Rising
Vila i frid
Först: Jag tänker inte förstöra några scener i filmen för de som tänker se den och som resonerar som jag (att det inte gör så mycket att få höra om en films koncept i stort - så länge som inga riktiga hemligheter avslöjas på förhand) - men jag markerar ändå hela skiten med en "spoiler"-tag eftersom inte alla är så smarta som jag. Tvärtom så tror jag att den här tråden kan hjälpa till att göra filmupplevelsen bättre, för jag måste helt klart ha sett den här filmen med den bästa av utgångspunkter.
Överallt på forum läser jag nämligen om hur folk har varit besvikna på filmen och hur den har kört både licenserna i botten. Jag tycker tvärtemot att den - efter premisserna - klarat jobbet riktigt bra.
Vilka är då premisserna?
Låt oss börja med att se på de olika licenserna var och en för sig. Alien 1 & 2 är klassiker och de flesta gillar dem båda, även om man kan vara oöverrens om vilken av de tu som är bäst. Alien 3 är de flesta kluvna till och fyran är en ren katastrof. Predator-filmerna är å andra sidan rätt jämna i mina ögon. Jag såg tvåan före den första filmen - och jag tycker att de etablerade predatormonstret riktigt häftigt i den filmen. Dessutom var de skickliga på att skildra staden som en djungel (med alla sköna voodoogangsters och så) - visserligen på ett fjortistöntigt sätt, men jag gillar fjortistöntigheter (och Alien 2 är å andra sidan också en extremt fjortistöntig film).
Alien-licensen har således mest att vinna på ett lyckat samarbete mellan genrerna, medan predatorlicensen har en hög lägstanivå. De flestas åsikter om hur dessa monster skall kunna drabba samman med varandra går att sammanfatta antingen med förnuftet "en predator har så bra vapen och IR-syn att han borde kunna blästra hundratals aliens utan en skråma" eller hjärtat, såsom tecknaren Simon Bisley en gång gjorde; "alienvarelserna är så tuffa att de skulle spöa skiten ur den där löjliga predatorn".
Jag visste EN sak innan jag såg AVP; och det var att både alienvarelserna och predatorn skulle få döda många människor vardera, och att de båda skulle få utdela jämnmycket stryk mot varandra. För att uppnå detta gjorde man ett smart drag i filmen: Vi får nämligen inte se en utan många predatorer, och de är ynglingar på mandomsprov, så det är okej om de har problem mot alienvarelserna. De dödar varandra i ungefär jämna antal.
Ett annat problem var det här med jägare-byte. I alienfilmerna har vi fått se människor med högteknologi gå bet mot lågteknologiska, primitiva vilddjur. I den första predatorfilmen så står predatorn för högteknologin och Arnold vinner genom att använda lågteknologiska fällor och genom att smörja in sig med lera. I serien "alien versus predator" så har jag för mig att mötet sker i rymden, men det skulle på något vis ta udden av predatorlicensen: Vad är det för häftigt med en högteknologi-rymdvarelse om själva människorna har likvärdig högteknologi till sitt förfogande?
Filmen AVP utspelas därför i nutid, och det tycker jag var ett genidrag. Inte minst för att det var lite oväntat. (Det är iofs en av ytterst få överraskningar i hela filmen - men varje liten pärla räknas) Problemet är förstås att de behöver släppa lös aliens på jorden i vår nutid utan att det ska sabba alienlicensen. Man har kommit på en lösning som... Tja, om man är en viktigpetter så kommer förmodligen ens huvud att explodera mitt under filmen. Jag tyckte att lösningen kunde ha varit mycket sämre. Det jag gillar var att de verkligen vävde ihop människor + aliens + predators på ett starkt sätt, så att den här filmen inte bara skulle handla om ett lyckligt sammanträffande där våra tre raser bara råkade snubbla över varandra samtidigt. De gjorde så gott de kunde, och deras lösning blev att hmmm... jag spoilertaggar det här: <table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD"> Manusförfattarens lösning var att placera en inkapyramid på antarktis där predatorvarelserna i tidernas begynnelse offrade människor till facehuggers för att sedan kunna jaga alienvarelser. </font></td></tr></table> Sluta skratta.
