Search results

De är en bunt med skådisar som också är rollspelare. Som får uppträda. Inför publik.

Det här var nog den absolut bästa applikation av konceptet jag sett tror jag. I synnerhet om man kan logga in och följa VTT-spelet som en åskådare (eller om de har en genomtänkt presentation av det). En av nackdelarna med publikspel brukar annars alltid vara att det är svårt att se eventuella...

Jag håller med, det är ganska fantastiskt =)

Fråga 1: Vi ser möjligheten till en lösning som alla tjänar på, förutom möjligen herr Vladimir Herman Kunnig. Och det som gör oss alla starkare gör Rutland III starkare. Jag ser det enda ansvarsfulla valet att göra att acceptera halva lasten. Hydran röstar på alternativ 1. Fråga 2: Att ge...

Är byråkratin sådan att vi bara kan investera i ett alternativ, eller kan vi genom den beprövade taktiken "kasta mer pengar på det" sprida ut våra investeringar över flera projekt? (Vare enskild hus alltså, menar jag)

Jag håller med! Jag har ibland dragit mig för att sätta ":love:". Kanske inte just för att jag dragit associationer till kåthet, men den känns bland lite för "entusiastisk". Något mer generiskt hjärta skulle vara användbart!

Piraterna uppvisar ett visst mått av slughet och kunnande. De skulle kunna bli användbara spelpjäser i Rutland IIIs framtid. Hydra-19 ger sig personligen av för att genomföra en grundlig undersökning. Alternativ 2. De speculis et fallaciis

Ni förutsätter att det fanns regler? :gremgrin:

Det ska sägas att jag inte har någon aning om hur det här kommer gå till i praktiken. Det verkar lite mer invecklat än "Smärta och Förnedring"? Men jag antar att det ger sig allt eftersom?

En intressant fotnot är att Argus egentligen bara var ingift i den familjen och kom ursprungligen från Hydran*. *Enligt Hydrans arkiv.

Nej =D De roligaste rollspelskampanjer jag spelar i har varit de där alla har något gemensamt. I en av alla tjuvar, i två var alla dvärgar. Spridning är inte önskvärd för spridningens skull!

Jag gillar att det finns en mellanklass. För mig har MC haft stora klasskillnader, men inte stora klassklyftor. Mer ett vitt spektrum med stor social rörlighet (åt båda hållen). Kung idag, tiggare i morgon.

5 skugghus (2 capitalis, 1 regionalis, 2 orbitalis) 2 riddarhus (1 capitalis, 1 orbitalis) 2 handelshus (1 regionalis, 1 orbitalis) 1 Senatorhus (capitalis) Mycket som pågår inne i huvudstaden (som sig bör!) =)

Även om jag tycker rollspel bara är en slags brädspel så avskyr jag rollspel som låtsas att de är brädspel. Och jag vet att det här går lite emot Kranks tidigare designfilosofier (så jag kommer inte hålla andan), men jag avskyr rollspel som är one-trick poniess, där man bara egentligen kan göra...

1: Skugghus 2: Nobilis Orbitalis 3: Hydran De speculis et fallaciis

Jag prövar! Och jag förvarnar den jäklen att om hen inte skiner av egen förmåga så kommer jag trycka ner ett öronvaxljus och lite tändstickor också. Jag kan tänka mig ett befalls-ord, istället för att skaka staven. Om älvan lovar att sammarbeta. Annars kör vi skakningen.

Jag tycker det är väldigt intresant hur han beskriver alignment mer ur synvinkeln militär organisation, snarare än nån form av personlig övertygelse om rätt och fel (i just det här sammanhanget);

Kvask använder sin tomburk och några öronvaxljus för att bygga en enkel liten lykta på toppen av sin trollkarlspinne (om det går för sig att göra något annat än en rustningsdel). Eller kan man kanske ha en fången älva däri som lyser av ilska när man skakar käppen?

Så de ska inte vara likvärdiga?