Årets bästa film:
"Mun mot mun". Av någon anledning anade jag att den skulle vara det, och väntade därför med att skriva det här inlägget tills den haft premiär. Om inte förr, så är det nu bevisat att svenskarna fortfarande är bäst i världen på ångestfilm. Det är kanske inte särskilt oväntat att ett pretentiöst, nattsvart drama om drogberoende, sexuellt utnyttjande och sargade familjerelationer skulle gå väl hem hos mig, men det var en grymt snygg, välgjord och välspelad film dessutom. En stor elogé för det mest suggestiva knarkrus jag skådat på duken.
Årets bästa asiatiska film:
"2046". Snygg och elegant och djup och så; men för att vara Wong Kar-Wai inte särskilt mycket att hurra för, egentligen. 2005 var ett svagt filmår i Asien, och bjöd inte på några fempoängare utöver denna. Å andra sidan har jag inte fått tag i 'Rainbow', 'Purple Butterfly' med flera filmer än, så det kanske kan räddas ännu.
Årets bästa amerikanska film:
"Mysterious Skin". Ett intressant, lite udda och mycket fängslande ångestdrama, och en god bekräftelse på att det fortfarande finns kreativ glöd i USA; om än bara på independentscenen.
Årets bästa roman:
Ujuj, jag har knappt läst något skönlitterärt alls i år.
"A song for Arbonne" av den alltid pålitligt förträfflige Guy Gavriel Kay tar därför hem spelet beklagligt ohotad.
Årets bästa fackbok:
"Tibet - mellan Buddha och Marx" av Tore Zetterholm. Egentligen en urgammal bok; en reseskildring från tidigt 80-tal som jag kom över på ett antikvariat, men den hade väldigt fina fotografier och intressanta textmassor som åter öppnade mina ögon för hur snedvriden västerlandets bild i Tibetfrågan är. Det ledde i sig till b-uppsatsen jag skriver på just nu, där jag analyserar tendenser i olika västerländska Tibetskildringar. Så, även om boken kanske inte ens är riktigt facklitteratur i sig, inspirerade den mig till akademiskt arbete; och det är mer än jag kunnat säga om tråkiga tegelstenar som "The slavery reader" och "Filosofins historia".
Årets dräggelobjekt:
"The Empire of the Qara-Khitai in Eurasian History". Villhavillhavillhavillha! Så varför är den så förplåstrat dyr?
Årets bästa seriealbum:
"Blade of the Immortal - Last Blood". Som vanligt totalt ohotad; jag läser knappt några andra serier längre.
The same procedure as every year, James
Årets bästa album:
Qntal - "Ozymandias". Jag har förvisso kärat ner mig i goa i år, men tysk medeltidselektronika äger fortfarande hårdast, och Qntal är fortfarande bästast på jorden.
Årets bästa tv-serie:
"Rome". Nu har tillochmed jänkarna förstått att det
går att göra något som är både spännande, gripande
och historiskt korrekt. Tack, HBO, för denna kulturgärning.
Årets bästa tv-spel:
"Soul Calibur III". För att jag älskar bra fighting, för att man kan påverka slutscenerna med knapptryckningar igen, och för att Seong Mi-Na fortfarande är sötast.
Årets bästa datorspel:
"Hearts of Iron 2". För att det var så beroendeframkallande att min mentala hälsa tog skada. Varför hänger jag här, förresten, när jag kan gå och annektera Portugal med Japan?
Årets bästa rollspel:
"Vampire - Kindred of the East". För att jag äääntligen fått spelleda det igen. Det bästa jag läst först detta året är "Witchcraft", dock - imponerande välskrivet och inspirerande.
Årets bästa kampanj:
Lycans "Generation Alpha", studentkorridorsångest i en svensk småstad. Jag må vara en erfaren spelledare med en läskig förmåga att hålla koll på enormt komplicerade plotts, men när det gäller konsten att spelleda
för sina spelare är Lycan min överman. Där har jag en hel del kvar att lära.
- Ymir, försökte komma på en "Årets upplevelse", men fick mest ångest av det...