Att predatorvarelserna ser prestationen att dräpa en alienvarelse som den högsta jägarbedriften - det känns helt logiskt och mycket häftigt i mina ögon, och att filmen för det mesta utspelas bland snö och rusk gör att man har en rätt dramatisk setting som ockå enkelt kan sudda ut alla spår av alienvarelserna så att alienlicensen bevaras. (Det finns dock en rätt stark koppling mellan AVP och alienfilmerna (kolla bland skådespelarna så ser du vilken) medan det saknas referenser till predatorfilmerna)
Annars är filmen mest en uppradning av scener som man förväntar sig från båda licenser: Fastslemmade människor framför facehugger-ägg, människor som skriker in i en värmekänslig kamera innan de blir spetsade av predatorspjut, syra, nätskjutare, bett genom folks huvuden, människor som hängs upp i taken, plötsliga svansattacker, predatorer som kopplar bort sina dreads innan de lyfter på sina ansiktsskydd, osv. På några håll så blandas de båda världarna på intressanta sätt och mer eller mindre oväntande (nej, egentligen inte) saker händer, men mest så får man vad man betalar för. Det här är en nördfilm som infriar de mest nördiga önskemålen, varken mer eller mindre.
Man får se både aliens och predators vara häftiga (även om jag tycker predatorerna är något ballare än alienserna) och man får se både aliens och predatorer vara filmens antagonister och vara de som skrämmer publiken (i början så är det predatorerna som är filmens "monster" - mot slutet så är det istället alienserma som tar denna roll (och där vinner aliens lätt)).
De väger upp licenserna bra, och båda varelser ser snygga ut på duken. Jag tycker att det är skönt att få se alienserna datoranimeras snyggt för en gångs skull, och även om filmen är väl mörk så tycker jag det bara är bra - monsteraction är ändå snyggast när den blir lite suggestiv. Snön är förresten en mästerdrag, jag önskar att det kunde ha snöat hela filmen igenom.
Så, se inte filmen med någon töntig utgångspunkt, utan se det som en kul happening där två licenser möts. Då är den helt okej.
Dåliga saker:
- PG 13 = inga svordomar och knappt något blod (förutom ljusgrönt eller frätande sådant).
- Byggnaden där det mesta utspelas.
- Alla banala människoporträtt.
- De "humoristiska" replikerna.
- Facehuggernas embryo som läggs i människors magar hoppar ut ur deras bröstkorgar lite väl snabbt.
- Predatorernas slakt på människor i början.
Bra saker:
- Ingen robot (mest uttjatade klyschan i aliens-licensen)
- Ingen "nu ska jag läka mig"-scen (mest uttjade i predator-licensen)
- Slutet
- Att man gjort båda licenser rättvisa och balanserat dem på bra vis.
Förvänta er inget mästerverk, och håll inte på och viktigpettra (ingen gillar viktigpettrar ändå) men som myspysunderhållning för tillbakalutade snubbar som jag så är det en helt okej rulle.
Överallt på forum läser jag nämligen om hur folk har varit besvikna på filmen och hur den har kört både licenserna i botten. Jag tycker tvärtemot att den - efter premisserna - klarat jobbet riktigt bra.
Vilka är då premisserna?
Låt oss börja med att se på de olika licenserna var och en för sig. Alien 1 & 2 är klassiker och de flesta gillar dem båda, även om man kan vara oöverrens om vilken av de tu som är bäst. Alien 3 är de flesta kluvna till och fyran är en ren katastrof. Predator-filmerna är å andra sidan rätt jämna i mina ögon. Jag såg tvåan före den första filmen - och jag tycker att de etablerade predatormonstret riktigt häftigt i den filmen. Dessutom var de skickliga på att skildra staden som en djungel (med alla sköna voodoogangsters och så) - visserligen på ett fjortistöntigt sätt, men jag gillar fjortistöntigheter (och Alien 2 är å andra sidan också en extremt fjortistöntig film).
Alien-licensen har således mest att vinna på ett lyckat samarbete mellan genrerna, medan predatorlicensen har en hög lägstanivå. De flestas åsikter om hur dessa monster skall kunna drabba samman med varandra går att sammanfatta antingen med förnuftet "en predator har så bra vapen och IR-syn att han borde kunna blästra hundratals aliens utan en skråma" eller hjärtat, såsom tecknaren Simon Bisley en gång gjorde; "alienvarelserna är så tuffa att de skulle spöa skiten ur den där löjliga predatorn".
Jag visste EN sak innan jag såg AVP; och det var att både alienvarelserna och predatorn skulle få döda många människor vardera, och att de båda skulle få utdela jämnmycket stryk mot varandra. För att uppnå detta gjorde man ett smart drag i filmen: Vi får nämligen inte se en utan många predatorer, och de är ynglingar på mandomsprov, så det är okej om de har problem mot alienvarelserna. De dödar varandra i ungefär jämna antal.
