Det verkar som DDM verkligen blivit populärt bland rollspel.nu:s medlemmar. Ni som spelar det kanske vill berätta varför ni tycker det är så roligt. Vad gör det bättre än liknande samlarfigurspel? Jag har aldrig provat det men har spelat en MechWarrior och kort provat Mage Knight och HeroClix.
Nekromanti Övertyga mig om DDM:s förträfflighet!
- Thread starter Havoc
- Start date
Det är mkt ballare än Magic TG t.ex
..enligt mig då. Dessutom stinker vi minis-lirare inte i närheten av lika mycket som de ovan nämnda.
ehm... ja... nu till vad jag tycker är ballt med minis.
* Det är nördigt.
* Det är figurer som är skit-tuffa.
* Det är avslappnande (man kan bara kasta sig in och trycka ihop ett warband på 5 min och rocka loss med kaffe, tärningar och glada vänner).
* Det är våld.
* Kombinationsmöjligheterna är enorma.
* Det tar inte så våldsamt med tid.
* Dom är färdigmålade.
Den ekonomiska aspekten suger iofs apstjärt flera dagar i veckan. Har lagt ut över 1000 pix på minis. Det svider. Fast det är ju så skoj!
..enligt mig då. Dessutom stinker vi minis-lirare inte i närheten av lika mycket som de ovan nämnda.
ehm... ja... nu till vad jag tycker är ballt med minis.
* Det är nördigt.
* Det är figurer som är skit-tuffa.
* Det är avslappnande (man kan bara kasta sig in och trycka ihop ett warband på 5 min och rocka loss med kaffe, tärningar och glada vänner).
* Det är våld.
* Kombinationsmöjligheterna är enorma.
* Det tar inte så våldsamt med tid.
* Dom är färdigmålade.
Den ekonomiska aspekten suger iofs apstjärt flera dagar i veckan. Har lagt ut över 1000 pix på minis. Det svider. Fast det är ju så skoj!
Vitulv
Årets spelledare 2011 och 2013
- Joined
- 23 Dec 2000
- Messages
- 7,060
Sure!
Okej, jag ska försöka övertyga dig!
Vi börjar med några saker som inte är så bra:
<ul type="square">
[*] Man kan inte spela två personer mot varandra på bara en starter. Det kanske står att det går att göra det, men det blir inget bra spel av det hela. Man kan inte ens spela en person med en starter. Man får för få, och för spridda gubbar helt enkelt. Jag brukar rekommendera nya spelare att skaffa en starter och två boosters.
[*] Det är svårt att lära sig reglerna på egen hand. De är ganska krångliga. Om man däremot får hjälp av någon att komma igång så går det snabbt som bara den. Jag och Magnus Seter försökte lära oss själva, det tog jättelång tid (och vi missuppfattade ändå massor av grejor i reglerna). Jag har däremot lärt nya spelare jättesnabbt. Så passa på om du har någon i närheten som kan ge dig en knuff i rumpan när du ska börja spela.
Å andra sidan hade jag och Magnus skitkul när vi höll på att lära oss reglerna. Även om det inte blev rätt varenda gång.
[*] En vital del i spelet är användandet av commanders. Det är väldigt kul, men samtidigt frustrerande om man saknar commander till någon fraktion. Jag vill t.ex. spela med några av mina Chaotic Good-figurer, men de få commanders jag har i den fraktionen passar inte riktigt. Å andra sidan så är det här själva bytesgrejen kommer in.
[*] Random. Ja, man får ju inte välja vilka gubbar man vill när man handlar (om man inte köper styck-gubbar över internet). Jag tycker inte att det är dåligt eftersom jag tycker om spänningen med boosters, men vissa gillar inte alls det här. Och det finns ju uppenbara nackdelar (dubletter t.ex.).
[/list]
Men nu tar vid det som är bra med spelet:
<ul type="square">
[*] Spelvärlden. Ja, det finns ju trots allt en (flera) spelvärldar som har utvecklats under årtionden vari figurerna hämtas. D&D är en outsinlig källa för häftiga monster och hjältar. Wizards utnyttjar den resursen till fullo. Det är kul att få en gubbe som man känner igen från rollspelet eller något av de otaliga datorspel som släppts under D&D-loggan. Mycket roligare än att få något man inte vet vad det är. Det innebär också att man kan bli glad även för gubbar som inte är så bra att spela med, för de är ju ändå så häftiga!
