Är skräck den senaste trenden inom svensk rollspelsdesign ?

[Rymdhamster]

Jag tänker att det hänger ihop med trenden i media i stort. Skräck känns som att det har varit en stigande stjärna över de senaste tjugo åren. Och när jag säger media i stort menar jag nog film och TV-serier. Skräck har så klart alltid funnits där, och det är svårt att säga om det stämmer generellt eller bara i min informationssfär (utan att lägga ner mer arbete på forskning än jag är beredd att göra =D ), men känns som att skräck har gått från relativt sällsyn och ofta med relativt låg budget till att vara vara en av de vanligaste genrerena (i alla fall om man räknar in rysare också), och ofta förekommer i kombination med andra genrer (skräck-action, skräck-komedi, skräck-fantasy, skräck-sci-fi...).

Och jag tycker den utvecklingen inom framförallt rollspel har gått hand i hand med att allt ska vara mycket mörkare, mycket mer grim and gritty i allt högre utrsträckning.

Och det känns absolut som att det följer stämningen i världen i stort. 80- och 90-talets hopp och "gung ho"-attytid har till stort del byts ut mot rädsla och oro, ofta utan hopp om framtiden.

 

[ÅkeZorkh]

Jag hade gillat mer realism och lite mer detaljrikedom i regelsystem. Den trenden hoppas jag på.
Men som sagt, kanske bara är jag som tycker så.

Även jag tycker så.

 

[Nässe]

Nu kanske jag säger det självklara, men ska man analysera spelföretag och vilka spel som ges ut får man nog tänka på tiden det tar att göra ett rollspel. Första versionen av hela texten till Väsen som jag har på min dator är från mars 2018. Hur länge jag då jobbat med den, och hur länge Ligan jobbat innan minns jag inte. Min poäng är att man nog inte ska tänka att världsläget idag avgör vilka spel som görs. Och så klart kan man inte kräva att förlag ska "anpassa sig" till vilka spel andra förlag ger ut - eftersom man är ganska långt fram i processen innan man berättar om sitt spel. Just nu slumpar det sig att många jobbat med skräckspel samtidigt.

 

[entomophobiac]

Just nu slumpar det sig att många jobbat med skräckspel samtidigt.

Grejen är väl att det inte är helt ovanligt att det "slumpar sig" på liknande sätt överhuvudtaget? Eller så är det bara en villfarelse som bottnar i en känsla--killgissning deluxe. Men jag kan nog i allmänhet tycka att de stora omsusade släppen kan ha stråk av "same-same" emellanåt.

Det kanske handlar mer om rollspelares snarlika intressen än om något annat, dock. Som någon uttryckte det för X år sedan har spelutvecklare bara sett två filmer: Aliens och LotR.

 

[Rymdhamster]

Min poäng är att man nog inte ska tänka att världsläget idag avgör vilka spel som görs.

Även världsläget tar lång tid att omforma sig. Och samma krafter som pushar på den allmänna stämningen är samma krafter som pushar på spelskapare. Få spelskapare lever i ett vakum.

Det är inte som att allt var guld och gröna skogar för två år sen i världen i stort. Även om det säkert kan kännas så jämfört med just nu =D

Snarare är det så att omvälvningar i... ska vi kalla det världsandan? som började för 20 år sen har knuffat på film- och bokvärlden, som knuffat på tv-serievärlden, som började knuffa på rollspelsskapare redan för tio-femton år sedan, mer och mer. Och skräcktrenden i rollspel lär fortsätta ett par år tills efter den börjat klinga av på andra håll och sen börja övergå till en ny riktning.

Min spaning är att postapokalyps kommer bli stort igen på sikt. Så om jag bara får en tio år på mig skall jag nog hinna få klart Mutanter och Manicker till dess =D

 

[erikt]

Det är ju sant men som spelskapare så får man ju ända nånstans läsa av marknaden , om det redan finns 5 rollspel med temat victoriansk skräck är det då nån mening för mig att släppa ett 6:e spel på samma tema , nånstans så tror jag ju inte spelskapare är ute efter att förlora pengar och om det redan finns 5 spel på samma tema sen innan e ju risken stor att konsumentmarknaden tyvärr är mättad och allt jag gör med att släppa mitt spel är att kasta pengar i elden

Problemet där är väl att spelskaparna av det 6:e spelet hade redan börjat jobba på det innan de andra 5 hade släppts. Så när de där 5 spelen släppts så är det 6:e klart till 80%. Då kan spelskaparna lika gärna göra klart det, annars är det verkligen bortkastat arbete.

Att det kommer flera spel på samma tema ungefär samtidigt händer rätt ofta - vissa idéer ligger i tiden, och spelskaparna har delvis samma inspirationskällor.
Inget unikt för rollspelsvärlden, liknande saker har hänt i filmvärlden åtskilliga gånger.

 

[krank]

nånstans så tror jag ju inte spelskapare är ute efter att förlora pengar

Jag har förlorat ganska stort på alla mina spel. Jag har, vad jag vet, aldrig gått plus. Kanske med Kutulu? Har inte uppdaterade siffror där. Men varje produkt jag gör räknar jag med är en förlustaffär.

