Jag vill bara invända något mot alla exempel på bra musik. Utgångspunkten var ju inte kvalitén utan trallvänligheten.
Nej, utgångspunkten var _minnsvärd_, inte trallvänlig (och inte heller kvalitén).
För mig är just Mandalorian ett ypperligt exempel; inget jag riktigt kan gå runt och tralla på, men jag kan höra den "i huvudet" och jag kommer definitivt känna igen den direkt om du spelar den för mig utan kontext.
Precis som imperial march alltid kommer få mig att höra tunga, metalliska andetag i bakgrunden oavsett om de finns är eller ej (även om imperial march dessutom är ganksa trall"vänlig").