<I>Det närmsta vi har alver i vår svenska folklore är väl älvor, och dom ansågs ju inte vara särskilt trevliga iofs, men de hade knappast särskilt mycket med stenar och stubbar att göra heller, mer med dimmiga daggvåta ängsmarker.</I>
Nja, det där med att det är älvorna som dansar på dimmiga...