Alltså att förlora pengar är inte ett uttalat mål, det är det inte. Men det är något jag 100% räknar med och är okej med, och som jag tänker är en självklar del i det hela. För en hel del av oss rollspelsmakare är ju inte rollspelsmakandet en inkomstdrivande bisyssla, utan en hobby vi häller de pengar vi tjänar på annat håll i.

Vissa har en båt. Den kommer aldrig att gå vinst; man bara häller ner pengar i den – kastar pengarna "i elden" – för att man vill ha en båt. Eller för att man gillar att pyssla med båten.

Jag häller mina pengar i elden för att jag vill göra fina rollspel. Och jag gillar att pyssla med rollspel.

 

[Skarpskytten]

Jag tror att världen just nu är orolig och att vi försöker hitta sätt att bearbeta det. Skräck är ett bra sätt att göra ångest och oro konkret. Med pandemi, klimatapokalyps, mest sprängningar i Europa, nazister överallt och en mass annan skit så har många av oss skrivit skräck.

Ah, funktionalismen visar sig på WRNU! Visst, det ligger kanske något i det, men kan man inte då lika gärna hävda att världsläget i så fall borde föda fram en flodvåg av heroic fantasy-rollspel förlagda i världar som är kliniskt befriade från allt som är jobbigt i vår samtid? Fantasy kan vara väldigt eskapistiskt och blir ju lätt av någon anledning konservativt anstruken (jmf Tolkienss bild av Fylke, som egentligen är England före industrialismen såsom den dåvarande överheten inbillade sig att den var, dvs helt utan någon form av maktanalys). Och kan inte postapocalys hjälpa oss att hantera vår ångest över att våra barnbarn kommer att leva ut Mad Max, förutom att kommer vara för varmt för svarta läderkläder och koldixidhalten i atmosfären kommer att innebära att människor kommer att ha en IQ på 80?

 

[krank]

Nä fast ingen vill väll gå back oavsett vilken bransch man är i , jag vet inte om jag skulle tycka det är värt att betala korrare och tryckerier och illustratörer och massa annat som når upp i kanske hundratusentals kronor bara för att få ut min vision till massorna men för all del sitter man med ett par hundra tusen över och inte vet vad man ska gör med dom så

Well, jag vet inte om jag tycker att det är "värt" att betala för alkohol, fotbollsmatchbiljetter eller utlandssemester… =)



EDIT: För min del brukar utläggen röra sig om femsiffriga belopp utan tvekan, men definitivt inte några hundratusentals kronor. Tryck kör man ju enkelt via Publit eller något, så inga utlägg där. Det som kostar är framför allt illustrationerna. Korrare har jag aldrig betalat, men har heller aldrig haft problem med att hitta.


EDIT 2: För att utveckla och skapa perspektiv:

Snabb räkning – det känns inte helt otroligt att tänka sig någorlunda normala människor lägga säg 500 spänn på krogen när de är ute. Beroende på var man bor och hur dyr bärs man gillar etc. Många lägger mindre, några lägger mer. Men 500 spänn, låt oss säga att det är det man gör på fredagarna, det blir typ 2000 spänn i månaden. Inte en liten utgift, men fullt möjlig om man har en okej inkomst och inte jättemånga andra avbetalningar eller aktiviteter. Det blir 26000 per år. 26000 skulle jag utan större problem kunna hitta schyssta illustrationer till en rollspelsprodukt för.

Hur många exemplar skulle jag behöva sälja för att få igen 26000? Låt oss säga att jag säljer produkten för 300 spänn i butik, då får jag kanske 150 i handen. Minus säg 50 spänn för trycket. 100 spänn per bok, då, så 260 exemplar. 260 är ganska mycket för spelskapare som inte är Fria Ligan, skulle jag säga. Alternativt är jag en mindre spelskapare än jag tror =) Men det brukar iaf ta ett tag för mina böcker att nå de nivåerna, om de ens gör det nånsin. More than Human sålde väl kanske i 160 ex eller nåt. Ödesväktarna har efter ett drygt år sålt c:a 40-50 exemplar, och där får jag in betydligt mindre än en hundring per bok.


Så jo, man betalar för att få ut sin vision till massorna, utan att förvänta sig någon "vinst". Min "vinst" – den jag bryr mig om – är att få ut mina spel till folk som spelar dem. Det är mycket viktigare för mig än någon profit.

 

[Rymdhamster]

Visst, det ligger kanske något i det, men kan man inte då lika gärna hävda att världsläget i så fall borde föda fram en flodvåg av heroic fantasy-rollspel förlaga i världar som är kliniskt befriade från allt som är jobbigt i vår samtid?

Dock är det ju inte det som verkar ske, väl?

Men det kan ju ockås bero på vem det är som påverkas. Som konsument är jag helt klart mer intresserad av verklighetsflykt till bättre världar. men som _producent_ tenderar jag snarare att lägga in alla mina neuroser och rädslor och sånt i det jag gör, så de bitarna går definitivt åt det mörkare hållen nu för tiden.

