och alla av dem föredrog inte just denna typ av dolk. Som sagt så kan man uppnå liknande effekt med enklare dolkar om man tränat på det. Dessa enklare dolkar är också bättre i en del andra situationer och riskerar inte heller att fastna när man inte så vill (vilket är en risk med den här dolken).

Sen skulle jag inte använt dolken på det sätt som han visar. Jag skulle aldrig ha dragit armen tillbaka på det sätt som han visar när han misslyckas med låsning. Om man tränat rapir så utvecklar man bra känsla för dolken och man känner vart motståndares blad är och man använder bara en enkel handledsrörelse för att låsa motståndarens blad. Och man känner direkt om låsningen lyckats. Man drar inte undan sin arm med dolken och lämnar en blotta!

Att låsa motståndarens blad med dolken är inte huvudstrategin, det är en bonus eller ett bra trick för att få ett litet övertag när det lämpar sig. Det är fortfarande rapiren som är huvudvapnet och det är den man fokuserar på.

Antagligen kräver dolken en del träning för att kunna användas på rätt sätt. Det är ännu ett skäl till att den aldrig blivit populär. Det är ett specialiserat, svårtillverkat och dyrt vapen som dessutom kräver träning och som endast kan användas i ett väldigt specifikt kontext.

Hur kan man då använda detta i rollspel? Jo, det kan vara ett trick för rollperson eller motståndare att använda i en duell. Det kan också vara en estetisk grej för en duellant. Kanske ger den lite status eller lite wow-effekt när man visar upp den. I en setting liknande de tre musketörerna (tänker främst på filmerna) kanske det vore värt att bära med sig dolken som en extra dolk att ta till i coola fäktningsscener.

 

[olaberg]

Även om det ser ut som att det vore bökigt att greppa en sabel med handsken på.

Innan man greppar sabeln kastar man ju handsken. Så ...

 

[Faehrengaust]

Av någon anledning finns det gott om våldsamma kaniner/harar i medeltida manualer (inte fäktningsmanualer egentligen). De finns oftast i marginalerna som små illustrationer utan något sammanhang till själva texten. Här är lite exempel:

















Antagligen rör det sig om humor. Man vänder på rollerna, den lilla oskyldiga kaninen blir monstret.

Eller så hade Monty Python rätt i Holy Grail...