Nej, det var inte så vanligt, ingen subkultur i nutida bemärkelse. Det var inget man kallade sig själv, utan ett epitet man fick av andra: "Han är en jäkla stridis."
S&T var en synnerligen möp*-ig varannan-månads-tidskrift som kom ut under två år i mitten av 1970-talet. Nej, den var inte välgjord och det var antagligen därför den dog sotdöden. I varje nummer recenserades ett amerikanskt krigsspel. Den vägen hittade min kompis Gunnar och jag under 1974 till...
Jag har fortsatt begrunda det här spörsmålet och vill addera ytterligare en eurofemcentare: dåtidens Gbg-gamers var nästan uteslutande etniska svenska grabbar (jag minns blott en engelsman). Inga från de finska, polska eller jugoslaviska invandrargrupperna (som nog var de största på den tiden).
Jag är helt med på noterna: mitt första Traveller-spelgäng i Göteborgs Krigspelsförening 1978-82 rymde både arbetar- och medelklasskillar. De flesta av oss var misfits på ett eller annat sätt. Hursomhelst, det där var en udda förening eftersom dåtidens Gbg normalt var socialt stratifierat.
Jo, det kan jag bekräfta: Drakar och Demoner Imperator. Jag håller dock numera med dig: ett Rom-upplägg hör inte ihop med DoD. Istället borde detta bli en bister urban setting i en järnåldersmetropol med miljonbefolkning.
Kalydonen skapade jag utifrån legenden om vildsvinsjakten utanför staden Kalydon -- länk >>>
Onaquin hämtade jag från ett Chock-äventyr som utspelades i Mexiko (se JohanL:s utmärkta förklaring ovan)..
Mina viktigaste inspirationskällor för DoD-utvecklingen under åren hos Äspel:
Röde Orm (fantasy light, faktiskt)
Bilbo (mindre världsomskakande än Ringen)
Ivanhoe (TV-versionen)
Robin Hood (diverse versioner)
Korpen flyger (spaghettiwestern bland vikingar)
Legenderna om Jason, Theseus...
Några crit/fummel-händelser ur verkligheten:
Slagskeppet Bismarcks sista resa 1941: Inledningsvis fick Bismarck en crit på HMS Hood som exploderade. Avslutningsvis fick en brittisk torpedplansbesättning en crit med den där lyckträffen som slog ut Bismarcks roder; därmed kunde hon inte längre...
Jag var mitt i smeten under det första svenska rollspelsundret. Sett i backspegeln 40 år senare, verkar det ha handlat om en kombination av tur och kompetens. Här är mina fem eurocent.
Fredrik Malmbergs sinne för bizniz och timing var kompetens.
Alliansen Äventyrsspel & John Edman AB var tur...
Jag kör med Marie Kondo-tricket: Om spelet inte väcker en känsla av kreativ spänning, behövs det inte längre i bokhyllan. På det sättet halverade jag min GURPS-samling.
Det har blivit mycket produkter med åren. Följande är sådana som finns att köpa.
Expert Partisan: Rollspel om motståndskamp i ett ockuperat Sverige
Expert Nova 2.0: Ett regelverk för 1900-talskampanjer.
Expert Nova English Edition: A rules engine for 20th-century campaigns
Gondica: Ett...
Barbara Tuchman omnämner i The Proud Tower ett tillfälle där några "unga gentlemän", pro- respektive anti-Dreyfusarder, drabbar samman med "dragna" käppar på läktaren till en parisisk galoppbana. Hundra år tidigare hade de dragit sina värjor.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.