DoD Ärans väg 2024

[Magnus Seter]

Jag förstår hur du tänker. Samtidigt tänker jag att Drakar och Demoner väl är ett spel som lyfter fram grottkräl och sällsamma platser snarare än en komplex story. Eller, det är så jag har sett spelet i alla fall?

Så här sa Tomas när jag intervjuade honom för Fenix om nya DoD för några år sen.

MS: Hur kommer ni att lägga upp äventyren?

TH: Till en början tänker vi att äventyren är tunnare än de vi gjort till Svärdets sång till exempel. Det ska gå snabbt att komma in i spelet och man ska inte behöva läsa 300 sidor äventyr innan man börjar spelleda. Vi kommer heller inte att ha en kampanjvärld i grundreglerna. Vi ska ha med ett matigt introduktionsäventyr så att man kommer igång ordentligt, och det jobbar vi på nu och där kommer det att finnas någon slags enklare kampanjvärld. Inte en världskarta, utan ett begränsat område. Utöver det kommer vi att etablera några grundläggande saker i spelvärlden så att material som vi ger ut blir konsekvent, men utan att hela världen beskrivs.

Spelet blir inte en “hex-crawl” som i Svärdets sång utan ska mer likna den svenska traditionen. Med det sagt kommer vi att fortsätta ha äventyr som är platsbaserade och undvika för mycket rälsning. Om vi tittar på Dimön och Döda skogen är ju de platsbaserade med händelser, så de är bra exempel på hur vi tänker kring äventyr. Vi vill undvika långa linjära narrativ och låta spelarna forma berättelsen.

 

[damogn]

Hur som helst vidhåller jag nog att mängden diskussion inte är ett mått på äventyrens kvalitet.

Om forumposter kan väcka sådana recenserande känslor borde det implicera att äventyr också kan göra det

 

[Rangertheman]

Jag har spellett Ridders rös och Bothilds bryte, men i övrigt baserar jag mitt omdöme på genomläsning av de båda kampanjerna. Eller jag kanske ska skriva "kampanjerna"? Jag tycker att ramverket är alldeles för tunt för att kalla Drakkejsarens hemlighet för en kampanj. Kvalitén är också rätt varierande, från tämligen tråkiga äventyrsplatser till mycket mer intressanta.

Ärans väg har fördelen av att ha en tydlig röd tråd och en, i mina ögon, högre kvalitet. Visst är den i grunden ett barn av sin tid, men charmig. Jag läste inte den som en nostalgitripp eftersom jag knappt mindes originalet längre, utan tyckte att den på ett bra sätt representerar känslan i DoD23.

 

[Bifur]

Om forumposter kan väcka sådana recenserande känslor borde det implicera att äventyr också kan göra det

Jag tror inte jag hänger med?

 

[damogn]

Jag tror inte jag hänger med?

Det var lite skämtsamt: Rollspelare är ju väldigt argumentativa. Om de så lätt argumenterar mot forumposter för att hitta logiska luckor i argumentet, samt svarar fort när de håller med någon som postar, så bör det nästan implicera att de inte hade kunnat hålla sig ifall de hade läst Ärans väg och haft åsikter om det.

 

[Professor T]

För min del håller jag fortfarande på med Drakkejsaren - har beräknat 2 sessioner med finalen på Dimön (spelarna tar båten ut nu på tisdag), så har inte lagt enorm tid på läsa igenom Ärans Väg sedan jag läste betan. Det viktigaste jag tar med mig är att bygga en brygga från finalen, eftersom mina spelare eventuellt vill fortsätta med samma karaktärer. Jag har också lösa planer på väva ihop Döda Skogen och Dunderdagars Krypande Mörkret, vilket skulle leda till att del ett av ÄV skulle svälla rätt rejält. Då Krypande Mörkret är inspirerat av originalet så är det en oerhörd bra tematisk fit, som mest gör del ett lite mer bombastisk genom införandet av en "mini-boss".

När det gäller recension av ÄV skulle jag säga att det är en mer sammanhängande story eftersom de tre olika kampanjdelarna är linjära - det är en smaksak om man uppskattar detta eller inte, men jag tycker det är skönt som kontrast till Dimmornas Dal som mer var självplock i sandlådan. Nackdelen kan vara att det kräver mer effort om man tex vill plocka ut en enskild plats för ett oneshot eller droppa i sin egen kampanj eller liknande. Men tycker båda produkterna tydligt har olika syften. Potientiellt känns Döda Skogen lite för likt Dimmornas Dal i sitt upplägg (x Mcguffins hitta), men det är också bara en tredjedel av kampanjen och äventyrsplatserna känns mer logiska i sammanhanget än de i DD som kunde kännas lite lösa i kanterna i avseende med området (känslan av Utkante är en frontier town, men det pratas mycklet om lokalbefolkning i de olika äventyren et c som inte "borde" finnas i detta hårda levnadsklimat).

Kampanjen bjuder på en del roliga sociala situationer (särskilt sugen på bykonflikten i Mörkrets Hjärta), betydligt mer expansiva dungar än materialet i DD och intressanta försök skapa farliga SLPs slåss mot - som kontrast mot monster. Sedan tycker jag att Österlandets karta potentiellt kan fungera för de som vill bygga sig en microsetting i en mer varierad miljö än DD.

Avslutar med bifoga en recension som postades på DB discorden idag, för det internationella perspektivet. Håller i stort med vad som sägs här

 

[Bifur]

Det var lite skämtsamt: Rollspelare är ju väldigt argumentativa. Om de så lätt argumenterar mot forumposter för att hitta logiska luckor i argumentet, samt svarar fort när de håller med någon som postar, så bör det nästan implicera att de inte hade kunnat hålla sig ifall de hade läst Ärans väg och haft åsikter om det.