Ett annat problem var det här med jägare-byte. I alienfilmerna har vi fått se människor med högteknologi gå bet mot lågteknologiska, primitiva vilddjur. I den första predatorfilmen så står predatorn för högteknologin och Arnold vinner genom att använda lågteknologiska fällor och genom att smörja in sig med lera. I serien "alien versus predator" så har jag för mig att mötet sker i rymden, men det skulle på något vis ta udden av predatorlicensen: Vad är det för häftigt med en högteknologi-rymdvarelse om själva människorna har likvärdig högteknologi till sitt förfogande?
Filmen AVP utspelas därför i nutid, och det tycker jag var ett genidrag. Inte minst för att det var lite oväntat. (Det är iofs en av ytterst få överraskningar i hela filmen - men varje liten pärla räknas) Problemet är förstås att de behöver släppa lös aliens på jorden i vår nutid utan att det ska sabba alienlicensen. Man har kommit på en lösning som... Tja, om man är en viktigpetter så kommer förmodligen ens huvud att explodera mitt under filmen. Jag tyckte att lösningen kunde ha varit mycket sämre. Det jag gillar var att de verkligen vävde ihop människor + aliens + predators på ett starkt sätt, så att den här filmen inte bara skulle handla om ett lyckligt sammanträffande där våra tre raser bara råkade snubbla över varandra samtidigt. De gjorde så gott de kunde, och deras lösning blev att hmmm... jag spoilertaggar det här: <table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD"> Manusförfattarens lösning var att placera en inkapyramid på antarktis där predatorvarelserna i tidernas begynnelse offrade människor till facehuggers för att sedan kunna jaga alienvarelser. </font></td></tr></table> Sluta skratta.
Att predatorvarelserna ser prestationen att dräpa en alienvarelse som den högsta jägarbedriften - det känns helt logiskt och mycket häftigt i mina ögon, och att filmen för det mesta utspelas bland snö och rusk gör att man har en rätt dramatisk setting som ockå enkelt kan sudda ut alla spår av alienvarelserna så att alienlicensen bevaras. (Det finns dock en rätt stark koppling mellan AVP och alienfilmerna (kolla bland skådespelarna så ser du vilken) medan det saknas referenser till predatorfilmerna)
Annars är filmen mest en uppradning av scener som man förväntar sig från båda licenser: Fastslemmade människor framför facehugger-ägg, människor som skriker in i en värmekänslig kamera innan de blir spetsade av predatorspjut, syra, nätskjutare, bett genom folks huvuden, människor som hängs upp i taken, plötsliga svansattacker, predatorer som kopplar bort sina dreads innan de lyfter på sina ansiktsskydd, osv. På några håll så blandas de båda världarna på intressanta sätt och mer eller mindre oväntande (nej, egentligen inte) saker händer, men mest så får man vad man betalar för. Det här är en nördfilm som infriar de mest nördiga önskemålen, varken mer eller mindre.
Man får se både aliens och predators vara häftiga (även om jag tycker predatorerna är något ballare än alienserna) och man får se både aliens och predatorer vara filmens antagonister och vara de som skrämmer publiken (i början så är det predatorerna som är filmens "monster" - mot slutet så är det istället alienserma som tar denna roll (och där vinner aliens lätt)).
De väger upp licenserna bra, och båda varelser ser snygga ut på duken. Jag tycker att det är skönt att få se alienserna datoranimeras snyggt för en gångs skull, och även om filmen är väl mörk så tycker jag det bara är bra - monsteraction är ändå snyggast när den blir lite suggestiv. Snön är förresten en mästerdrag, jag önskar att det kunde ha snöat hela filmen igenom.
Så, se inte filmen med någon töntig utgångspunkt, utan se det som en kul happening där två licenser möts. Då är den helt okej.
Dåliga saker:
- PG 13 = inga svordomar och knappt något blod (förutom ljusgrönt eller frätande sådant).
- Byggnaden där det mesta utspelas.
- Alla banala människoporträtt.
- De "humoristiska" replikerna.
- Facehuggernas embryo som läggs i människors magar hoppar ut ur deras bröstkorgar lite väl snabbt.
- Predatorernas slakt på människor i början.
Bra saker:
- Ingen robot (mest uttjatade klyschan i aliens-licensen)
- Ingen "nu ska jag läka mig"-scen (mest uttjade i predator-licensen)
- Slutet
- Att man gjort båda licenser rättvisa och balanserat dem på bra vis.
Förvänta er inget mästerverk, och håll inte på och viktigpettra (ingen gillar viktigpettrar ändå) men som myspysunderhållning för tillbakalutade snubbar som jag så är det en helt okej rulle.