Faehrengaust
Hero
Man blir filosofiskt lagd när man står instängd i ett rum hela dagen och målar väggar. Så jag kunde inte låta bli att fortsätta tankegången från tråden Monsterdödar(närstrids-)vapnet. Postar det här ifall någon har det tråkigt och vill läsa.
Det kan ju vara så att det går att döda en drake med svärd i en viss fantasy-värld. Det är helt enkelt inom världens ramar. Så är det ju faktiskt i de flesta fantasyrollspel. Vad har det för konsekvenser egentligen? - Det beror på varför det är möjligt. Låt oss se på några möjligheter.
1. Skenet bedrar. Det kan ju vara så att drakens fjällpansar inte alls är särskilt imponerande utan tvärtom rätt lätt att hugga igenom. Draken i sig själv kanske också egentligen är mycket klenare än vad man kan tro. Detta är ju inte helt osannolikt egentligen med tanke på att den stora ödlan kan flyga. Om den ska kunna flyga (utan kraftfull magi) så måste den vara lätt. Draken kanske är en luftvarelse med porös kropp? En glaskanon som kan spruta eld men inte tål så mycket (som man kan tro baserad på dess storlek och utseende)?
Om folk i allmänhet känner till detta så kommer drakar inte ses som de vidunder som de brukar ses som i de flesta fantasyvärldar. Det gör att de har en annan framtoning i världen än vad som är brukligt. Personer som dödar drakar blir inte heller de superhjältar som är brukligt eftersom folk vet att drakar är dödliga.
Om det däremot är en välbevarad hemlighet - ty de flesta presumtiva drakdödare blir högar av aska - så kan drakarna bibehålla sitt rykte. Det gör att även äventyrare och riddare som dödar drakarna blir beryktade. Det här är den förklaring som för mig verkar den mest logiska för de flesta fantasy-settings. Det är ju fortfarande inte en barnlek att döda en drake (med svärd eller annars) men det är görbart, samtidigt som befolkningen i stort lever i villfarelsen att det är i princip omöjligt. Kanske finns det en grupp drakdödare som känner till hemligheten och reser runt och dödar drakar (förutsatt att de har skydd mot drakelden) och gör sig beryktade?
2. Godhet besegrar ondskan. Kanske har godhet/renhet/heder sin egen kraft i världen? Denna förklaringsmodell passar väl med riddarromantiken. Den gode riddaren kan styra sin ädla springare mot draken och spetsa denne på lansen. Det går eftersom riddaren är ren, ädel och god. Det ger riddaren den kraft. Samma riddaren kan även dra svärdet och besegra draken så länge hen agerar efter sin hederskodex och inte efter girighet eller andra nesliga motiv. Vapnet spelar ingen eller åtminstone en sekundär roll. Det är inte vapnet som besegrar monstret, det är andra egenskaper.
I en sådan värld så är det bara de goda (eller vilken egenskap man nu väljer) som kan besegra de farligaste monstren. Vanliga dödliga göra sig ej besvär för då kommer deras dödlighet bevisas. Så om det dyker upp en drake i grannskapet så ska man inte sätta ut prispengar på draken och försöka locka sig en monsterjägare eller en bunt äventyrare utan man ska söka efter den ädlaste kämpen (och denna är inte intresserad av prispengar).
I det här fallet är det bara rollpersonen med ädla motiv och rent hjärta som kan lyckas. Kan bli rätt intressant att spela en grupp rollpersoner där endast en är renhjärtad och de andra försöker utnyttja denna, t.ex. genom att ta betalt från lokal adelsman för att lura den renhjärtade riddaren mot draken
3. Hjältar är ett annat virke. Det kanske är så att hjältar helt enkelt är så otroligt mycket bättre än några vanliga människor att de kan hugga ner en drake med svärd. Hjältarna i världen är helt enkelt i en helt annan liga än någon realistisk människa. Detta gäller i många fantasy-världar så vid första ögonkast verkar det vara en bra förklaring. Men det spricker eftersom det inte finns något skäl för äventyraren att inte optimera sitt vapen. Varför använda svärdet som visserligen funkar men ändå inte är bästa alternativet? Om man ändå ska ge sig på ett så farligt uppdrag som att döda en drake så skaffar man väl sig det bästa möjliga verktyget? Bara för att det går att klippa gräsmattan med en sax i stället för en gräsklippare så innebär det inte att jag gör det!
4. Svärd är bäst. Av någon anledning så kanske svärd är det bästa monsterdödarvapnet i just den här fantasyvärlden? Så kan det ju så klart vara, men då ska man kanske motivera varför. Det kan ju vara så att svärd bär med sig en inneboende kraft, kanske från gudarna? Inte riktigt tillfredställande, men ändå möjligt. Vad innebär detta för annan strid än mot monster? Är svärd alltid överlägsna?
---
Ofta kan det vara en kombination av flera av punkterna, speciellt 1 och 3.
---
Allt faller tillbaka på konsekvens. I en viss fantasy-värld så kan vad som helst vara möjligt, men då är det också intressant att tänka på konsekvenserna därav. När jag spelar, spelleder eller läser en bok så kan jag inte låta bli att tänka på det här sättet. Det är ett nöje att klura på "what if?". Det kanske är fler som tänker så?