[*] Spelbalans. Det har hittills kommit åtta expansioner, med i genomsnitt drygt 60 figurer i varje, och en enda figur har bannats från turneringsspel. En! Det är ovanligt bra imho. Hur många magic-kort har bannats genom tiderna?
[*] Snabbt! Det går ganska snabbt att spela, och kräver ingen förberedelsetid. Släng upp en stridsmatta, slå en tärning och kör igång. Du är klar en timme senare, om du inte spelar med Rising som måste sitta och fundera tio minuter varje gång det är hans drag.
[*] Minimalt bläddrande. Jag skrev ju att reglerna var krångliga att lära sig. Ja, men när man väl lärt sig dem behöver man sällan använda regelboken. De sitter där de skall.
[*] Flera aspekter. Det är lika roligt att sitta och bygga sina warbands som det är att spela själva spelet. Så om du inte har en kompis närvarande kan du ändå leka med dina gubbar
[*] Hanterbart. Det är skönt att spela med warbands istället för stora arméer. Det blir väldigt hanterbart och varje gubbe du har med får mer impact på spelet.
[*] Färdigmålade, och till skillnad från Mage Knight, snygga figurer. Okej, det är inte som en proffsmålad Warhammergubbe, men de kinesiska barnen gör sitt jobb.
[*] Den abstrakta braigheten. Ja, du vet det där som man inte kan beskriva. Det som gör att ett spel blir så kanonroligt och beroendeframkallande att du bara vill spela det om och om igen. Jag hittade det till viss del i Magic, men i jämförelse spelen emellan är Magic vanliga Marlboro Lights och DDM är crack.
[/list]
Så jävla roligt är det!
- Vulf
Okej, jag ska försöka övertyga dig!
Vi börjar med några saker som inte är så bra:
<ul type="square">
[*] Man kan inte spela två personer mot varandra på bara en starter. Det kanske står att det går att göra det, men det blir inget bra spel av det hela. Man kan inte ens spela en person med en starter. Man får för få, och för spridda gubbar helt enkelt. Jag brukar rekommendera nya spelare att skaffa en starter och två boosters.
[*] Det är svårt att lära sig reglerna på egen hand. De är ganska krångliga. Om man däremot får hjälp av någon att komma igång så går det snabbt som bara den. Jag och Magnus Seter försökte lära oss själva, det tog jättelång tid (och vi missuppfattade ändå massor av grejor i reglerna). Jag har däremot lärt nya spelare jättesnabbt. Så passa på om du har någon i närheten som kan ge dig en knuff i rumpan när du ska börja spela.
Å andra sidan hade jag och Magnus skitkul när vi höll på att lära oss reglerna. Även om det inte blev rätt varenda gång.
[*] En vital del i spelet är användandet av commanders. Det är väldigt kul, men samtidigt frustrerande om man saknar commander till någon fraktion. Jag vill t.ex. spela med några av mina Chaotic Good-figurer, men de få commanders jag har i den fraktionen passar inte riktigt. Å andra sidan så är det här själva bytesgrejen kommer in.
[*] Random. Ja, man får ju inte välja vilka gubbar man vill när man handlar (om man inte köper styck-gubbar över internet). Jag tycker inte att det är dåligt eftersom jag tycker om spänningen med boosters, men vissa gillar inte alls det här. Och det finns ju uppenbara nackdelar (dubletter t.ex.).
[/list]
Men nu tar vid det som är bra med spelet:
<ul type="square">
[*] Spelvärlden. Ja, det finns ju trots allt en (flera) spelvärldar som har utvecklats under årtionden vari figurerna hämtas. D&D är en outsinlig källa för häftiga monster och hjältar. Wizards utnyttjar den resursen till fullo. Det är kul att få en gubbe som man känner igen från rollspelet eller något av de otaliga datorspel som släppts under D&D-loggan. Mycket roligare än att få något man inte vet vad det är. Det innebär också att man kan bli glad även för gubbar som inte är så bra att spela med, för de är ju ändå så häftiga!
[*] Spelbalans. Det har hittills kommit åtta expansioner, med i genomsnitt drygt 60 figurer i varje, och en enda figur har bannats från turneringsspel. En! Det är ovanligt bra imho. Hur många magic-kort har bannats genom tiderna?
