Jag har börjat spela en Pacifist i D&D kampanjen jag spelar i och det är jättekul "Ledsen, men min religion accepterar zombier som en livsform så jag kan inte anfalla dem heller...". För att kompensera för min brist på våld har jag byggt en superhelare/buffare/de-buffare och bidrar nog mer till...
Jag hade inte börjat sakta, då ser man alla felen med allt. Börja med att de kastar sig ifrån ett slott som exploderar bakom dem eftersom drakar skjuter eld på det. Sedan ninja fight upp ut vallgraven följt av att de rider gripar och enhörningar genom alvskogen.
Vad gillar de? Jag hade en grupp som jag körde D&D baserat på Disney för eftersom det är något de alla gillar. Så välj något du vet att de gillar och sedan kör fullt ut på det så bra som du kan. Äventyret är mindre viktigt än att du kör på vad du vet att de gillar.
Det här är en intressant tanke. Necrons vore ju helt opåverkade av sjukdomar så där fungerar det inte. Men Tyraniderna skulle tekniskt sätt kunna slåss ut av en sjukdom, även om det är osannolikt. Det är osannolikt av två anledningar. Först eftersom Tyraniderna anpassa sig efter saker som skadar...
The webway är byggd i warpen så de behöver fortfarande warpen för resor. De vore dock helt opåverkade av kejsarens död. Så länge han inte Star childar alltså.
Det finns bara två huvudkandidater. Tyranids har fyllt åtminstone en helt annan galax med antydningarna att de flytt minst tre. Om de rullar in med tillräckliga nummer för att sluka all biomassa och atmosfär i galaxen så vinner de. Sedan antyds det att Tyraniderna flyr ifrån ett ännu värre hot i...
Så här är det, jag har ingenting emot ifall spelare i min Way of the Inquisition kampanj läser i den här tråden. Men jag har personligen noll och inget emot "spoilers" heller. Så vill ni inte råka få hints om saker som kan komma längre fram i kampanjen så vik bara bort er blick ifrån Kejsaren...
Både Wushu RPG och Cthulhu dark har regelböcker på bara ett par sidor, jag tror hela Cthulhu dark är 4 sidor långt. Men de har fortfarande tekniskt sätt regelböcker. Men när jag har kört dem på konvent har jag utan problem sammanfattat alla regler relevanta för spelarna på deras character...
Det där är riktigt, riktigt tråkiga titlar. Lektor i moderna runor är hundratals gånger bättre än de där titlarna eftersom det får mig att skratta lite. De officiella titlarna är bara kassa.
I spel där det inte finns någon givet slut, när slutar du spela en karaktär? Eller slutar du inte spela en karaktär förrän antingen kampanjen slutar eller karaktären dör?
Jag har slutat spela karaktärer där hela grejen med karaktären var en existentiell fråga (Vad betyder tro för den här...
Tack för råden Rhodryn :D Jag tror efter att ha läst om vikten av att ha fler karaktärer att jag ska göra om min lista som just nu består av världens dyraste Possesed och killar lika tungt utrustade som chaos warriors...
Har någon av er spelat det? Gillar ni det?
Jag har läst igenom regelböckerna och börjat planera ett Slaanesh inspirerat warband. Några tips eller saker man bör veta innan jag börjar spela? Och har ni några bra historier om lemlästningar i de fördömdasstad?
D&D: Kapitalism är den starkaste drivkraften för spelarkaraktärer och kapitalism ger också bäst resultat.
Call/Dark/Trail of Cthulhu: Är antingen nihilistiskt eller existentialistiskt och fungerar utmärkt som ett halv fullt/tomt vattenglas.
Warhammer40k rpg:s: Totalitarianism är jävligt...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.