Idag var vi sju kring rollspelsbordet i Hökarängen.
Gruppen avverkade övervåningen på lapisbyggnaden och fann där fyra magiska föremål: två urgamla alviska dolkar, en uppdragbar silverfågel som flyger runt och får folk att somna, och en liten kristallkub som levererar magisk kraft för besvärjelser men orsakar extrema känslor av skam och självvämjelse.
Därifrån ner till en lagun vid stranden där man samlade vrakgods. Här fick sällskapet en oväntad känsla av att hela hexagon nr 14 bara finns för att den flummige spelkonstruktören skrivit en lång tråkig saga om en kvinna som förvandlas till en krabba, och ville få med den i boken trots att det inte finns något sätt för rollpersonerna att få ta del av sagan.
Så vidare till en ruinstad i typisk fornalvisk stil där man fann döda människor upphängda på den halvt raserade ringmuren, och stötte på reptilmänniskor som hamnat i strid med ångelementarer om tillgången till en het källa. Sällskapet väntade tills reptilfolket flydde neråt stranden, och plundrade sedan deras läger på en massa nyttigheter.
Man utforskade så ruinen av ett stort lyxigt offentligt bad där en magiskt välbevarad trappa ledde mot okända mål. Soldaten Björn gick uppför den och försvann. Sällskapet upptäckte att en ny skulpturrelief hade uppstått i lokalerna där man tydligt kunde känna igen en oklädd Björn i en badsituation med dekadenta alver! En halvtimme senare kom han lomande, endast iförd stringkalsonger i guldlamé och med målade finger- och tånaglar, mycket rentvättad och doftande av rosor. Han hade tillbringat flera dagar i ett tidsloopande badhusparty i den alviska forntiden innan han fann skulpturen av sig själv som hjälpte honom att hitta tillbaka.
Efter att flera andra i sällskapet besökt det forntida partyt och fått sina guldlaméunderkläder frigjorde man en furstinna från vattnets elementarplan ur ett par kolossala statyer där hon suttit fången sedan det där partyt. Man tvingades lyssna på några mycket långa sånger som hon krävde att få sjunga som tack, och så lovade hon hjälpa gruppen i framtiden innan hon försvann iväg för att leta efter sina 50 försvunna nereider.