Är du den som introducerar nya rollspel?

[EvilSpook]

Det är dock ytterligt sällan jag läser ett spel från sista till första sidan.

Nej, det låter ju skitjobbigt.

//EvilSpook

 

[koraq]

Nej, det låter ju skitjobbigt.

//EvilSpook

Bra, jag var rädd fler hade upptäckt det hemliga tricket.

Äsch, första till sista, menade jag förstås...

 

[Zire]

Jag är den i våran grupp som läser (nya) spel, och oftast blir SL.

Hur gör ni?!

Ja, ibland önskar man att det fanns ett forum om rollspel där man kunde läsa andras erfarenheter och diskutera!

Nä fast ja, wrnu tycker jag hjälper jättemycket för att förstå olika system även om man inte har kört dem själv.

Annars tror jag att bästa vägen till framgång med att köra system man inte har testat förr är att blanda fullständig ignorans till okunskap med ett alldeles för stort självförtroende till att det ska gå bra. Det fungerar oförskämt ofta!

 

[Zeedox]

Jag är den i våran grupp som läser (nya) spel, och oftast blir SL.


Ja, ibland önskar man att det fanns ett forum om rollspel där man kunde läsa andras erfarenheter och diskutera!

Nä fast ja, wrnu tycker jag hjälper jättemycket för att förstå olika system även om man inte har kört dem själv.

Annars tror jag att bästa vägen till framgång med att köra system man inte har testat förr är att blanda fullständig ignorans till okunskap med ett alldeles för stort självförtroende till att det ska gå bra. Det fungerar oförskämt ofta!

Det farliga med sådana här forum är ju att man hör talas om fler regelsystem att vilja testa!

 

[Fnord]

Ni som lyckas bli inspirerade och förstå er på ett spel tillräckligt väl för att spelleda det, utan att ha spelat det förut - vad är er hemlighet?

Min hemlighet är att väll att jag inte bryr mig så mycket om vi gör en massa fel med reglerna och brukar höfta fram regler under spelets gång när jag känner mig osäker.


Om jag skall SLa något mer regeltungt, säg Pathfinder eller Deathwatch så skriver jag ofta ihop en sammanfattning av reglerna till spelarna, med de viktigaste sakerna de behöver tänka på och det brukar även hjälpa mig att komma ihåg reglerna.

 

[JohanL]

Ja till två tredjedelar ungefär.

Det absolut viktigaste är att begripa vad folk har för sorts preferenser för spel och hitta något som är kompatibelt med allas. Det är inte nödvändigtvis enkelt. Många gillar inte "rollspel", de gillar "den här sortens rollspel", och det är liksom kört att få dem att ändra sig kring vad de gillar. Jag skulle nog kunna få de jag spelar RuneQuest med att köra The One Ring, Jackals, 13th Age och kanske Pendragon. Möjligen skulle jag kunna få dem att spela GUMSHOE-spel eller YZE-spel. Jag skulle inte kunna få dem att spela något flummigt narrativt, och det vet jag eftersom jag testat.

 

[Botulf]

Jag tycker det är svårt att sätta mig in i ett helt nytt rollspel från skrift och tillämpa det till spel. Eller åtminstone, ett nytt system. Allting mer komplicerat än Lasers & Feelings och där jag inte spelat något besläktat innan känns som en enorm ansträngning......



.......Jag kan inte vara ensam om att tycka det är svårt att spelleda något jag aldrig spelat förut. På något sätt kommer det ju ändå ut nya spel och nya system ut på marknaden och ut till olika spelgrupper.

Jag har inte lyckats lära mig något nytt regelsystem på över ett decennium . Trotts att bokhyllor och lådor på vinden är fulla av spel och känns lite sorgset att de aldrig egentligen kommer spelas.

Men min filosofi är att allt jag skaffar att bara för fluff och förströelseläsning.

Allt jag spelleder är antingen OSR varianter eller egna hack av Barbarians of Lemuria och några experiment med friformande. Och teoretiskt så vore det inget större problem att spelleda något BRP spel men jag finner det inte tilltalande.

För mig är det settings och äventyr som är det väsentliga. De flesta regelsystemen är enligt mig inte värt besväret att lära sig. Om spelarna inte är lika dedikerade att lära sig så dör min motivation.

Några spel jag önskar att någon gång kunna lära mig är Heroquest, D&D 5e och Savage Worlds för det finns en hel del jag skulle kunna använda dom systemen till. Synd bara att de flesta jag spelar med har en motvilja mot allt som inte är D&D och ingen annan har intresse eller tid att spelleda.

