Search results

Jag kräver mina spelare på svar kring detta så jag kan fokusera preppen åt rätt håll. Blir så mycket enklare för mig då.

Igår avslutades gårdagens by, rollpersonerna introducerade Ukka och Thorendil för tidsfickan och övertalade dem att följa med upp i tornet. Med två extra mål blev Ix en hanterbar fight, men det efterföljande förräderiet sved. RP gick dock segrande ut ur detta och med hela tre nya formelböcker...

Jag håller med att de inte borde behöva mer i början. Se till att Leanara söker kontakt med dem och drar sitt spiel när de är i Utkante första gången, och pusha dem lite mot riddaren första eller andra gången de är där. Man behöver inte överösa dem med information, men när de väl har chansen...

Senast drack jag tydligen upp allt rödvin, om det händer igen går jag hem… så kan du pusha för mer och bättre rödvin också…

Jag, och Kartellhörnan kommer

Jag har svårt att känna annat än rå glädje, lycka och kärlek kring boken.

Vi har ställt in ett spelmöte och det efter spenderades vilsna i skogen. Därför har de bara hunnit med att kliva in och uppleva första loopen. Ix funderar jag lite på hur jag ska hantera. Jag tror jag faktiskt kanske nerfar Ix lite så att en fight blir mer möjlig, alternativt låter tiden ta...

Varför använder du inte det som redan finns med?

De där två har jag lyckats med tidigare utan problem, konstigt

Eftersom det var jag som tog upp det här spåret så vill jag påpeka att det generellt är få personer som är/verkar lika dryga ansikte mot ansikte som i diskussioner online. Indierummet är ju medvetet (antar jag) designat för att att vara tillmötesgående mot nya spelare. Det är inte alls samma...

Spel som ofta är designade för att spela en enda gång säljer nog generellt sämre än norm-spelen som är designade för att spela flera gånger i längre kampanjer. Oavsett vem som gjort dem och vad de kallas. Anekdotiskt och självreflekterande: Som spelskapare har jag några halvfärdiga spel...

Var det en våg från början eller var det en storm i ett vattenglas? Eller kanske ”en krusning på en vattenpöl”? Det finns ju gott om engelskspråkiga spelskapare som faktiskt försörjer sig på att skapa sådana här spel och som alltså har tiden och motivationen att fortsätta och att hålla rörelsen...

I min erfarenhet: A: Gruppen. B: Nej, men det är ju skönt att bli belönad, och genom att belöna det man vill fokusera på så tror jag att fokuset kan styras. Det betyder ju inte att man tar bort allt annat man vill ha med. C: Vem har föreslagit detta? Om man med XP försöker tvinga sina spelare...

WRNU uttalas ju ”forumet” ???

XP for Quests är ju det rätta om man vill spela en kampanj med hjältar känner jag. Det är inte riktigt samma sak som milstenar, men nära.

The Legend of Mother Sarah tycker jag är en ofta förbisedd postapocmanga, trots att den är skriven av Katsuhiro Otomo

tack för att du kallade Chronopia för ett äldre svenskt rollspel. Nu kryper det nog i rynkorna på nacken för många forumanvändare!

Det gjorde det inte, men då förstår jag.

Läste den i mellanstadiet någon gång och minns den som spännande. Har funderat på att göra ett återbesök och då kanske BBCs radiodrama blir perfekt.

Där har jag absolut helt andra erfarenheter och upplevelser. Att säga ”ni får XP för att hitta skatter, inte slå ihjäl monster” har 100% påverkat hur flera olika grupper tar sig an spelet.