Jag har nästan alltid använt nån form av fysisk representation av karaktärer i rollspel. Sällan just figurer, för jag har sällan tålamod att organisera det. Oftast har det varit i form av handritade kartor och typ tärningar som fått representera olika karaktärer och fiender.
Nångång körde jag korkmatta och nålar. Men det var lite pilligt och krävde ju en grej till att hålla ordning på. Kopiösa mängder tärningar och antecknigspapper att rita på är en sån där grej som alltid funnits nära till hands.
Det suddar bort så jäkla många onödiga diskussioner om vem som står var. Och om man dessutom lägger lite tid på att få till snygga kartor, eller till och med har faktisk passande terräng och passande figurer så tycker jag att det verkligen förhöjer spelupplevelsen något otroligt. Men det är nog väldigt mycket en smaksak om det förhöjer eller sänker upplevelsen.
För så fort man inför terräng och figurer blir man lite låst också. Fantasin är fria. Ibland är det ett problem, men ibland är det en fördel. Beror lite på spelstil. Det är ju exempelvis svårt att preppa terräng och figurer om man mest improviserar fram saker under spelmötet. Lättare om man har ett förberett och förpreppat äventyr.
Finns något annat rollspel som är lika starkt eller starkare förknippat med figurer?
Warhammer.