Ok. Men om vi lämnar skämtet så håller du i princip med @luddwig?

 

[damogn]

Ok. Men om vi lämnar skämtet så håller du i princip med @luddwig?

Absolut! Om något inte diskuteras här antar jag att det inte väcker tillräckligt starka känslor för att folk ska skriva om det. Så ingen 10:a men inte heller en 1:a. Jag själv hade nog inte skrivit om något i spannet 4-6, eller kanske 3-7 ens.

 

[Rangertheman]

Absolut! Om något inte diskuteras här antar jag att det inte väcker tillräckligt starka känslor för att folk ska skriva om det. Så ingen 10:a men inte heller en 1:a. Jag själv hade nog inte skrivit om något i spannet 4-6, eller kanske 3-7 ens.

Med tanke på att den släpptes officiellt för 5 dagar sedan så är det kanske inte så många som läst igenom den och bildat sig en uppfattning? Än mindre folk som spelat kampanjen.

 

[damogn]

Med tanke på att den släpptes officiellt för 5 dagar sedan så är det kanske inte så många som läst igenom den och bildat sig en uppfattning? Än mindre folk som spelat kampanjen.

Det förklarar ju saken! Jag har inte spelat nya DoD, så trodde Ärans väg hade släppts i maj eftersom tråden hade någon länk till Alphaspel från då, men förstår att det alltså var preorder.

 

[Bifur]

Jag själv hade nog inte skrivit om något i spannet 4-6, eller kanske 3-7 ens.

Nä, må så vara, men 7 är ju ett bra betyg i min bok, så då är fortfarande inte mängden kommentarer så talande för kvalitén.

 

[damogn]

Nä, må så vara, men 7 är ju ett bra betyg i min bok, så då är fortfarande inte mängden kommentarer så talande för kvalitén.

Lite överdrivet med 7, håller med. 7 förtjänar nog recensioner.

 

[luddwig]

Finns en recension av Ärans väl i senaste Fenix. Intryck 8/10. Innehåll 8/10. Recensionen lyfter bland annat att Ärans väg har allt från mysterier och grottkrälande till episka strider samt att upplägget är så gott som identiskt med kampanjen i grundlådan. Låter lovande tycker jag. Synd bara att recensenten inte skrev något specifikt om den nya tredje delen.

 

[Dimfrost]

Det är faktiskt bara Döda skogen som har ett snarlikt upplägg som kampanjen i grundlådan. Maktens portar är en stor dungeon eller liten megadungeon, och Mörkrets hjärta är en serie lite mer styrda äventyrsplatser och encounters.

 

[luddwig]

Mörkrets hjärta är en serie lite mer styrda äventyrsplatser och encounters.

Onekligen en besvikelse med tanke på att jag och den grupp jag spelleder föredrar väldigt öppna äventyr. Jag är dock inte jätteförvånad. Tänker samtidigt att det nog löser sig. Jag får helt enkelt anpassa äventyret efter tycke och smak.

 

[Gaspard]

Läst igenom allt nu och Ärans Väg känns som förväntat, ett oerhört snyggt och välskrivet arbete baserat på en 80-tals kampanj med allt vad det innebär. En given spelkampanj att köra igenom. Jag har inga problem med att delarnas upplägg skiljer sig åt, gillar kontrasterna då som nu. Kartorna är som vanligt makalösa och inspirerande, framför allt över Österlandet. Jag hade gärna sett att dess speciella kultur utvecklats mer.
Mina issues med det är samma som för Drakkejsarens hemlighet, att den röda tråden stundtals är ganska smal och att det saknas en tydlig agens och uppdragsgivare, varför ska man till Dimön/Maktens portar egentligen? Rädda världen? Fine, om man gillar sånt. Även att många typer av strider återupprepas samt att antagonisterna har mer karaktär av slutbossar.
Jag hoppas att kommande FL material kommer ta steget bort från nostalgi och Tolkien och ta ut svängarna lite.

 

[Franz]

Om det är något äventyr som förtjänar en remake så är det Ärans väg. Det gamla Mörkrets Hjärta var ett helt okej äventyr för sin tid, men passade inte ihop med de andra delarna vilket gjorde att trilogin kändes ofärdig. Tycker det är riktigt skoj att det verkar som att Ärans Väg är mer komplett nu!

Jag håller tummarna för helt nya produkter, men de får gärna inspireras av klassiker som Ärans Väg

 

[PatrikP]

Onekligen en besvikelse med tanke på att jag och den grupp jag spelleder föredrar väldigt öppna äventyr. Jag är dock inte jätteförvånad. Tänker samtidigt att det nog löser sig. Jag får helt enkelt anpassa äventyret efter tycke och smak.

Nya Mörkrets Hjärta borde gå alldeles utmärkt att spela som en öppen "sandlåda". I princip består det av ett antal äventyrsplatser som är beskrivna i äventyret och en föreslagen sekvens mellan dem, men det finns gott om utrymme för att göra egna utsvävningar och tillräckliga beskrivningar om olika faktioners motivation för att improvisera och extrapolera.

 

[Badmojo]

Nya Mörkrets Hjärta borde gå alldeles utmärkt att spela som en öppen "sandlåda". I princip består det av ett antal äventyrsplatser som är beskrivna i äventyret och en föreslagen sekvens mellan dem, men det finns gott om utrymme för att göra egna utsvävningar och tillräckliga beskrivningar om olika faktioners motivation för att improvisera och extrapolera.

Precis. Och det gällde i Drakkejsaren också, där spelarinfall, slumpmöten etc snart grenade ut och givetvis påverkar historien och falangernas inverkan på den. Har sett flera spelkrönikor där sådant skett.

 

[Badmojo]

Dunderdagars recension av ÄV (nyhetsbrevet igår) gav nog närmast full pott.