[*] Snabbt! Det går ganska snabbt att spela, och kräver ingen förberedelsetid. Släng upp en stridsmatta, slå en tärning och kör igång. Du är klar en timme senare, om du inte spelar med Rising som måste sitta och fundera tio minuter varje gång det är hans drag.
[*] Minimalt bläddrande. Jag skrev ju att reglerna var krångliga att lära sig. Ja, men när man väl lärt sig dem behöver man sällan använda regelboken. De sitter där de skall.
[*] Flera aspekter. Det är lika roligt att sitta och bygga sina warbands som det är att spela själva spelet. Så om du inte har en kompis närvarande kan du ändå leka med dina gubbar
[*] Hanterbart. Det är skönt att spela med warbands istället för stora arméer. Det blir väldigt hanterbart och varje gubbe du har med får mer impact på spelet.
[*] Färdigmålade, och till skillnad från Mage Knight, snygga figurer. Okej, det är inte som en proffsmålad Warhammergubbe, men de kinesiska barnen gör sitt jobb.
[*] Den abstrakta braigheten. Ja, du vet det där som man inte kan beskriva. Det som gör att ett spel blir så kanonroligt och beroendeframkallande att du bara vill spela det om och om igen. Jag hittade det till viss del i Magic, men i jämförelse spelen emellan är Magic vanliga Marlboro Lights och DDM är crack.
[/list]
Så jävla roligt är det!
- Vulf
Förutom att hålla med de övriga som uttalat sig så vill jag peka på ett par saker till som gör spelet så fantastiskt kul:
* Tile placement. När man börjar spela så bygger man spelplanen genom att på ett rutnät lägga ut Tiles, färdiggjorda "rum" på det rutnät som är själva spelplanen. Detta gör att man själv bestämmer (i samråd/osämja med motståndaren) hur spelplanen skall se ut.
* Det finns många kul specialeffekter i spelet och man måste lära sig skydda sig och dra nytta av dem. Närstrid, avståndsstrid, spells, helande, moral, commander effects, speciella förmågor, vem man kan sikta på med spells osv. Det är klurigt, men lägger på en extra dimension i spelet.
* Tile placement. När man börjar spela så bygger man spelplanen genom att på ett rutnät lägga ut Tiles, färdiggjorda "rum" på det rutnät som är själva spelplanen. Detta gör att man själv bestämmer (i samråd/osämja med motståndaren) hur spelplanen skall se ut.
* Det finns många kul specialeffekter i spelet och man måste lära sig skydda sig och dra nytta av dem. Närstrid, avståndsstrid, spells, helande, moral, commander effects, speciella förmågor, vem man kan sikta på med spells osv. Det är klurigt, men lägger på en extra dimension i spelet.
Dimfrost
Special Circumstances
Det är som Magic fast med figurer: snabbt, taktiskt och klurigt. Och om man kan tänka sig att beställa ett litet antal lösa figurer över nätet är det också billigt; man kan få ett av de bästa warbanden för kanske 300 kr max.
Jag och walium kan nog tänka oss att demonstrera spelet. Vi har snackat om att Gurgeh ska testa någon gång (det gäller att lura med gamla magicrävar) så vi kanske skulle kunna samordna något om du vill testa.
/Dimfrost
Jag och walium kan nog tänka oss att demonstrera spelet. Vi har snackat om att Gurgeh ska testa någon gång (det gäller att lura med gamla magicrävar
) så vi kanske skulle kunna samordna något om du vill testa./Dimfrost
Rickard
Urverk speldesign
"Jag och walium kan nog tänka oss att demonstrera spelet. Vi har snackat om att Gurgeh ska testa någon gång (det gäller att lura med gamla magicrävar ) så vi kanske skulle kunna samordna något om du vill testa."
Jag är också rätt sugen på att testa det hela.. Släng ihop en "äventyrargrupp", så att jag slipper göra det själv..
/Han som gillade att man i Blood Bowl fick två lag där det redan fanns allt ihopplockat i köp- och matchningsväg
) så vi kanske skulle kunna samordna något om du vill testa."Jag är också rätt sugen på att testa det hela.. Släng ihop en "äventyrargrupp", så att jag slipper göra det själv..
/Han som gillade att man i Blood Bowl fick två lag där det redan fanns allt ihopplockat i köp- och matchningsväg
Dimfrost
Special Circumstances
Det kan vi säkert fixa någon gång.
/Dimfrost
/Dimfrost