Search results

Och I just detta avseende kanske människor skiljer sig åt? Personligen älskar jag att lära mig nya saker, hela tiden och utan slut – och utan att fråga mig om jag kommer att ha användning av det eller inte. Det ena är inte bättre än det andra, bara olika.

Varje språk är ett sätt att se världen på; att lära sig ett språk innebär att vidga sina horisonter. Men viktigare: det är kul att lärs sig nytt! Och då inte bara språk; i rollspel får jag på ett kondenserat sätt ta del av nya världar, nya sätt att organisera verkligheten på. Alla är inte bra...

Att spela är så klart kul, men alls inget krav för köp. I princip köper jag allt som kommer ut på svenska (mitt föredragna språk) på pdf (mitt fördragna format), inte minst för att stödja alla underbara rollspelskreatörer. Jag har bokstavligen hundratals ospelade rollspel, och det stressar mig...

Låter som vår värld. Socialrealism alltså 😜

Något Lynchigt, och då inte Twin Peaks, utan mer filmer som Lost Highway, Mulholland Drive och Inland Empire. Skulle kunna bli hur konstigt som helst – på ett bra sätt! Lite surrealistiskt som Itras by, men mycket svartare, och vuxnare.

Ser mycket intressant ut! MEN: jag köper bara böcker som pdf, och kan inte se något sådant alternativ... EDIT: Såg nu att pdf på Drive Thru är planerad. Tack!

Vi har aldrig slagit slag PvP i KDL, så jag är inte säker på att jag förstår. Slår alltså bägge två slag? Hur kan försvararens resultat sänka anfallarens?

Återkommande ser jag här på forumet omdömen om rälsning, som nästan alltid utgår från att det är något dåligt. Varför då? Självklart finns det dåliga sätt att leda äventyr. T.ex. när spelarna, om de inte kommer på exakt rätt sak, kör fast och inte kommer vidare. ”Rätt sak” kan då stå för såväl...

Hallå? Dog denna utmaning av för dåligt deltagande, eller varför denna totala tystnad från arrangörernas sida?

I mitt yrke läser och skriver jag mycket på engelska (förr var det ca 90%, idag klart mindre). Men även om jag alltså med tiden i princip blivit helt flytande i detta språk är jag sämre på det än på svenska. En är ca 10% mer korkad på ett språk som inte är ens eget sade forskningen för många år...

Barkhäxan: skräck på riktigt! Dvs: du som spelare ställs inför något för dig okänt, vilket är grunden för all skräck. Oktoberlandet: bäst berättade värld av alla. KULT 1: helt mindblowing när det kom! Gnostisk världsbild parad med Clive Barker-skräck gifte sig bra och gav något unikt. KULT 2...

Om det är den RIMLIGA slutsatsen så innebär det antingen att alla hundratals miljoner troende inte fattat detta och alltså är korkade, eller att de trots det väljer att tro på Gud, vilket innebär att de också är korkade, fast på ett annat sätt. Så KANSKE att det du ser som "rimligt" är det ur...

Varför detta behov att provocera? Det är en ganska onödig kommentar. Och okunnig.

Och vad händer nu?

Om rollspel baserat på Bibeln: Västerås stift gav ut Quo Vadis? som utspelas ungefär samtidigt med Nya testamentets Apostlagärningarna om jag minns rätt. Och änglar finns det massor med spel om, likaså om demoner. Och Hillfolk utspelas väl i det som blev Palestina? Men renodlat Gamla...

Fantasy! har varit de av alla post-DoD-spel som lyckats bäst med att återskapa den sorts spelkänsla som jag kände som ny fantasy-rollspelare. Reglerna är inte så märkvärdiga, men Morcar, startmiljön. är underbar. Många trevliga äventyr finns det också.

Den nya norska utgåvan är innehållsligt likadan – men på bättre papper. Därmed behövs ingen ny översättning. Eller jo, kanske det – den engelska utgåvan valde ju bort en del av den norska, och lade till annat. Så den är ju egentligen en egen version snarare än en rak översättning. Och färg &...

Jag tillhör skaran som nog egentligen inte gillar superkrafter; ju mer av varan, ju mindre intressanta blir figurerna. Batman och hans skurkar är därför i en klass för sig, och Jokern favoritskurken (särskilt i filmen Joker med Joaquin Phoenix). Så min röst går till DC.

Ok, nu får det vara klart. Regler och äventyr i ett. Men inga bilder – de fick inte plats. Håll till godo!

Superkrafterna i sig mest är effekt; att bygga ett spel på vilka du har och vad du kan göra med dem blir liksom inte alls så särkilt kul (DoD på höga levels typ, men utan att ha spelat rollpersonen på vägen fram dit, dvs innan hen blev ganska ointressant) – och liknar inte alls det som sker i de...