 

[Franz]

I min förra spelgrupp brukade det gå till såhär:

Jag och en annan person brukade turas om att spelleda. Han var mycket bättre än mig på att förstå regelsystem, även komplexa sådana.

Jag var den enda i gruppen som var intresserad av vad som hände i rollspelsbranschen. De andra hade kunnat spela DoD91 och MERP livet ut och varit fullständigt nöjda med det.

Så det var nästan alltid jag som hittade nya spel. Sen gällde det att sälja in till den andra spelledaren varför detta vore häftigt att spela och hoppas på att han ville läsa på reglerna för att spelleda. Sen när jag sett hur reglerna funkade i praktiken fanns chansen att jag också förstod dem bra nog för att själv spelleda något

 

[wilper]

Jag var den enda i gruppen som var intresserad av vad som hände i rollspelsbranschen. De andra hade kunnat spela DoD91 och MERP livet ut och varit fullständigt nöjda med det.

Jag förstår inte varför man skulle vilja spela andra spel om gruppen spelar MERP. <3

 

[Quadrante]

Har funderat en stund. Tror att bland de jag spelat med så har den här rollen varit rätt jämt fördelad. De som haft råd har köpt något nytt om det intresserat dem och den som köpt är den som introducerar det. Men lika mycket som det är intressant att läsa och ta del, är det att kanabalisera (inspireras av) spelet. De bästa delarna av det nya hamnar i någons husregler (eller system om de jobbat med ett eget). RAW är för loosers

 

[Feuflux]

Ni som lyckas bli inspirerade och förstå er på ett spel tillräckligt väl för att spelleda det, utan att ha spelat det förut - vad är er hemlighet?

I online-gruppen är vi 5 pers och 4 av oss har varit SL någon gång. Vi har prövat nya spel lite av och till.

1. F är oftast SL. Han är jättebra på att läsa regelböcker, men inte lika bra på att få nya saker i spel (inspirationspryl antar jag). Så det är mest CoC 7th här. SW Edge of the empire, Mothership och The One Ring är annat han kört.
2. Jag är tvåa på SL-fronten. Jag är sjukt lat och behöver ordentlig inspiration innan jag tar mig tid att gå från önskan om ett spel till att få det på bordet. Har kört Trail of Cthulhu (blev såld på konceptet att inte rulla tärning för kritiska ledtrådar) och är nu igång med Symbaroum. För det sistnämnda så var det väl världen och Törnetronen-kampanjen som såldes in över tid (läsa positiva wrnu-trådar under längre tid) och till slut blev jag så sugen att jag köpte regelboken. Sedan tog det säkert ett år innan det kom till spel, och då var F här ovan med och tryckte på att "nu är det dags" som hjälp mot prokrastineringen. Att programmera ett skapa-rollperson-verktyg är för mig ett mycket bra sätt att komma in i ett spel. För då måste jag förstå hur en rollperson är uppbyggd regelmässigt.
3. C är SL för småspel och one-shots. Han har kört Fiasco (som kanske inte riktigt räknas som rollspel), Paranoia, Roll for shoes och Everyone is Jeff som jag kan komma på nu. Där lär sig vem som helst reglerna på en kvart (typ).
4. J har spellet Ur varselklotet. Här har det också gått mycket kalendertid, men det är nog generell tidsbrist här och inte så mycket prokrastinering som jag är så bra på.

Vet inte om jag svarat på frågan nu känner jag, men så här blev inlägget...

 

[Zeedox]

Everyone is Jeff

Ett hack på Everyone is John men där alla är Jeff Bezos?

 

[Feuflux]

Ett hack på Everyone is John men där alla är Jeff Bezos?

Det kan vara så att jag mindes fel namn...

 

[wilper]

Ni som lyckas bli inspirerade och förstå er på ett spel tillräckligt väl för att spelleda det, utan att ha spelat det förut - vad är er hemlighet?

Det beror lite på.

Ett kort litet indiespel brukar man vara tvungen att läsa hela för att kunna spela. Då läser jag, och för ofta anteckningar vid sidan av tills det är sammanfattat på en A4 eller så som vi kan använda som faktisk bas när vi spelar.

Ett sådant där flådigt tradspel på flera hundra sidor kräver en annan strategi. Då tittar jag lite på bilderna och kapitlet om hur man gör gubbar. När vi väl kommit så långt så läser jag avsnitten om färdigheter, strid och andra eventuella kärn-aktiviteter i reglerna. Ibland läser jag spelledarkapitlet, mest för att att skrocka hurtigt över hur urmodiga spelförfattarens antaganden om hur rollspel fungerar är. Det räcker för att spela.

Läsa HELA (trad)regelboken var något jag gjorde på 90-talet senast jag minns.