Faehrengaust
Hero
Ok, rollpersonerna ska iväg och döda en drake eller dylikt. Vi tänker oss ett stort monster, inte en av de medeltida hundstora drakarna som förekommer i illustrationer, men vi går inte riktigt över till de mest kolossala drakar/monster som helt enkelt vore omöjliga att besegra med närstridsvapen. Av någon outgrundlig anledning tänker rollpersonerna gå in i närstrid. Vad ska de ta för vapen?
OBS: Rollpersonerna antas ha rustningar och någon form av skydd mot drakelden och dylikt. Det är ärlig närstrid som gäller, en grupp äventyrare mot ett stort monster. I den här typen av strid så kommer det vara svårt för rollpersonerna att träffa huvudet på monstret eftersom monstret är stort. Eventuellt kan det gå om man har bra räckvidd eller om monstret anfaller med bett. Men, man får anta att de flesta anfall träffar lemmar eller bålen.
Om spelaren är en riddarromantiker så kanske hen tänker sig att rollpersonen ska rida fram med lansen. Men, glöm det. Ingen häst kommer att rida an mot en drake eller annat fruktansvärt monster. Dessutom skulle det kräva att monstret kommer ur sin håla/ruin/lya och ställer upp på strid på ett ställe där hästen faktiskt kan rida an. Och monstret måste vara snäll nog att stå kvar och ta emot lansstöten. Nej, kommer inte att hända.
Svärd? Det är ju vapnet som de sanna hjälten använder? Skitdålig idé. Svärd har inte på långa vägar den penetrationsförmåga som krävs för att ta sig igenom drakfjäll och kunna åsamka någon verklig skada. Lämna svärdet i skidan.
Yxa? Den har ju umph! Bättre. Skulle kanske kunna orsaka en del skada faktiskt, speciellt om man träffar ömtåliga delar. Att ha en person med en rejält yxa är nog inte helt fel, men problemet är att yxa har en dålig räckvidd så man måste in otäckt nära. Dessutom är det fortfarande svårt att verkligen åsamka riktig skada eftersom drakar är stora så kommer man inte komma in djupt nog för att skada något vitalt. Just a flesh wound...
Stridshammare? Dvs inte en snickarhammare utan en riktig hammare med en otäck spik i ena änden. Den kan ju ta sig igenom plåtrustningar. Det måste ju funka? Ja, den kommer nog att ta sig inom drakfjällen, men bara ett antal centimeter. Mot en riddare i plåt räcker det gott, men inte mot en kolossal drake. Vi måste in djupare, in i de göttiga innandömena.
Nä, svaret ligger i ett vi måste kliva över till stångvapen vilket nog de flesta läsare redan förstått. Det är här vi hittar vapnen som har räckvidd så att man slipper hamna bredvid monstret. Det är också här vi hittar vapen som har en möjlighet att penetrera tillräckligt djupt för att skada vitala delar. Stångvapen i grupp kan också med fördel användas för att möta upp ett anstormande monster och får att hålla den på avstånd (funkar inte om monstret är alldeles för kolossalt, men då funkar egentligen inget närstridsvapen).
Vad vill vi då ha för stångvapen? En pik har ju bra avstånd, men den är för klumpig i de flesta miljöer där man möter på ett monster som en drake. Piken hör hemma i lagfältsformationer. Hillebarder och pålyxor kan funka, men det är egentligen inte hugg vi vill utföra utan stötar som går djupt. Spjutet är det verktyg som lämpar sig bäst för uppgiften. Det har bra räckvidd, den är snabb och lätt att använda och den kan penetrera djupt.
Men, det går att göra bättre än helt vanliga spjut. Vad vi är ute efter är ett extremt stötvapen med en penetrationsförmåga utöver det vanliga. Finns det ett sådant?
Japp! Här kommer Ahlspiess!
Den finns i många varianter, men den är gjord för att penetrera plåtrustningar.
Spetsen kan ha rektangulärt (i bilden), triangulärt eller cirkulärt tvärsnitt för att ge styvhet. Tanken är den samma som på rondelldolkar som ju också är gjorda för att penetrera. Egentligen är detta en förstorad rondelldolk på skaft.
Skaftets längd varierar kraftigt. Det finns Ahlspiess som egentligen inte är stångvapen utan snarare har ett hjalt som ett svärd och det finns de som har långt skaft. Vilken längd som är optimal i vårt fall beror nog på monstret i fråga, men i de flesta fall vore nog långa skaft att föredra. Illustrationer från 1500- och 1600-talet visar ofta relativt korta skaft, men det finns exemplar med långa skaft också (då saknar de ibland rondellen eftersom den inte längre behövs för att skydda den främre handen).
Det här är ett extremt specialiserat vapen som endast fanns under en kortare tid under historien där den utförde en mycket specialiserad uppgift. Och det är egentligen dit jag vill komma. Att döda monster av en viss typ är en specialiserad uppgift. Om den uppgiften görs tillräckligt ofta av monsterjägare, äventyrare, etc. så kommer det också att utvecklas vapen som är specialiserade för det. Ahlspiess kan vara en utgångspunkt för en viss typ av monsterdödarvapen. Andra monstertyper kräver andra specialiserade vapen.
Den här typen av specialisering och utveckling saknar jag ofta i rollspelsvärldar. Inte bara när det gäller monster och vapen utan i många sammanhang. Konsekvenstänk. Dvs, om drakar/monster/magi/whatever finns, hur påverkar det världen?
