Nekromanti Ännu ett konstigt spelsätt

[LukeFagwalker]

Nu har det ju diskuterats ett par alternativa spelsätt med multipla karaktärer och fler spelledare. när jag läste dessa trådar kom jag på ett nytt(?) sätt man skulle kunna spela rollspel.

Stafettrollspel:

många av er har säkert gjort staffetskrivning i skolan. man börjar på vars en saga och efter en stund så skickar man vidare sin saga och fortsätter på nästa.

stafettrollspel fungerar då så att man har en spelledare och ett par spelare. spelarna gör vars en karaktär och spelledaren skriver en bit på ett äventyr. man spelar en kväll men till nästa byter man så att en av spelarna fortsätter att skriva på äventyret. och spelarna byter karaktär så att man efter ett par kvällar både har spelledit, skrivit en bit på ett äventyr samt spelat samtliga karaktärer i det.

kom på detta spelsätt nyss så det är inte på något sätt testat eller så men vad tror ni om idéen.

 

[Jambu]

Jag har spelat något liknande, men då bytte vi, de tre spelarna, spelledarplatsen exakt var femtonde minut och inte efter varje spelmöte. Det blev som man kanske kan gissa ett rätt så oseriöst (på båda sätten) spel, med några magknipande plottwists! Jag vet att man kan spela så att man även byter roll vid varje byte (ie: "Det har gått 15 minuter! Alla flyttar sig ett steg till höger!"), men när vi spelade så spelade man sin roll som vanligt 2/3 av tiden och som SLP 1/3 av tiden.

Om jag inte minns fel så använder rollspelet NeoViking, ett spel som inte ligger så högt upp på en skala av seriositet, detta spelsätt såväl som något mer spel vars namn jag inte minns... Även där var det menat att man skulle byta SL ofta (när den gamla fick slut på idéer är ju en bra tid att byta), och även byta roll.

 

[Rickard]

"kom på detta spelsätt nyss så det är inte på något sätt testat eller så men vad tror ni om idéen."
Något jag tänker på är att alla rollspelare är inte lämpliga som spelledare. Antingen har de inte vanan eller så har de inte lusten och seriositeten.

Vi testade det här när vi var yngre en gång och vi hade samma tillvägagångssätt som Jambu. Det blev inte ett särskilt seriöst DoD-tillfälle. Har för mig att vi avbröt efter drygt en timme, då det helt ballat ur. Minns särskilt tydligt när han som hade hand om klockan tittade efter tiden, såg att det var bara några sekunder kvar så snabbt som tusan så drog han(s rollperson) ner byxorna, stoppade upp yxan i arslet, drog upp sitt dvärgskägg över huvudet och hoppade runt i en dans. Sedan ringde klockan (en äggklocka) och han lämnade förnöjt över karaktären till killen till vänster.

Visst, det kanske kan bli seriöst om man genomför det rätt. Om man inte har något genomgående tema så finns det i alla fall ett gäng nackdelar med det här. Dels så är det inte särskilt roligt att ta över någon annans karaktär, då den personen i regel har ett annat sätt att skriva rollpersoner på. Dels så får man ingen direkt anknytning till karaktären, så man skiter lite i vad som händer med den. Dels så finns det risk (eller så är det en "feature") för att spelledaren favoriserar den rollperson som han/hon först skapat.

Jag skulle kunna tänka mig att man hade ett litet annorlunda tema, där man kanske spelar andeparasiter som kan ta över andras kroppar och att alla personer har ett givet mål med sin andeparasit. Parasiten har sin personlighet (så spelaren får en anknytning) men kan ändå inte betvinga sin värd fullt ut, så några utav kroppens personlighetsdrag som de tar över behålls. Man skulle även kunna tänka sig att man spelar något mechspel där mechen har en biologisk AI och därmed inte vill göra vissa saker som människan inuti mechen tänker sig. Det jag tänkte var att innan varje nytt speltillfälle så får man välja en ny värd/mech och köra sin "parasit" i den kroppen. Jämför med ett fightingspel där spelaren får välja sin kämpe innan striden.

/Han som tycker denna greamlin --> är lika menlös som -smileyn

 

[MrG]

Tror inte jag har provat på det sättet, ännu ;-)

Men har haft gästspelledare som kommit in och körde ett tillfälle i pågående kampanj (var på jag spelade), spelat med konsultspelare (som tog rollerna vars spelare inte var på plats) och spelledarbiten känns lite lik det som ibland händer när man tagteamsspelleder. Och tanken har vissa likheter med några samberättarspel.

Kul koncept dock, ska testas vid tillfälle...

 

[Renfield]

I min grupp har vi ägnat oss åt lite sådana spelkvällar. Första gången var det helt taget ur luften. Jag SLade som vanligt, men var kopiöst trött, och när jag för tredje gången somnat i fåtöljen med kaffekoppen i handen utbrast bara en spelare
"Nej, nu gör jag fan stadskupp! Nu är jag spelledare!"
..varpå han välte ur mig ur fåtöljen och bara abrupt började SLa där vi varit. Jag blev rätt paff, liksom alla andra i gruppen, men vi kom på några sekunder fram till att det nog var en bra idé, så vi körde på. Jag tog över hans rollperson i den mån jag höll mig vaken, och han körde på, utan att veta vad jag hade haft för planer med något.
Efter detta tillfället har det hänt fler gånger att någon blivit trött eller fått slut på idéer, och vi bara har bytt SL. Oftast så har det då varit 2 SLs per tillfälle, men ibland har det spontant blivit 3. Vi har också haft spelkvällar då vi bestämt att vi spelar en viss tid med varje person som SL, men det har inte gått lika bra, då kvalitén på rollspelandet har sänkts enormt när en ovan spelare/spelledare hamnat i SLsitsen.

Det har dock blivit väldigt intressanta plottar, som har fångat mycket av det bästa med båda personers sätt att tänka. Jag har en tendens till att vara allt för jordnära jämfört med vad min grupp vill ha, med för många SLPs, för mycket snack, och för lite action. Den andra erfarna SLn däremot, är tvärtom. Så när vi tar över varandras saker blir det en frisk blandning, som känns spännande.

 

[LukeFagwalker]

jag menar att man ska byta efter varje speltillfälle. om man byter en gång i timmen förstår jag att det blir lite oseriöst.

 

[Johan K]

Well, just det att alal skriver en del av historian kan nog vara både kul & spännande. Eftersom alal har lite olika sätt på att skriva, olika syn på vad ett äventyr skall/bör inehålla. Så tillslut så kan man ha fått ihop en trevlig historia.
Dock vad jag inte skulel göra är att man byter karaktär till varie spelomgång. Förmin del så är jag en sådandär som gilalr att ha samam karaktär länge & låta hom växa som jag vill. Den grejer förlorar man ju stenhård på det sättet som du nämner.

/ Johan K, som sitter & avnjuter ett glas julmust