Om jag någonsin ställer samman ett bestiarium - tanken lockar faktiskt - så är uppgifter om varelsers storlek antagligen inte det jag först tänker på. Men den här tråden har onekligen fått mig att inse hur viktigt det verkar vara för många (eller i alla fall en del) att få exakta värden för just storlek. Jag tror inte att jag tänker på världsbyggen på det absoluta sättet, men det är möjligt att fler än jag trodde gör det.
Tja... DoD har iofs 2 sidor varav 1 sida tas upp av illustration och en halv sida av statblock så typ en halv till trekvarts sida kvar till beskrivning där slumpmöte och äventyrsuppslag även ingår.
Om jag eventuellt ska slåss med en jätte känns det som verksamhetskritiskt om den är tre, sex eller tolv meter lång. Samma sak om en drake är tre meter eller tvåhundra meter.
Jo, men det kan man ju improvisera fram i stunden. Det intressanta för mig, om vi talar om beskrivningar i bestiarier, är hur draken eller jätten beter sig, vilka resurser (vapen, skatter, allierade, gömställen, magiska föremål etc.) han eller hon har, hur habitatet eller reviret ser ut (om det finns ett sådant) och om jag kan vända mötet till något överraskande (exempelvis inte bara en strid utan början på ett helt äventyr).
Om jätten är 6 meter eller 12 meter så påverkar ju det hur alla dina parametrar yttrar sig
En kan som sagt improvisera fram allt, men just "jätte" som exempel har ju iaf i mina ögon ett väldigt spektrum mellan minsta och största. Stor som ett hus? Som en ek? Som ett berg? Och om jag improviserar fram "fel" som del i ett skrivet äventyr så kommer jag behöva anpassa äventyret för att få det att vara rimligt.
Allt det där påverkas av storleken! Har en av jättarna en kyrkklocka som hjälm? Då behöver den ha ett lagom stort huvud för det.
Det där låter ju asballt!
Vilket ju visar vilket perspektiv jag har. För mig är en berättelse med fantastik något som inte behöver vara konsekvent, och det är till och med en av de spännande sakerna med fantastik, att man kan böja på logiken för att uppnå spännande effekter. Mytologin gör ju definitivt detta, där storleken på en jätte eller en gud varierar beroende på sagan. Men jag har ju ingen immersion som kan brytas, så eventuellt blir det lättare för mig.
Ja, och det beror ju på hur nära besläktad med myten eller sagan man tänker sig fantastiken. För mig är de distinkta kategorier – fantastiken ser jag litteraturhistoriskt som en konsekvens att man valde att behandla myternas och sagornas innehåll med den inre konsekvensen hos den realistiska romanen. Det är en unik kombination, inte ett försök till ren emulering av äldre berättelseformer.Det där låter ju asballt!
Mycket välformulerat, i relation till en del tidigare trådar om vad som är fantasy.
Jätten och draken är den storlek som SL säger att de är. Det spelar ingen roll om det står en längdangivelse i monsterboken.
Men jätten har också speldata, och om du gör jätten mycket större utan att göra den tuffare kommer den att falla orimligt lätt i en strid, vilket skadar i alla fall min suspension of disbelief.
Känns litet som att behandla sin nageltrång genom att amputera benet...
Om det är viktigt för spelarna får SL så klart justera speldata för att matcha spelarnas förväntan på farlighet i förhållande till storlek. Om SL väljer att göra jätten större eller mindre än vad som står i monsterboken måste hen ju ändå göra den operationen, som sagt, om det är viktigt för spelarna. Om jätten har massor av KP, stor träffchans (eller 100% träffchans, som i DoD) och gör massiv skada, är den farlig oavsett om den är 4 eller 7 meter. Så vad tillför det att monsterboksförfattaren bestämt att jättar är X meter?
Jag hör till den andra skolan, i synnerhet när det gäller fantasy, science fiction eller liknande. Utspelar det sig i vår värld är det så klart trevligt om miljön och vanliga saker känns trovärdiga. Men om spel- eller äventyrsförfattaren anger för många detaljer känns det inte som att jag spelar mitt spel, utan deras. Eller ännu värre, som att jag försöker rollspela en bruksanvisning till en hushållsapparat.
Jag håller med dig om vi talar om fantasy, men jag vet inte om man kan säga det om fantastik i allmänhet, beroende på vad vi lägger in i termen. Tänker att det finns fantastik som är utanför den angloamerikanska Tolkieninspirerade fantasyn. Tittar man på wuxia, magisk realism, fantastique och annat så föreställer jag mig, utan att vara expert på området, att fokuset på realism i världsbygge är mycket svagare. I fantastique är ju det omöjliga och ologiska i prinsip en del av genredefinitionen. Wikipedia:
När det gäller svensk- och engelskspråkiga rollspel så är ju fantasy den absolut vanligaste genren, och så även DoD (i alla fall de versioner jag spelat, men jag utgår ifrån att så är fallet även med det nya spelet). Där ligger man solitt i den angloamerikanska tolienska traditionen och ser ganska lite på andra fantastikgenrer. Och då är det absolut rimligt att vilja ha en solid värld.
