De prejudikat som jag känner till (samt all litteratur i ämnet) visar med hela handen att bilden under inga omständigheter kan anses som upphovsrättskyddad - se t.ex. HDs dom T 218-02 från förra året . Ett bild som är så påtagligt banal skall inte kunna anses som upphovsrättskyddad, skulle kravet på skydd ställas så lågt skulle upphovsrätten förvandlas till ett rent gissel.
Nekromanti Är detta brot mot upphovsrättslagen?
- Thread starter han göte
- Start date
tja, det där gäller inte i det här fallet om jag förstått rätt, det spelar ingen roll att man använder ett fotografi som förlaga, och en illustration t.ex. i ett uppslagsverk som föreställer en relvolver har helt klart upphovsrätt, även om illustratören använt ett maner som påminner om en teknisk ritning. (som även exemplet i den här tråden)
Det där rättsfallet du tog upp handlade om några kvadrater med mått, vilket knappast kan kallas för illustration. Så jag tycker det helt saknar relevans här.
Kan nämnas att jag jobbar med och nära illustratörer varje dag, och vi ständigt diskuterar såna här frågor.
Det där rättsfallet du tog upp handlade om några kvadrater med mått, vilket knappast kan kallas för illustration. Så jag tycker det helt saknar relevans här.
Kan nämnas att jag jobbar med och nära illustratörer varje dag, och vi ständigt diskuterar såna här frågor.
tja, det där gäller inte i det här fallet om jag förstått rätt, det spelar ingen roll att man använder ett fotografi som förlaga, och en illustration t.ex. i ett uppslagsverk som föreställer en revolver har helt klart upphovsrätt, även om illustratören använt ett maner som påminner om en teknisk ritning. (som även exemplet i den här tråden)
Relevansen med det citerade rättsfallet är att det gör klart att:
a) man inte kan hävda att bara för att det finns många olika sätt att gestalta något på så uppfyller den gestaltning man själv gjort, per automatik, kravet på verkshöjd.
b) att om det kan antas att någon annan helt oberoende av dig skulle kunna gestalta något på samma sätt, eller på ett väldigt likt sätt, så är din gestaltning inte särpräglad nog för att anses ha verkshöjd.
c) att det finns ett grundläggande krav på att en gestaltning måste vara ett resultat av en skapargärning, om detta inte framgår, utan gestaltningen snarare framstår som mekanisk (dvs ej skapad) så betyder det att man inte har rätt att göra anspråk på upphovsrätt.
d) samt till sist, att kravet på verkshöjd inte är försumbart. Den ligger en bra bit över det banala.
Om du använder ett maner som påminner om en mekanisk avbildning så får du mycket svårt att bevisa att du faktiskt skapat något och dessutom att sannolikheten för att någon annan kan duplicera avbildningen utan att ha sett din version är låg, i själva verket måste den ju anses vara i det närmaste 100%. Bägge två av dessa, var för sig, leder ofelbart till slutsatsen att alstret inte kan anses ha verkshöjd.
Det är tyvärr så att många har en överdriven uppfattning om vad som kan anses vara upphovsrättskyddat. Kraven i Sverige är inte särskilt stränga, betydligt strängare än i USA men samtidigt mildare än på kontinenten, ändock - kravet på verkshöjd är inte försumbart - den som producerar något som närmast liknar en mekanisk avbildning skall inte kunna göra anspråk på upphovsrätt.
Kan nämnas att jag jobbar med och nära illustratörer varje dag, och vi ständigt diskuterar såna här frågor.
Jag vill inte alls påstå att du inte skulle sakna insikt i dessa frågor - på intet sätt! Det är dock tyvärr så att marknaden tenderar att presumera upphovsrätt även när verkshöjden är för låg eller till och med obefintlig (som i detta fall) vilket faktiskt är skadligt för samhället. Lagstiftaren har inte avsett att banala alster skall kunna ha upphovsrättsligt skydd. Domen som jag hänvisade till får nog anses vara en markering om att man inte kan gå och tro att precis vad som helt är upphovsrättskyddat.
Relevansen med det citerade rättsfallet är att det gör klart att:
a) man inte kan hävda att bara för att det finns många olika sätt att gestalta något på så uppfyller den gestaltning man själv gjort, per automatik, kravet på verkshöjd.
b) att om det kan antas att någon annan helt oberoende av dig skulle kunna gestalta något på samma sätt, eller på ett väldigt likt sätt, så är din gestaltning inte särpräglad nog för att anses ha verkshöjd.
c) att det finns ett grundläggande krav på att en gestaltning måste vara ett resultat av en skapargärning, om detta inte framgår, utan gestaltningen snarare framstår som mekanisk (dvs ej skapad) så betyder det att man inte har rätt att göra anspråk på upphovsrätt.
d) samt till sist, att kravet på verkshöjd inte är försumbart. Den ligger en bra bit över det banala.
Om du använder ett maner som påminner om en mekanisk avbildning så får du mycket svårt att bevisa att du faktiskt skapat något och dessutom att sannolikheten för att någon annan kan duplicera avbildningen utan att ha sett din version är låg, i själva verket måste den ju anses vara i det närmaste 100%. Bägge två av dessa, var för sig, leder ofelbart till slutsatsen att alstret inte kan anses ha verkshöjd.
Det är tyvärr så att många har en överdriven uppfattning om vad som kan anses vara upphovsrättskyddat. Kraven i Sverige är inte särskilt stränga, betydligt strängare än i USA men samtidigt mildare än på kontinenten, ändock - kravet på verkshöjd är inte försumbart - den som producerar något som närmast liknar en mekanisk avbildning skall inte kunna göra anspråk på upphovsrätt.
Kan nämnas att jag jobbar med och nära illustratörer varje dag, och vi ständigt diskuterar såna här frågor.
Jag vill inte alls påstå att du inte skulle sakna insikt i dessa frågor - på intet sätt! Det är dock tyvärr så att marknaden tenderar att presumera upphovsrätt även när verkshöjden är för låg eller till och med obefintlig (som i detta fall) vilket faktiskt är skadligt för samhället. Lagstiftaren har inte avsett att banala alster skall kunna ha upphovsrättsligt skydd. Domen som jag hänvisade till får nog anses vara en markering om att man inte kan gå och tro att precis vad som helt är upphovsrättskyddat.