Det går ju lite emot klassikt tänk på hur marknaden funkar... här säger jag ju att det är tillgången som skapar efterfrågan =D Men sanningen för mig är ju att jag kommer gå och se filmer som verkar bra, även om de inte är de filmerna jag helst hade velat ha =)

 

[Ymir]

Skräck är den enda fantastik-genre som är öht gångbar i svensk litteratur och media utanför rollspelen. Jag har en känsla av att det spelar in, men kan inte riktigt sätta fingret på hur det gör det.

Skräck beskrivs generellt som mer lättillgänglig för mugglare/wednesdays/basic bitches än vad fantasy och scifi och andra möjliga genrer av fantastik är. Jag har en känsla av att det spelar in, men kan inte riktigt sätta fingret på hur det gör det.

 

[entomophobiac]

Skräck beskrivs generellt som mer lättillgänglig för mugglare/wednesdays/basic bitches än vad fantasy och scifi och andra möjliga genrer av fantastik är. Jag har en känsla av att det spelar in, men kan inte riktigt sätta fingret på hur det gör det.

"Beskrivs" av vem, undrar jag? Generellt är ju fantasy den absolut största genren inom fantastiken. Definitivt på kongresser av olika slag.

 

[Dr_Dängrot]

Skräck är den enda fantastik-genre som är öht gångbar i svensk litteratur och media utanför rollspelen. Jag har en känsla av att det spelar in, men kan inte riktigt sätta fingret på hur det gör det.

Skräck beskrivs generellt som mer lättillgänglig för mugglare/wednesdays/basic bitches än vad fantasy och scifi och andra möjliga genrer av fantastik är. Jag har en känsla av att det spelar in, men kan inte riktigt sätta fingret på hur det gör det.

Men basic bitches spelar inte rollspel så deras åsikter borde således inte ha nån påverkan på svenska rollspelsmarknaden what so ever

 

[Rymdhamster]

"Beskrivs" av vem, undrar jag?

Etablissemanget?

Jag har svårt att peka up några källor, men jag har också fått intrycket av att fantasy inte anses vara "riktig" kultur, utan något oseriösa låtsasförfattare håller på med. Jag har fått för mig att även Tolkien i princip var tvungen att ursäkta sagan om ringen bara var en bieffekt av att han ville pröva ett det här nya språket han jobbade på att utveckla för att inte hånas av sina kollegor.

Medan skräck kanske förvisso ansetts ligga åt det mer oseriösa hållet, men ändå har fått räknas till den "riktiga kulturen".

(obs: jag säger inte att fantasy inte är riktigt kultur, jag tycker etablissemanget kan dra åt helskotta!).

 

[entomophobiac]

Jag har svårt att peka up några källor

Okej!

 

[God45]

Okej!

Alltså, jag kan säga det! Fantasy är den värsta genren. Du kommer undan med att skriva fantasy med kritor! Den bästa fantasyn är som det värsta av riktig literatur! Pierce fucking Anthony har en karriär i den här genren. PIERCE. FUCKING. ANTHONY.

 

[God45]

Jag känner att det är onödigt att hitta källor när the hive of scum and villany känt som TV tropes redan gjort det: https://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/ScifiGhetto

Det är så välkänt.

 

[entomophobiac]

Det är så välkänt.

Skräp eller ej, välkänt eller ej, så syftar jag bara på att det är större inom fantastiken. Om skräck var mer tillgänglig hade den varit störst. Rimligtvis.

 

[erikt]

Skräp eller ej, välkänt eller ej, så syftar jag bara på att det är större inom fantastiken. Om skräck var mer tillgänglig hade den varit störst. Rimligtvis.

Skräck är mer tillgängligt för mainstream-folk. Och mainstream-kritiker.
Titta bara på hur många framgångsrika skräckfilmer det finns kontra framgångsrika fantasyfilmer.

Det är bara de senaste 10-20 åren som fantasy börjat slutas betraktas som "barnsligt" utanför de egna leden.

 

[krank]

Titta bara på hur många framgångsrika skräckfilmer det finns kontra framgångsrika fantasyfilmer.

Extremt anekdotiskt: Jag kommer från en släkt där den förhärskande bilden av kultur verkat vara att den ska vara "verklig". Om det är "för overkligt" så kan man inte ta den på allvar. Det är en syn jag sett på många håll, att man liksom tycks ut ur upplevelsen när saker och ting blir för långt från den egna vardagen och de tankar man har i denna. Man kan eventuellt tänka sig en liten smula "magisk realism" och så, men på det hela taget funkar inte robotar, lasrar eller orcer speciellt mycket.

Men Stephen King och Dean R Koontz kan stå i bokhyllan. Inte Tolkien eller Eddings eller något däremellan, inte Asimov eller Clarke.

Det fascinerar mig lite. För "vanligt folk" verkar det vara lättare att köpa skräck-fantastik, mer jordnära, mer kompatibelt med den egna upplevelsen.