Så, greppa en Ahlspiess nästa gång din rollperson ska ta sig an en drake.... och lycka till....
OBS: Rollpersonerna antas ha rustningar och någon form av skydd mot drakelden och dylikt. Det är ärlig närstrid som gäller, en grupp äventyrare mot ett stort monster. I den här typen av strid så kommer det vara svårt för rollpersonerna att träffa huvudet på monstret eftersom monstret är stort. Eventuellt kan det gå om man har bra räckvidd eller om monstret anfaller med bett. Men, man får anta att de flesta anfall träffar lemmar eller bålen.
Om spelaren är en riddarromantiker så kanske hen tänker sig att rollpersonen ska rida fram med lansen. Men, glöm det. Ingen häst kommer att rida an mot en drake eller annat fruktansvärt monster. Dessutom skulle det kräva att monstret kommer ur sin håla/ruin/lya och ställer upp på strid på ett ställe där hästen faktiskt kan rida an. Och monstret måste vara snäll nog att stå kvar och ta emot lansstöten. Nej, kommer inte att hända.
Svärd? Det är ju vapnet som de sanna hjälten använder? Skitdålig idé. Svärd har inte på långa vägar den penetrationsförmåga som krävs för att ta sig igenom drakfjäll och kunna åsamka någon verklig skada. Lämna svärdet i skidan.
Yxa? Den har ju umph! Bättre. Skulle kanske kunna orsaka en del skada faktiskt, speciellt om man träffar ömtåliga delar. Att ha en person med en rejält yxa är nog inte helt fel, men problemet är att yxa har en dålig räckvidd så man måste in otäckt nära. Dessutom är det fortfarande svårt att verkligen åsamka riktig skada eftersom drakar är stora så kommer man inte komma in djupt nog för att skada något vitalt. Just a flesh wound...
Stridshammare? Dvs inte en snickarhammare utan en riktig hammare med en otäck spik i ena änden. Den kan ju ta sig igenom plåtrustningar. Det måste ju funka? Ja, den kommer nog att ta sig inom drakfjällen, men bara ett antal centimeter. Mot en riddare i plåt räcker det gott, men inte mot en kolossal drake. Vi måste in djupare, in i de göttiga innandömena.
Nä, svaret ligger i ett vi måste kliva över till stångvapen vilket nog de flesta läsare redan förstått. Det är här vi hittar vapnen som har räckvidd så att man slipper hamna bredvid monstret. Det är också här vi hittar vapen som har en möjlighet att penetrera tillräckligt djupt för att skada vitala delar. Stångvapen i grupp kan också med fördel användas för att möta upp ett anstormande monster och får att hålla den på avstånd (funkar inte om monstret är alldeles för kolossalt, men då funkar egentligen inget närstridsvapen).
Vad vill vi då ha för stångvapen? En pik har ju bra avstånd, men den är för klumpig i de flesta miljöer där man möter på ett monster som en drake. Piken hör hemma i lagfältsformationer. Hillebarder och pålyxor kan funka, men det är egentligen inte hugg vi vill utföra utan stötar som går djupt. Spjutet är det verktyg som lämpar sig bäst för uppgiften. Det har bra räckvidd, den är snabb och lätt att använda och den kan penetrera djupt.
Men, det går att göra bättre än helt vanliga spjut. Vad vi är ute efter är ett extremt stötvapen med en penetrationsförmåga utöver det vanliga. Finns det ett sådant?
Japp! Här kommer Ahlspiess!
Den finns i många varianter, men den är gjord för att penetrera plåtrustningar.
Spetsen kan ha rektangulärt (i bilden), triangulärt eller cirkulärt tvärsnitt för att ge styvhet. Tanken är den samma som på rondelldolkar som ju också är gjorda för att penetrera. Egentligen är detta en förstorad rondelldolk på skaft.
Skaftets längd varierar kraftigt. Det finns Ahlspiess som egentligen inte är stångvapen utan snarare har ett hjalt som ett svärd och det finns de som har långt skaft. Vilken längd som är optimal i vårt fall beror nog på monstret i fråga, men i de flesta fall vore nog långa skaft att föredra. Illustrationer från 1500- och 1600-talet visar ofta relativt korta skaft, men det finns exemplar med långa skaft också (då saknar de ibland rondellen eftersom den inte längre behövs för att skydda den främre handen).
Det här är ett extremt specialiserat vapen som endast fanns under en kortare tid under historien där den utförde en mycket specialiserad uppgift. Och det är egentligen dit jag vill komma. Att döda monster av en viss typ är en specialiserad uppgift. Om den uppgiften görs tillräckligt ofta av monsterjägare, äventyrare, etc. så kommer det också att utvecklas vapen som är specialiserade för det. Ahlspiess kan vara en utgångspunkt för en viss typ av monsterdödarvapen. Andra monstertyper kräver andra specialiserade vapen.
Den här typen av specialisering och utveckling saknar jag ofta i rollspelsvärldar. Inte bara när det gäller monster och vapen utan i många sammanhang. Konsekvenstänk. Dvs, om drakar/monster/magi/whatever finns, hur påverkar det världen?
Så, greppa en Ahlspiess nästa gång din rollperson ska ta sig an en drake.... och lycka till....
