Search results

Jag tycker ju inte det själv, men det är lite som att fråga en nykterist vilket vin du ska ha till maten. De två "versioner" som finns av one-shotten Grand Slam som vi körde i min grupp under pandemin är ett rätt intressant exempel tycker jag. Det här var mina startanteckningar: Utöver dem...

Det här tror jag är det absolut vanligaste, och på närmast alla tänkbara sätt även det bästa.

Draftkortleken har visat sig vara en lite större utmaning än jag först tänkte. Det blir problematiskt om resultat säger emot varandra allt för mycket (inom gruppen; inte för samma rollperson). Det kan också bli problematiskt att inkludera vissa alternativ helt enkelt för att alternativen i sig...

Det känns dock som ditt svar handlade mer om "dökött"-konversationen än om något annat? Har inte oponerat mig mot mängd text, utöver att säga att det i vissa grupper påverkar sannolikheten att något faktiskt tas till ett spelbord. Det är ju trots allt rätt stor skillnad på en pamflettdunge och...

Spelar det så stor roll egentligen? Är det något centralt som uppnås av att vara mot påståendet att äventyr gör ett skitbra jobb med fyra av fem teoretiska subhobbies, för att det finns en femte som du inte håller med om? Det jag uppskattade med det här perspektivet, helt för egen del, är att...

Tråden och tråden. De allra flesta pratar om äventyr som något skrivet—kommersiellt, från konvent eller andra sammanhang, eller hemmasnickrat. Jag tror ju det också är en styrka i många lägen. Vi kan diskutera hur er grupp klarade av Mistaken Identity vs hur vår grupp gjorde det, och vi kan...

Just så! Tycker det tråkigaste med diskussioner av det här slaget är att, om ett exempel överhuvudtaget anges, så tillåts sedan inga nyanser och exemplen används som dementier. Ingen är intresserad av att läsa någonting välvilligt, trots att vi diskuterat saker här i 25 år och vet att det som...

Men vet du vad ett äventyr är?!

Mycket speldesign är ju reduktionistisk och derivativ. En kombination som är högst olycklig.

Framförallt är det väl lättare att se vad som är valfritt i en splatbook av något slag än det kan vara i ett äventyr. Det kanske är rimligt att strunta i kapitlet om vårstormar när ni spelar på sensommaren; men vad händer om ni hoppar över Kapitel 2 och går direkt till Kapitel 3? Vad missar ni...

Är det ett påstående som gjorts av någon, undrar jag? Det här började alltså bara som en reflektion utifrån det rollspelspåven skrev: att äventyr är den bästa rollspelstexten.

Lägst startsträcka, helt klart. Men improvisation kräver rätt mycket buy-in det med. Väldigt många av de grupper där jag spelat/spellett har inte varit jättebekväma med att improvisera. Så ren improvisation hade då snarare sänkt spelbarheten. Att hitta en grupps idealspel i termer av spelbarhet...

Det medför ju då att du är okej med att en SL eller ett kampanjmaterial säger "nej", exempelvis! Kampanjmaterial tänkte jag inte ens på. Lägger till den till posten.

Spelbarhet är ju uppenbart individuell och/eller gruppdynamisk. Men jag föreställer mig ändå (anekdotiskt) att skrivna äventyr behöver passa sin grupp. Den grupp som har svinkul med Törnetronen kanske studsar bort från Ikonernas nåd, eller tvärtom. Spelbarheten minskar i förhållande till...

Det går att se ännu enklare än så. Hur "spelbart" något är relaterar till hur sannolikt det är att det spelas. Varje extra steg sänker sannolikheten, åtminstone i de grupper där jag spelar. Om någon måste plugga in sig på ett äventyr, låt säga, så minskar det sannolikheten. Om någon måste lära...

Efter att ha läst mer i tråden om den bästa rollspelstexten slår det mig att mitt centrala problem med sånt som ger mig problem är vem som får säga nej och hur arbiträrt det tillåts vara. Att "säga nej" innebär här allt som kan motsäga, blockera, skifta intentioner, ändra riktning, etc. Det...

Känns som att cherry-picka problematiken lite? För mig är mysterier och platser nästan mindre spelbara än den typ av äventyr du beskriver. Mysterier har lösningar, platser har beskrivningar; saker som måste förmedlas, ofta läsas i förväg, och inte helt sällan kan bli fel under spel på olika sätt...

Just Call of Cthulhu har jag ju spelat en del, och där har jag alltid upplevt att grundboken och äventyren närmast är helt olika saker. Reglerna säger åt dig att bli inspirerad av Lovecraft och ger dig sedan en rätt generell bas (BRP, trots allt) för hur du kan hantera situationer. CoC fick mig...

Bland rollspelare av en lite äldre generation kan den nog vara det. Personligen har jag spellett den två gånger, och båda gånger med grupper som var obekanta med källmaterialet. Vilket jag personligen tror är bättre än att spela den med Lovecraftfans. :D

Gjorde något vagt liknande i ett projekt för några år sedan. Där handlade det mindre om några exakta siffror och mer övergripande. Slå 10T6 och placera ut dem, en per "ruta" för att generera dina siffervärden. Fyll i var du bodde (stad och enklav, i det spelet) och vad din huvdsakliga syssla...