Search results

Jag tycker oavsett att liknelsen haltar. Det är alldeles uppenbart att våld är fullständigt livsfarligt i både Bonds och Hoods världar, även om just de själva (av uppenbara orsaker) tycks osårbara. Jag förstår om man vill emulera den typen av hjälteberättelser, men lösningen är ju inte att göra...

Jag håller med. Hon är dock inte lika tråkig som vuxna (läs gubbgamla) Boba Fett, tack å lov! :)

Är de inte också uber-xenomorphs?

Det som gör strid/våld intressant för mig är just att vi vet vad det innebär. När Sture lappar till sin chef åker han hem ångest. Han har passerat en gräns. Han kommer få sparken. Kanske bli polisanmäld? Kommer han kunna få nytt jobb? Etc etc. Om våld inte är farligt (inte bara fysiskt) så...

Både Robin Hood och James Bond har dött. Berättelserna överlag är proppfulla av död och våld. Skulle säga att det är ett gemensamt tema för alla dessa.

Att våld är ofarligt eller ej närvarande är väl snarare en avvikelse? Och det är absolut mest framträdande i berättelser för eller om barn. Som de du nämner ovan. Edit: Och naturligvis i berättelser där våld inte är ett rimligt inslag.

Poängen med strid är att det är potentiellt dödligt... ;)

Ezra och Thrawn ät iofs inte med (än) men är hjälte resp. skurk. Båda män.

Estetiskt ffa, men även temat och innehållet.

Det har jag inte ens reflekterat över. Så jag skulle säga att för mig har det inte gett serien en annan känsla. Avsnitt 1-2 är väldigt mycket Star Wars.

För mig faller den på att jag inte tycker att huvudrollerna är speciellt intressanta. Men annars är den nog jämförbar med övriga tecknade Star Wars-serier.

Sedan tycker jag att både Clone Wars och Rebels till och från är förvånansvärt bra så det bör inte vara någon större uppoffring att titta på. Clone Wars har en del story arcs som håller hög kavitet medan en del är rätt fåniga. Rebels är betydligt mer jämn.

Nej. Det räcker att du vet att Ashoka var Anakins Padawan och att hon var inblandad i Rebelsgängets framgångsrika lilla krig mot Imperiet/Thrawn.

Det är en riktigt god idé. Det blir ju inte lika effektivt men den där överraskningen med att stiga iland på en nordlig koloni kanske ändå inte riktigt funkar längre (när Marjura snart finns på en nyritad Ereb Altor-karta nära dig). Skulle också säga att perioden mellan Svavalvinter och O4Ö är...

Ställde samma fråga för ett tag sedan: https://www.rollspel.nu/threads/ghiblirollspel.80121/ Var nog ungefär samma svar men tror också på något i stil med Sorcerer där man kan speca "humanity" och ersätta med vad man vill. Tror en rätt viktig grej är att få till det grafiska med.

Det fanns det, men var väl inte helt spikad. Det finns ju fler "ofullständigheter" som jag inte riktigt minns nu, men finns en tråd om det på erebaltor.se. Eller det har diskuterats där iaf.

Det gör det naturligtvis. På hobbyn generellt är den stor. Men inte riktigt på de spel jag främst har spelat.

Den historiken har du ju i Fandrakes böcker, men det är ju rätt tydligt att Äventyrsspel, och svensk rollspelshistoria, faktiskt har en helt egen tradition, om än baserad på Chaosiums BRP.

KS är ju lite oberäkneliga. Ibland glider allt igenom och ibland blir det strul.

Det ena är en ganska straightforward sak på en ö, Den svarta ankan, som väl iaf kräver ett hav, men som annars nog passar fint :) Det andra är ett stadsäventyr i Pendon (Zorakin) som kanske inte är riktigt mirth & mayhem.