Search results

Desto mer regellätta spel jag spelar desto bättre tycker jag att det är med en något större grupp. 5 spelare skulle jag säga är optimalt. Ner till 3 spelare kan vara okej om det är drivna personer. Fler än 6 spelare är verkligen inget att rekommendera. Kan tillägga att jag upplever en viss...

Inte en lösning jag skulle välja. I OSR ska spelledaren vara en opartisk domare, inte en motståndare, och rollpersonerna bör därför automatiskt få information om uppenbara saker som till exempel en kraftig stank. Att klura ut vad det är för slags stank skulle däremot kunna ta lite tid och kräva...

Vad är nackdelen med att behöva fråga menar du? Det är ju inte en fråga för att försöka aktivera annars passiva spelare (vilket åtminstone jag skulle tycka kändes tråkigt) utan en signal om att SL sagt det hen ville säga och att det nu är spelarna som har ordet. Lite som när ett trafikljus...

+1 på den. Jag brukar ha som ambition att hålla beskrivningar hyggligt korta. Det underlättar för otåliga spelare. Jag brukar även använda de magiska orden "vad gör ni?" för att signalera när en beskrivning är slut. Då vet spelarna när det är dags för dem att göra sin grej.

Nu har även jag sett nya Spindelmannen, alltså Spider-Man: No Way Home. Det var en schysst film. Rikligt med kopplingar till tidigare Spindelmannen-filmer vilket var trevligt. Samtidigt påminde det mig om hur bra jag tycker att Tobey Maguire var i rollen. Filmen lägger heller inget större fokus...

Jag upplever att tonen förändrats mycket bara under den korta (nåja) tid jag hängt här. Innan off topic-forumet stängde var det mycket mer bråk, och bråken spillde ofta över från tråd till tråd. Det måste ha varit slitsamt att vara moderator då.

Fan vad unga dom flesta är!

Är det någon fler som reagerat på att Boba Fett utan hjälm är tämligen lik Robert Aschberg?

Skräckiga saker är inte min kopp te (vilket gör det högst ironiskt att jag hört andra beskriva De fördömda "som om Stephen King skrivit västern") men jag kan låna Creepypodden ett öra i alla fall. Den kanske överraskar på ett positivt sätt. :)

Så ser inte jag det. Just pressade slag - alltså År Noll-varianten - har jag bara stött på i samband med sandlådespel. Jag har även spelat med liknande mekaniker i andra spel men det har för den skulle inte nödvändigtvis varit rälsat. Spelarna har valt vad rollpersonerna ska göra, och när de ska...

Bra ämne. Jag följer diskussionen med intresse. Mitt problem med pressade slag består egentligen av två delar. Det ena är just tråden ämne. Det andra är att "slå - misslyckas - bestämma sig för att pressa (eller vilket är vanligt i andra spel; spendera en metavaluta) - slå om - lyckas eller...

Medhåll. Jag följer Effekt, Fear of a Black Dragon, Fummelpodden, Nordnordost, Signaler från zonen, Spelhyllan, Spelsnackarna och lyssnar även sporadiskt på Mindy men det räcker inte. Tvingas därför lyssna på icke rollspelsrelaterade saker som P3 Dystopia, Historiepodden och mitt senaste fynd...

Ett utmärkt litet spel. Jag har precis köpt uppföljaren Queendomino och hoppas att den ska vara minst lika bra. 🙂

Ja, Coriolis har År Noll motorn. Det är ett fint spel men jag tycker inte riktigt att reglerna passar in. För övrigt är jag glatt överraskad av Warhammer Fantasy. Der är ett spel jag inte brytt mig om tidigare men som varit riktigt roligt att spela. Spelvärlden är väldigt innehållsrik och...

+1 på UVG. Det är väldigt snyggt och har en skön, annorlunda känsla.

Har du tittat på Into the Odd som är föregångaren till Electric Bastionland? Jag har själv inte koll på EB men gillar Into the Odd som är väldigt regellätt och inspirerande. En så kort kampanj som 10 spelmöten kan du säkert plocka ihop av färdiga äventyr med Iron Coral som finns i grundboken som...

Jag tycker inte att slutet är så illa. Visst, det är i överkant gulligt, men jag föreställer mig att de privilegierade strax därpå hittar en nödbroms att dra i och så är den gamla ordningen så gott som återställd igen.

Jag har full förståelse för spelskaparna. Tycker personligen att brottsutredningar och liknande är det absolut svåraste att göra bra i rollspel.

Jag föredrar Elysium framför Chappie. Nu var det iofs ett tag sedan jag såg den sistnämnda men jag minns den som ganska jobbig. Elysium tyckte jag däremot var helt okej, men absolut inte i klass med District 9.

Eftersom det gäller OSR tycker jag att systemagnostiskt är ett rimligt val. Många spel är som sagt väldigt lika. Metoden att beskriva ett monster som "farlig som en spindel fast odöd" är inte heller dum. Ett alternativ kan vara att ha speldata till spel X men betona hur lätt det är att...