Nekromanti Äventyrsidé - typ Coriolis

[Möller]

Titeln kunde ha varit bättre. Min äventyrsidé hör en första spelträffen i en Coriolis-kampanj till, men mina frågor och funderingar är inte alls settingbundna. En titel beskrivande typen av äventyr skulle spoila för mina spelare, som för övrigt borde ha slutat läsa för länge sedan.

Okej, här är idén.

Rollpersonerna kidnappas av den organiserade brottsligheten, drogas och utsätts för en i Coriolis sk proxitripp (en inspelad sekvens hjärnvågor från en annan människa).

Just denna proxitripp är dock en experimentell variant som ska möjliggöra att flera människor samtidigt upplever samma händelse ur olika vinklar/personer. I vanliga proxitrippar är behålls ens eget medvetande, och i den nya varianten ska det också vara så plus att deltagarna ska kunna ha basal kommunikation under upplevelsen.

Eftersom teknologin är under utveckling försvinner deltagarnas (rollpersonernas) egna medvetanden nästan helt och rollpersonerna ÄR helt enkelt de inspelade känslorna och tankarna även om de har har sina minnen och färdigheter kvar (sådana situationer brukar männskliga hjärnor hantera väldigt bra genom att fylla ut och släta till det förflutna (retcona )). Att rollpersonernas minnen (dvs spelarnas åsikter) om exempelvis utseende, bekanta, tidigare händelser går i sär med vad de upplever blir en utmaning för mig som spelledare.

Upplevelsen ska vara en relativt simpel utmaning som spelarna får äventyra sig igenom. Dock har detta äventyr per definition redan utspelat sig innan rollpersonerna upplever den och när de väl vaknar får jag dolt retcona för att anpassa verkligheten efter vad spelarna utförde som andra karaktärer än de de kommer spela i resten av kampanjen.

Som om det inte vore nog tänkte jag mig att rollpersonerna ska uppleva alltihop som blivande nyckelpersoner, främst antagonister, till dem själva.

Det är även mycket viktigt att spelarna inte vet om vad som pågår. Mycket av efterkommande spel tänkte jag mig nämligen skulle centrera kring att upptäcka vad som hände.

Går detta att genomföra? Har ni försökt något liknande?

Fluffmässigt finns det många lösa trådar. Varför testa på rollpersonerna? Varför är just dessa människor inspelare?

 

[krank]

Titeln kunde ha varit bättre. Min äventyrsidé hör en första spelträffen i en Coriolis-kampanj till, men mina frågor och funderingar är inte alls settingbundna. En titel beskrivande typen av äventyr skulle spoila för mina spelare, som för övrigt borde ha slutat läsa för länge sedan.

Använd spoilertaggar! =)

 

[Möller]

Jag behöver en utmaning som spelarna kan spela i tron om att de spelar sina rollpersoner, när de i själva verket inte gör det.

Detta innebär, tror jag, att utmaningen inte får innehålla allt för många SLPer, och särskilt inte många som rollpersonerna (som inte är med!) känner. Det får inte heller bli ett för regelberoende äventyr, eftersom, tja, det blir knepigt att få ihop.
Kortfattat, äventyret måste vara tråkigt, men ändå roligt. Hmm.

 

[CapnZapp]

Spontant skulle jag säga att "inspelad sekvens hjärnvågor" är för vetenskapligt för Coriolis.

Fel vibbar liksom - Coriolis slår mig som ett sf-spel som inte handlar om teknologi och pryttlar.

Därmed inte sagt det är något fel på din idé - jag skulle bara förklarat skeendet med exempelvis mysticismen i spelet istället (alltså en kraftfull Mystiker-förmåga).

Med andra ord: en förklaring som är fokuserad på hjälten (eller skurken som i det här fallet)...

Men, not machines.

 

[Rickard]

Jag är inte riktigt säker på vad du är ute efter. Idén är fräck men är det ett helt spelmöte som du vill spela ut detta på eller räcker det med någon sorts introduktionsaktig flashbackscen? Jag tycker inte det låter så himla svårt att genomföra men har du några exempel på vad du vill ska hända? För det här går att genomföra om man har rätt struktur på scenariot med lite ledtrådar om att allt inte står rätt till.

/Han som skulle kunna sno en del av scenariot till egna idéer i framtiden