Sadaigh
Swordsman
hehe, jo, ok, jag förstår dej. jag har också ganska mycket att stå i så att säga =P
Det gör väl dom inte onda? Snarare hatade. Vår värld är full med fall av rashat och det är sällan offret är den onde, tänk t.ex. på judeförföljeserna under medeltiden, de fick ju skulden för en massa saker.Intressant, ja, men långt ifrån svartvit vet jag inte riktigt om hag håller med om. Ta t.ex. Malachdrim-alverna. Alla tycker de är onda; folket skyr dem, kyrkan likaså och för att inte tala om de andra Järnalverna
Var tvungen att läsa om det stycket och du har rätt i att den är fruktanssvärt vinklad på ett svart-vitt sätt. Lite tråkigt tycker jag. Men samtidigt finns det en hel del intressant tolkning att göra här med, t.ex. förändringstabellen:Och som jag har försökt säga hela tiden, Natur. En låg natur ger en "mörka" krafter, typ, och en hög "ljusa", vilket jag verkligen ger en känska av onska och godhet då det finns ett mått på det.
Visst kan vi komma överens eftersom det är svart-vitt ur gemene mans (eller rollpersonens) ögon. Han ser ju allt från sin synvinkel, så om han är medlem av kyrkan så ser han antagligen på Mörkret som ondskan (även om det är kyrkan som har hjärntvättat honom). Så på det sättet är det svart-vitt. Men det behöver inte vara det för utomstående betraktare (spelare, SL).Det ska också tilläggas att jag inte alls har något broblem med en "delvis" (kan vi väl komma överens om?) svartvit värld, som Geminis.
Håller helt med. Här är problemet att begreppen godhet och ondska klistras på utifrån så att den utomstående betraktaren (läsaren) får en viss tolkning. Det tycker jag är helt fel. Sådana termer som godhet/ondska ska tolkas utifrån Rollpersonen och inte Spelaren/Spelledaren/Konstruktören. Det blir helt fel när det står i regelboken att en viss ras är Ond, för det är spelkonstruktörens värdering, inte rollpersonernas.Det enda tillfälle jag störs av svartvita världar är då de är extrema, då det i princip står att "denna ras är ond, och de handlar i onskans namn bara för att vara onda, denna ras är god för att de handlar i godhetens namn bara för att vara goda" och kanske rent utav "onskan existerar, godheten likaså". Detta på ett helt objektivt sätt, så att det verkligen är så. Jag vet inte om det bara är jag, men för mej ringer det helt klart en klocka för D&D i detta samband.