Det kan ju vara så att det går att döda en drake med svärd i en viss fantasy-värld. Det är helt enkelt inom världens ramar. Så är det ju faktiskt i de flesta fantasyrollspel. Vad har det för konsekvenser egentligen? - Det beror på varför det är möjligt. Låt oss se på några möjligheter.
1. Skenet bedrar. Det kan ju vara så att drakens fjällpansar inte alls är särskilt imponerande utan tvärtom rätt lätt att hugga igenom. Draken i sig själv kanske också egentligen är mycket klenare än vad man kan tro. Detta är ju inte helt osannolikt egentligen med tanke på att den stora ödlan kan flyga. Om den ska kunna flyga (utan kraftfull magi) så måste den vara lätt. Draken kanske är en luftvarelse med porös kropp? En glaskanon som kan spruta eld men inte tål så mycket (som man kan tro baserad på dess storlek och utseende)?
Om folk i allmänhet känner till detta så kommer drakar inte ses som de vidunder som de brukar ses som i de flesta fantasyvärldar. Det gör att de har en annan framtoning i världen än vad som är brukligt. Personer som dödar drakar blir inte heller de superhjältar som är brukligt eftersom folk vet att drakar är dödliga.
Om det däremot är en välbevarad hemlighet - ty de flesta presumtiva drakdödare blir högar av aska - så kan drakarna bibehålla sitt rykte. Det gör att även äventyrare och riddare som dödar drakarna blir beryktade. Det här är den förklaring som för mig verkar den mest logiska för de flesta fantasy-settings. Det är ju fortfarande inte en barnlek att döda en drake (med svärd eller annars) men det är görbart, samtidigt som befolkningen i stort lever i villfarelsen att det är i princip omöjligt. Kanske finns det en grupp drakdödare som känner till hemligheten och reser runt och dödar drakar (förutsatt att de har skydd mot drakelden) och gör sig beryktade?
2. Godhet besegrar ondskan. Kanske har godhet/renhet/heder sin egen kraft i världen? Denna förklaringsmodell passar väl med riddarromantiken. Den gode riddaren kan styra sin ädla springare mot draken och spetsa denne på lansen. Det går eftersom riddaren är ren, ädel och god. Det ger riddaren den kraft. Samma riddaren kan även dra svärdet och besegra draken så länge hen agerar efter sin hederskodex och inte efter girighet eller andra nesliga motiv. Vapnet spelar ingen eller åtminstone en sekundär roll. Det är inte vapnet som besegrar monstret, det är andra egenskaper.
I en sådan värld så är det bara de goda (eller vilken egenskap man nu väljer) som kan besegra de farligaste monstren. Vanliga dödliga göra sig ej besvär för då kommer deras dödlighet bevisas. Så om det dyker upp en drake i grannskapet så ska man inte sätta ut prispengar på draken och försöka locka sig en monsterjägare eller en bunt äventyrare utan man ska söka efter den ädlaste kämpen (och denna är inte intresserad av prispengar).
I det här fallet är det bara rollpersonen med ädla motiv och rent hjärta som kan lyckas. Kan bli rätt intressant att spela en grupp rollpersoner där endast en är renhjärtad och de andra försöker utnyttja denna, t.ex. genom att ta betalt från lokal adelsman för att lura den renhjärtade riddaren mot draken
3. Hjältar är ett annat virke. Det kanske är så att hjältar helt enkelt är så otroligt mycket bättre än några vanliga människor att de kan hugga ner en drake med svärd. Hjältarna i världen är helt enkelt i en helt annan liga än någon realistisk människa. Detta gäller i många fantasy-världar så vid första ögonkast verkar det vara en bra förklaring. Men det spricker eftersom det inte finns något skäl för äventyraren att inte optimera sitt vapen. Varför använda svärdet som visserligen funkar men ändå inte är bästa alternativet? Om man ändå ska ge sig på ett så farligt uppdrag som att döda en drake så skaffar man väl sig det bästa möjliga verktyget? Bara för att det går att klippa gräsmattan med en sax i stället för en gräsklippare så innebär det inte att jag gör det!
4. Svärd är bäst. Av någon anledning så kanske svärd är det bästa monsterdödarvapnet i just den här fantasyvärlden? Så kan det ju så klart vara, men då ska man kanske motivera varför. Det kan ju vara så att svärd bär med sig en inneboende kraft, kanske från gudarna? Inte riktigt tillfredställande, men ändå möjligt. Vad innebär detta för annan strid än mot monster? Är svärd alltid överlägsna?
---
Ofta kan det vara en kombination av flera av punkterna, speciellt 1 och 3.
---
Allt faller tillbaka på konsekvens. I en viss fantasy-värld så kan vad som helst vara möjligt, men då är det också intressant att tänka på konsekvenserna därav. När jag spelar, spelleder eller läser en bok så kan jag inte låta bli att tänka på det här sättet. Det är ett nöje att klura på "what if?". Det kanske är fler som tänker så?
