Vår CoC-grupp bröts upp mitt under pågående kampanj pga Spelare 1 och 2, ett par som varit otroligt oengagerade, hoppade av helt plötsligt — och Spelare 3 hoppade av pga var trött på att Spelare 4 körde exakt samma schtick i exakt varje scenario, på ett sätt som skapade dålig stämning. Suck!
En sak jag funderar på är ifall folks "respekt för källmaterialet" ändras utifrån om författaren ses som en god/bra person eller inte. Ändrar man i Tolkien blir det tydligen ramaskri, men ändrar man i Lovecraft för att göra det mindre rasistiskt (t.ex. utmärkta Harlem Unbound) så är det i...
Min första erfarenhet av gnomer var i Runescape, 11-12 år gammal. Små varelser i roliga spetsiga hattar som bodde i träd och gjorde konstiga saker. Min andra erfarenhet var Baldur's Gate 2, där det finns en gnomisk cirkusledare. Kort sagt har jag aldrig fått ett gott intryck av dem.
I mina icke-Tolkien-fans-kretsar har jag uppfattat att LOTR är "gjort", avslutat. Detsamma med Star Wars före nya filmerna och Disneys alla avknoppningar, i båda fallet ev. utöver spelvärlden (och nej vanligt folk läste inga Expanded Universe-romaner).
Jag känner så här: det kan bli jättebra. Men även om det inte blir det, så kan detta vara en möjlighet, tillsammans med The Rings of Power: att världen blir mer öppen för Tolkien-adaptioner i olika varianter. Jag känner att förr kunde man adapta Tolkien lite hur som helst (se alla svenska...
Problemet ligger väl i att NFT:s dels är en scam/pyramidspel i princip, att trenden bidrar till att konstskapare får sina verk stulna, och (för mig) viktigast av allt, att det totalsabbar miljön.
För övrigt vill jag säga att det är ett (vid första anblick) smart drag att casta en svart skådespelare, Steve Toussaint, som lord Corlys Velaryon, även om det inte är "canonical".
1. Dels visar det på att det valyriska drakblodet visst kan rinna i vilka ådror som helst, utan att det ska vara...
(OT nu, men jag spelade faktiskt Nettles i ett forum-baserar rollspel för några år sedan, omedelbart i Drakdansens efterdyningar. Lyckades med konststycket att flyga till Harrenhal, finna prins Daemons fallna svärd, dramatiskt flyga till the Red Keep, återlämna svärdet till den bångstyriga...
Finns i mitt tycke OTROLIGT mycket spännande med Drakdansen; riktigt häftiga händelser som Cargylltvillingarnas duel, the Fishfeed, the Storming of the Dragonpit, the Moon of the Three Kings, och så vidare. Och trots att vi vet hur det till slut gick med huset Targaryen så gömmer sig mycket...
På tema grymhet mot djur: läser man svenska dagstidningar från sent 1800-tal blir man å andra sidan kanske lite förvånad hur utbredd djurplågeri var som brottsrubricering. Det är faktiskt förvånansvärt många som dömdes för att t.ex. piskat hästen för hårt ute på stan.
Spännande ändå hur det har gått, oavsett hudfärg, från Tolkiens (och ännu mer Peter Jacksons) bild av orchen — jag associerar med dålig hy, skabb, öppna sår, förruttnelse — till muskulösa och virila hunks med perfekt hy och så vidare.
Läste de första två-tre som 13-åring, på svenska. Hade ingen större behållning av Västerås. Återkom till Westeros som yngre vuxen och på engelska; wow!
Göta älv seglade/rodde Harald Hårdråde uppför hela vägen till Trollhättan, där han fick dra skeppen förbi vattenfallen upp till Vänern, år 1064. Många, många skepp. Så går går det även med lågteknologi och i relativt sett fientlig terräng.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.