Search results

Re: Åmål & Sussie - vad är grejen? Det är endast Lasse Kongo som jag tycker är överdriven och som inte riktigt hör hemma i filmen. Jag undrar hur man exempelvis kan påstå att Jonas Indes karaktär skulle vara en karikatyr.

Jag har aldrig hört den här skivan. Men Scorpions suger ju, så det vill jag inte heller. Typografin är förresten asful och borde i ärlighetens namn dra ner betyget åtskilliga steg; men det spelar liksom ingen roll, ty fotografiet är så klockrent att det är den här bilden jag tänker på varje gång...

För att sätta ovanstående kommentar i perspektiv - för de forumiter som kliar sig i pannan och undrar vad det är för film krank egentligen har sett och råkat förväxla med Torsk på Tallin - så kan jag meddela att krank gillar Transformers-universat och framhåller det som varandes föredömligt...

Bra initiativ, Zorbel! Hoppas att alla nya på forumet hoppar in och berättar vad de diggar för något. Här är mina preferenser: Personer som är larger-than-life: Batman och Jokern, V från V för Vendetta, Rorschack, The Comedian och Ozymandias, Kurtz från Apocalypse Now, Sherlock Holmes och...

Åh, skojigt! Men nä, det är inte det kortspelet jag vill producera. (Och alltså, ni vet hur jag är: När jag säger att jag vill göra ett kortspel så är det en pipe dream som ligger många år framåt i tiden, om ens det.)

Jag håller med. Arfert har visserligen en bra invändning med att ovissheten är en viktig ingrediens i rollspel, men ovisshet i sig blir lätt ett godtyckligt lotteri. Ovisshet är i min mening roligast när det kommer i formen av kvalificerade gissningar. Som det är nu så är det lite som ryska...

Exakt. Om några monster tvingar in dem i en extra encounter efter den första, då får spelarna problem och kommer behöva lära sig att hushålla mer med sina resurser framöver.

Nu till det intressanta: Speldesignen. Det här är det viktiga, och eftersom endast det bästa är gott nog, så jag ämnar gå igenom det ganska ingående. Ställ frågor om det är något speciellt du är intresserad av! Rising introduktion till speldesign: Alla spel sätter någon sorts förmåga på prov...

Wooohoo! Carl Ö; du är bäst! Spelproduktion är nämligen det jag allra helst diskuterar. Jag vågar dock inte starta egna spelmakeritrådar, eftersom ingen vill läsa dem. Nå: Vi börjar med de rena produktionsfrågorna, eftersom de är tråkigast, samt för att jag är sämst på dem: Man får kontakta...

Ja, ja. Och är det regeltekniska beslut så finns det rationella skäl för att använda termen, men när det bara är beslut i fiktionen så är det artificiellt att påstå att någon skillnad skulle finnas mellan det och FitE. Nä. Eller jo. Eller så här: Det är roligt att diskutera hur man ser på...

Men i det här fallet så är ju konflikten fortfarande igång? Om orken släpper hoben och gör sig redo att slåss till sista blodsdroppen, så har han eskalerat konflikten. Istället för att ha målet att fly med den medvetslöse hoben så har han inställt sig på att döda rollpersonen istället...

Du gör skada på orken, och sedan får spelledaren avgöra vad detta leder till för konsekvenser för orken och hobkompisen. Orken kanske flyr och släpper sitt byte, varpå hoben landar hårt på marken och vaknar till liv igen? Eller så kanske han håller upp den medvetslösa hoben framför sig och säger...

Fast det är inte direkt vad som avsågs i den här deltråden. Vad du just redogjort för är hur man av tradition använder kunskapsfärdigheter: Rollpersonerna hittar några konstiga svampar, den lärde mannen frågar spelledaren "är de ätliga? Botanik 14" och ett tärningsslag senare så får han veta...

Ja, det är inte helt lätt att vara "Hemliga Lådan"-spelledare. Allra helst skall man arbeta mycket med ledtrådar och varsel, så att spelarna hela tiden känner att de gör (eller kan göra, åtminstone) kvalificerade gissningar. Nå; jag tänker inte gå in mer på detta i just den här tråden, men ditt...

Vad har du för belägg för det här påståendet? Det går tvärt emot de flesta av mina erfarenheter och kunskaper om pedagogik/psykologi, m.m. I mellanstadiet gjorde vår lärare ett test med oss där hälften av eleverna fick se följande sifferföljd: 377414829659211842368 och fick i uppgift att...

Jag tycker förstås *också* det är en enda handling. Hela poängen med mitt inlägg var att visa att det ju borde anses vara en enda handling, även om den är uppdelad i två slumpmoment. Men jag är rätt övertygad om att Vincent Baker och Ron Edwards m.fl. tycker att varje enskilt anfall är en...

Vi har blandat ihop det här med beskrivning och beslut, eftersom även Ron gör denna ihopblandning. Du kan se att när Ron förklarar skillnaden mellan FitM och FitE så pratar han egentligen inte om var någonstans beskrivningar skall göras, utan det viktiga som tillkommer efter tärningsslaget i...

Jaha. Vincent pratar om den helt ointressanta uppdelningen mellan resolutionsmekanismer med slump och resolutionsmekanismer utan slump. Vilket antiklimax. Inte undra på att jag brottats så mycket med att försöka utvinna något vettigt ur de där termerna. Ponera att min DoD-rollperson pratar med...

Fast det där är ett helt artificellt exempel. Det du beskriver är liksom inte en spelstil. För det första är det ganska konstlat att spelledaren i exemplet låter bli att beskriva något som helst i fiktionen (så låter knappast några verkliga spelledare konsekvent genom ett helt äventyr. Det går...

Fast... finns det verkligen några FitE-spel enligt den definitionen? Redan det rosa papperet man fick till gamla DoD som beskrev hur några ungar spelade rollspel visade ju hur deltagarna beskrev saker både före och efter tärningarna slogs; så vitt jag minns. Det tycks mig som om FitE väldigt...