Ja, och det beror ju på hur nära besläktad med myten eller sagan man tänker sig fantastiken. För mig är de distinkta kategorier – fantastiken ser jag litteraturhistoriskt som en konsekvens att man valde att behandla myternas och sagornas innehåll med den inre konsekvensen hos den realistiska romanen. Det är en unik kombination, inte ett försök till ren emulering av äldre berättelseformer.
Jag håller med dig om vi talar om fantasy, men jag vet inte om man kan säga det om fantastik i allmänhet, beroende på vad vi lägger in i termen. Tänker att det finns fantastik som är utanför den angloamerikanska Tolkieninspirerade fantasyn. Tittar man på wuxia, magisk realism, fantastique och annat så föreställer jag mig, utan att vara expert på området, att fokuset på realism i världsbygge är mycket svagare. I fantastique är ju det omöjliga och ologiska i prinsip en del av genredefinitionen. Wikipedia:
Selon le théoricien de la littérature Tzvetan Todorov (Introduction à la littérature fantastique), le fantastique se distingue du merveilleux par l'hésitation qu'il produit entre le surnaturel et le naturel, le possible ou l'impossible et parfois entre le logique et l'illogique.
När det gäller svensk- och engelskspråkiga rollspel så är ju fantasy den absolut vanligaste genren, och så även DoD (i alla fall de versioner jag spelat, men jag utgår ifrån att så är fallet även med det nya spelet). Där ligger man solitt i den angloamerikanska tolienska traditionen och ser ganska lite på andra fantastikgenrer. Och då är det absolut rimligt att vilja ha en solid värld.
Men även där finns det ju lite av en skala, där jag tänker att Eon ligger närmare "solitt världsbygge" och DoD (återigen, talar om de gamla versionerna jag har koll på) ligger något steg närmare mitten av skalan. Jag tänker att man ligger någonstans i samma nivå som man hittar i mycket japansk fantastikmedia, där det absolut finns en definierad värld med egna regler, men där världsbygget framförallt tjänar berättelsen och man bekymrar sig inte riktigt med att förklara alla detaljer.
Och tittar man på franskspråkiga indierollspel är fantastiken nästan alltid av det surrealistiska, symboliska slaget helt utan krav på konsekvent världsbygge.