Jag tror att man bara måste hänga en massa i vrållådan. Eller ja, det är det viktigaste iaf.
Det stämmer nog inte riktigt, för det finns ju flera som hänger i vrållådan utan att snacka om te och apor och grejer.
En person som jag själv aldrig riktigt har betraktat som en del av syndikatet är Storuggla själv, som liksom en kontrast gentemot hela zeppelinarsnacket mest profilerar sig genom att göra sin förvirring till en konstform.